Hahaha föresten!
Igår på tåget var jag lite snorig, ni vet när snoret är som vatten om man inte riktigt har kontroll över det?
Det var mer än halvfullt på tåget och säterna runt mig var fulla..

Jag nös och efter det då jag tog ett andetag så stänkte det snor från båda näsborarna!
Konstistens som vatten, men ändå!!

Förstå vad folk omkring mig ska ha tänkt! Hahahah!

NU gör vi mig en tjänst och glömmer bort inläggen från igår tycker jag!
Det var champagnen som talade, hehe..

Hade en riktigt trevlig dag igår!
Stackars Levent vaknade upp med nackspärr så dom var tvungna att åka in till akuten och därmed flytta fram födelsedagskalaset en timme.
Gjorde dock inte mig så mycket, kunde i lugn och ro gå på bolaget samt ta en latte med Annika, Anna och Linda & alla deras barn.. :)

På tunnelbanan har jag en vana att sitta och glo på folk om jag inte har en tidning eller bok i handen, och igår var inget undantag.
Det satt en rätt söt tjej mitt emot mig och det var roligare att glo på henne än gubben snett mittemot med hår i öron och näsa.
Eftersom jag inte vart hemma i deras nya lägenhet än så hittade jag inte utan yrade runt ett tag innan jag anlände, men när jag väl kom dit, gissa vem som satt i soffan?
Haha tjejen från tunnelbanan!
Ja alltså man får ju bevisat gång på gång hur liten världen är.

Hade en grymt trevlig eftermiddag och kväll hemma hos Malin och Levent!
Det visade sig att dom flesta var mer hungriga än fikasugna så vi drog till en nödlösning och gick och beställde pizzor, det satt sååå bra!
Trevliga människor, bra stämning, fantastisk tårta samt skumpa - kan det gå fel? Haha. :)
Kikade in Melodifestivalen och jag tyckte att alla bidrag var hemska!
För en gångs skull kan jag väl säga att rätt låt gick vidare åtminstone, dock inte schlager för fem pesetas!
(Förlåt Sibel.)

Kvällen rundades av på Patricia, och jag hann faktiskt med sista tåget hem.
Jag har aldrig vart på Patricia förr, har alltid trott att det har vart en gay-klubb sju dagar i veckan och därmed inte sett någon anledning att gå dit, men tydligen så är det bara det på söndagar.
Hur som så var det inte ett ställe i min smak, men nu vet jag iaf det efter att ha vart där! :)
Det var dock en trevlig kväll eftersom det är sällskapet som gör kvällen, inte stället.

Hemkommen efter en jättetrevlig kväll, berättar mer imorgon.

La mig i sängen med datorn och satte på två låtar med Funda Arar på repeat som är lite åt den lugna hållet, det vill säga kärlekslåtar i en känsloframkallande takt, ton, tempo eller vad F ni vill kalla det.
Detta var inte med min mening eller baktanke utan kände bara för att lyssna på dessa två låtar medan jag kollade FB och bloggen, sjukt dåligt idé.

- Som resultat vart jag super-sentimental!!!
Så pass att jag skulle kunna ringa O och gråta i hans öra eller liknande.

Självfallet har jag inte gjort det ovan nämnda, självdisciplin och förnuft finns än så länge kvar tack och lov, därför stänger jag nu ner datorn och tackar av, hej.

den här bloggren kan dra åt jelvette.

Vaknade tack och lov upp med en utebliven bakfylla, dock liiite huvudvärk men det tar Bamyl hand om.
Klockan tre ska jag alltså befinna mig i Tallkrogen på andra sida stan för lite fika i härligt turkiskt sällskap! :)

När jag bodde i Alanya och jobbade på Sky Lounge bar 2006 så vart jag och Malin kollegor och goda vänner.
Vi har självklart hållt kontakten och setts då och då under åren som har gått, och det är hennes fästmö Levent som fyller år idag.

Alright, nu ska jag hur som hoppa upp ur sängen för att få i mig något att äta, göra mig iordning, springa på bolaget och därefter åka mot Tallkrogen!
Hörs later!

Har haft en grymt trevlig kväll med mina damer Eija, Eva och Annika samt Jenny!
Riktig god middag på Rico's, därefter rödtjut hemma hos Eva och vidare till Annika för att därefter hamna på..
Guess what jakan-bor? Villan!
Någon shott och några drinkar i gott sällskap, bland annat av mitt ex Jompa som jag var förlovad med då jag var 17!

Vi velade och kunde inte riktigt bestämma oss vare sig vi skulle gå vidare ut eller om vi skulle hem vid två-snåret, men det slutade med en taxi hem för min del, även tjejerna.
Ska på födelsedagsfika imorgon och måste dessutom handla en gåva innan!

