what worries you masters you.

Om 1 vecka vid den här tiden befinner jag mig i Norrland, antingen sovandes i en fjällstuga mitt ute i ett vinterlandskap eller skvallrandes tillsammans med ett gäng tjejer inför the big day i jacuzzin.. Min Anna ska gifta sig!!
Vi lärde känna varandra för exakt 2 år, 6 månader och 28 dagar sedan.
Den 7 maj år 2006 träffades jag och Anna för första gången. Detta var i drömmarnas land Turkiet, i den magiska staden Alanya. Vi båda hade packat vårt pick och pack och dragit ner till Alanya på obestämd tid för att jobba som festarrangörer.
Vi kände inte varandra utan hade fått en mailinglista på folket som man skulle jobba och bo tillsammans med.
A som i Anna stod självfallet högst upp på listan, så hon vart den enda personen jag addade inför resan.
Och jag tackar ja, det räckte gott och väl!

Under våra 4 månader tillsammans under solen och på nattklubbarna så kom vi varandra väldigt tätt inpå, och upptäckte fortare än kvickt att vi var väldigt lika med samtidigt olika på många saker, och detta resulterade i att ett starkt vänskapsband växte fram.
Kärleken är stor och minnerna är många.
Tiden kom då vi båda, av diverse anledningar och orsaker, beslutade oss för att bege oss tillbaka till Svea rike.
Anna först, och inte långt därefter kom jag.

Månaderna och åren har flytit på och vi var byggt upp två helt olika liv.
Anna omkringfarandes med sin stora kärlek Erik, som livnär sig på sin karriär som hockeyspelare.
Ständigt bloggande om sitt liv och sin vardag, så man har aldrig känt sig icke-delaktig. Med ett brett lager skinn på näsan så förvånar det väl ingen att min tjej har gjort bra karriär. Positionerna hon har haft vid den blygsamma åldern 23 är imponerande.
Nu, bosatt i stuga i Östersund, me 2 katter och ring på fingret. Och HUSTRU om 8 dagar!!
Jag vart dock trött på Sverige fortare än kvickt och följde impulsen och flyttade till Malta för att testa min lycka inom i-gaming. Där vart jag kvar i 1,5 år. Många upplevelser, mycket erfarenhet och oförglömliga minnen och vänner.
Nu, precis hemkommen, kör på i samma bransh men på ett annat företag, gammal glöd svalnar aldrig så jag har dessutom funnit kärleken tillsammans med mitt ex igen. Insallah (som förövrigt, med risk att låta tjatig, ANNA har tatuerat in på ryggen då vi var i Turk).

Hursomhelst, det är bröllop om 1 vecka och jag kom precis på att Anna önskade mig som 'tal-hållare', eller vad det nu kallas? Hålla tal? Jag? Det är som upplagt för ett fiasko! Rapp i käften kan jag vara, om det är på mina villkor och när känslan är den rätta. Men att veta med sig om att man ska prata inför en grupp människor..? Hayır, teşekkür ederim.
Dessutom så är majoriteten av det jag kan dela med mig om högst opassande på ett bröllop.
Jag funderar på om jag har meddelat henne om detta? Så hon inte förväntar sig att jag ska ha en genialiskt speech när jag ankommer..
Ett till dilemma, vad tusan ska jag ha på mig? Och dom har önskat sig resecheckar, men vart dååå? Kan man ge kontanter? Hur full får man bli på ett bröllop utan att det anses ansvarslöst? Jag är förväntansfull! Det kommer bli en riktigt drömdag!

4 timmar kvar att mitt sista nattpass.. Hostar mer än någonsin. Inte så värst trött, och ingen feber men har en enorm händelse som upptar mestadels av mina tankar för stunden..
Tänk om man kunde lära sig av sina misstag? Att ha lite framförhållning, och tänka logiskt och smart..
Min älskling har alltid velat vara en robot, med det menas att stänga av tankar och känslor.
Just nu måste jag erkänna att jag står på hans sida.. Det vore så underlättande om dessa två inslag i livet gick att kontrollera..
Jag har ont i magen..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

namn,


mail, (publiceras ej)

blogg,

kommentar,

Trackback