midye ve tespih.
Dååååså!
Då har man knatat runt på Istiklal för sista gången denna gång.
Det är sant, men jag njöt faktiskt..
Normalt sett så avskyr jag Istiklal i och med att det är så sinnesjukt mycket folk, men idag kände jag samma förundran som jag gjorde dom första dagarna i Istanbul.
Jag gick sakta omkring och tittade störögd på alla saker och ting och måste ha sett ut som en tvättäkta turist!
Musslor svullade jag självklart i, 10 stycken fick jag ner innan magen bestämt sa hayir teşekkürler (nej)..
Köpte en kaffe to go på Nero och kilade sedan hem..
Packningen är färdig, jag har hört med Adem om han kan skjutsa mig till flygplatsen så nu är det bara kvar att försöka slå ihjäl timmarna innan sängdags..
Jag misstänker att våran hundvakt knarkar, för han sitter och snorar som om han har amazonas regnskog i näsan och hans händer skakar som små dildosar.. Äckligt.
Dagens fynd.
Onur har ju en miljon radband som jag alltid sitter och pillrar med,
så nu har jag mina två egna att leka med i Sverige.. :)
Vart man än går i området så hör man någon ropa Alpaçino eller Paço..
Han är alltså kändis i området, och barnen på bilden är två hängivna fans som
aldrig får nog av att leka med honom..
Dom följde med mig på promenad ikväll,
kul med lite sällskap när min Malin är väck och försvunnen.. :(
Observera dock att dom är inte lika fula i verkligheten som på bilden.
Jag gav dom 5 lira att köpa godis för när vi skildes åt.
Hur generös är inte jag då? Hahaha..
Hej då parken!
Då har man knatat runt på Istiklal för sista gången denna gång.
Det är sant, men jag njöt faktiskt..
Normalt sett så avskyr jag Istiklal i och med att det är så sinnesjukt mycket folk, men idag kände jag samma förundran som jag gjorde dom första dagarna i Istanbul.
Jag gick sakta omkring och tittade störögd på alla saker och ting och måste ha sett ut som en tvättäkta turist!
Musslor svullade jag självklart i, 10 stycken fick jag ner innan magen bestämt sa hayir teşekkürler (nej)..
Köpte en kaffe to go på Nero och kilade sedan hem..
Packningen är färdig, jag har hört med Adem om han kan skjutsa mig till flygplatsen så nu är det bara kvar att försöka slå ihjäl timmarna innan sängdags..
Jag misstänker att våran hundvakt knarkar, för han sitter och snorar som om han har amazonas regnskog i näsan och hans händer skakar som små dildosar.. Äckligt.
Min sista middag i Turklandet.
Dagens fynd.
Onur har ju en miljon radband som jag alltid sitter och pillrar med,
så nu har jag mina två egna att leka med i Sverige.. :)
Vart man än går i området så hör man någon ropa Alpaçino eller Paço..
Han är alltså kändis i området, och barnen på bilden är två hängivna fans som
aldrig får nog av att leka med honom..
Dom följde med mig på promenad ikväll,
kul med lite sällskap när min Malin är väck och försvunnen.. :(
Observera dock att dom är inte lika fula i verkligheten som på bilden.
Jag gav dom 5 lira att köpa godis för när vi skildes åt.
Hur generös är inte jag då? Hahaha..
Hej då parken!
Kommentarer
Trackback