Vad ger man någon som man inte är super-tight med?
Jag känner hans flickvän bättre, så jag vet inte alls vad jag ska köpa..?
Eva tyckte jag skulle köpa en clone-my-wille, men tycker inte det känns så passande..
Orhan föreslog en flaska raki, och det skulle förvisso passa bättre eftersom han är turk! :)

Då är vi tillbaka i sängen igen, ska bli skönt att sova nu och sedan återgå till normal dygnsrytmen.
Jag har absolut inga problem med att jobba natt, det är rätt trevligt faktiskt men det som är jobbigt är att man sover under dagen och vaknar upp då det är mörkt..
Något som jag dock är tacksam för är att jag inte har några som helst problem med att ställa om mig.
Nu till exempel kommer jag sova till 17-snåret, och sedan vid 23 eller när det blir kommer jag inte ha några som helst problem med att sova ostört under natten.
Jag brukar alltid se till att jag kommer upp rätt tidigt då jag är ledig för att få ut så mycket som möjligt av dagen, men vill jag så kan jag lätt sova i 14 timmar..

Ikväll är det middag med tjejerna, det ska bli trevligt att äta gott och umgås med förstaklassigt sällskap.
Samt att få göra sig lite fin, man har ju sett ut som 'hej kom och hjälp mig' under nattpassen..

Ha en toppenfredag alla!

Vad neggo jag låter?
Dragit tre inlägg på raken där jag har nämnt något tråkigt och negativt..

Inte med min mening, jag är på toppenhumör!! :)
Sitter och dricker en dröm-smoothie, pluggar turkiska och spinner vidare på idén om att hyra en yatch i slutet på sommaren..

Om 2,5 timme börjar mina fem lediga dagar, aaah!

Fy om det är något som jag är allergisk mot så är det negativa, pessimistiska och självömkande människor.
Finns det något mer energikrävande än att sitta och lyssna på någon som tycker synd om sig själv och inte gör något åt sina problem?
Jag är den enda som är ansvarig för mitt liv, och det är mitt ansvar att se till att jag mår bra och att livet ter sig så som jag vill att det ska vara!
Det är den inställningen alla bör ha, för det är dagens sanning.

Sitter man däremot i en pissig situation så som att vara i ett värdelöst förhållande men att inte ha ork eller planer på att ta sig ur det, men inte heller klagar och tycker synd om sig själv, fine!
Synd för dig, verkligen, men ett plus eftersom du inser att det är ditt val och inget att klaga över.

Eller dom som klagar över sin ekonomi och hur lite pengar det blir kvar efter räkningarna..
Det finns inget drygare att lyssna på!!!
Jaha, men strukturera om dina räkningar då? Dra in på något? Sök ett extrajobb?
Och sluta för fan att klaga, vad hjälper det förutom att ge skavsår i folks öron?
Folk har det värre, vad glad för att du har ett hem, en säng och mat på bordet varje dag!

"Åååh, jag har så mycket att göra i skolan, jag är heeelt död!"
Den status-uppdaringen har jag ett antal på Facebook som skriver ett flertal gånger i veckan..
Okej, vad exakt vill du att vi ska göra åt det?
Tycka synd om dig? Klappa dig på axeln och säga hur duktig du är? Göra dina läxor?
Snälla, intresseflaggan hissades första gången, eventuellt andra men det räcker nu, vi vet att du går i skolan - bra för dig!

Sen finns det ju personer som är konstant nedstämda och deprimerade som har en vana av att vända sig till mig.
Den här klassiska "Hej, hur är det? - Jo tack bra, själv då? - Skit."
Som sedan antingen följer av en lång klagoramsa eller inväntar att man ska fråga vad som är fel..
Ta mig inte fel, är det en nära vän som har en dålig period och inte mår bra är det klart man finns där och lyssnar och försöker ge råd och hjälp för att ställa saker och ting tillrätta, det brinner jag faktiskt för, MEN när det är någon som oftast är neggo så ledsnar man totalt..

Och dom här dröserna av unga småbarnsmammor som klagar på att dom är tvungna att göra allt.
Okej, jävligt tråkigt att pappan inte tar sitt ansvar fullt ut men det måste ju ändå vart något ni har haft i förberedskap?
Om han nu är så värdelös och inte gör ett piss för att underlätta det för dig, lämna då?
Vad finns det att stanna kvar hos om han inte respekterar dig och delar ansvaret?

Sen har vi stålmorsorna, som Annika till exempel!
Hon drar hela lasset själv med två små barn och det är inte ofta hon klagar.
Jag skulle kunna räkna antalet gånger på mina två händer, och då har vi ändå en rätt nära relation till varandra.
Det tycker jag är stort, alla plus till dig Annika, du är en riktig guldmamma åt dom små änglarna!

Hur som, kan folk bara sluta klaga och tycka så jäkla synd om sig själv?
GÖR NÅGOT ÅT SAKEN ISTÄLLET ERA HANDLINGSFÖRLAMADE PESTRÅTTOR!

Ett stort grattis till mina fina vän Malin som har förlovat sig med sin Guray i veckan!

Jag har blivit formad till att ha en riktigt skev och dålig syn på kärlek.
Jag tror att alla förr eller senare kommer vara sin partner otrogen (förutom jag då), att det blir skillsmässa eller på något annat sätt skiter sig totalt.
Livslång kärlek existerar tyvärr inte i min värld och man kommer aldrig kunna hitta mr Big utan får i princip acceptera sin partners brister och leva med dom.
Och nu snackar vi inte småsaker som man KAN lära sig att leva med, utan större fel så som extrem svartsjuka, kontrollbehov, psykstörningar, egoism fan vet jag.
Personlighetsdrag som inte gör saker och ting lättare utan tvingar den andra partnern (det vill säga jag i detta fall) att anpassa sig och lära sig hur personen fungerar för att undvika komplikationer.
Jag tror att de flesta män har en kromoson för lite som gör dom avvikande, åtminstonde dom jag verkar fatta tycke för iallafall.
Haha, verkar jag bitter? Eeeerrrhh!

Hur som helst, det här inlägget var absolut inte menat att bli negativt utan jag ville lyfta fram Malin och Gurays kärlek!
Man vet förvisso aldrig vad som utspelar sig bakom kulisserna men utifrån mina och Malins långa disskusioner så har dom två verkligen funnit sin andra halva.
Alla har problem och vardagstjaffs i sitt förhållande, men dom här två är ta mig fan som gjorde för varandra.
Två bästa vänner som alltid har superkul tillsammans, vill samma sak och har samma framtidsplaner och mål, och dessutom är störtkära i varandra!
En liiiten gnutta hopp tänds inom mig när jag tänker på dom två..

Jag är enormt glad för eran skull och jag hoppas att ni är lika lyckliga hela ert liv som ni är nu! :)
Snart är det dags att börja planera möhippa i Istanbul, tjoohoo!

Med risk att låta tjatig så lämnade ju Quinton oss idag.
Han fortsätter på företaget men hädanefter på vårt kontor i Wien..
Jag tycker enormt bra om Quinton och jag anser att vi har en god relation både arbetsmässigt och privat, därför är det en stor förlust att han har lämnat oss..

Jag stod igår och pratade med Jackie om att jag har blivit ganska likgiltig då det kommer till farväl och uppbrott med människor.
Förmodligen beror det på att jag har gått igenom en del uppbrott i mina dagar som tagit mig väldigt hårt och därmed blivit starkare och starkare på den fronten, kött på benen så att säga.
Självklart är det inte sunt att känna sig likgiltig inför att inte ha en människa man står nära tätt inpå sig längre.
Det är något som normalt sett upprör människor, men jag misstänker att jag har blockerat sådana känslor på något jäkla vänster..

Jag är medveten om att jag borde vara upprörd av att abrupt tappa kontakt eller glida isär med en person som står mig nära, och jag tycker att det är tråkigt men jag får inte den här känslan av nedstämdhet, saknad eller liknande.
Klart jag hellre önskat att saker och ting vore annorlunda, att man slapp avsked eller att förlora människor, men och andra sidan så är det en stabil känsla jag får som gör att jag ser klarsynt på hela situationen och förstår att det gör absolut inte saken bättre från mitt eget perspektiv om jag lägger energi på att må dåligt över det.

Och det här är absolut inget man kan styra över, jag har som sagt haft en del uppbrott där antingen jag har valt att bryta kontakt med en närstående, dödsfall, avsked i form av flytt eller uppbrott med en kärlek.
Jag har mått enormt dåligt över det och hade gjort vad som helst för att situationen skulle se annorlunda ut MEN ibland är man maktlös vilket man måste inse, och då får man acceptera att det är som det är och gå vidare.

På ett sätt är jag glad att jag idag är så pass 'hårdhudad' då det kommer till dessa saker, och ibland skäms jag för jag att jag känner mig känslokall.
Men återigen är det inget jag kan styra över, och det besparar mig själv en hel del smärta så vi får se det från den positiva sidan.

Det som var poängen med detta inlägg var att jag sa till Jackie att jag är ganska oberörd nu förtiden, men gissa vem som sedan lämnade kontoret med tårar i ögonen imorse efter avskedet till Quinton? Haha..

God morgon!

Är ni medvetna om att jag snart förmodligen kan ha ett förstahands-kontrakt i innerstan?
Med pappas hjälp samt min egen envishet så kan det snart bli verklighet!

Jag vill dock varken spekulera eller planera för falska förhoppningar när det kommer till något sådant här är helt värdelöst!
Men vi får se nu i veckorna... :)

Ska hoppa upp ur sängen, äta och därefter ta mig till gymmet och sedan bär det av till jobbet för mitt sista nattpass! :)

Då var resan till Malta bokad, bekräftad och betald!

Om tre veckor vi den här tiden befinner jag mig alltså på den lilla ön i medelhavet, förmodligen ätandes frukost i solen på Off shore i sällskap av..? Time will tell.

Jag är så satana taggad, det ska bli sååå kul och mysigt!
Hehe, det slog mig precis att jag har inte vart i Sverige en hel månad sedan Juli förra året..

Jag älskar att resa!

Nu är det sleepy time, hörs om några timmar då jag vaknar!
PUSS!

Igår bestämdes det att vi skulle köra på avskedsdrinkar för Quinton istället för att gå till gymmet.
Eller det var redan spikat från övriga kollegors håll, men jag och J var inte säkra på om vi skulle joina dom under onsdagen eller torsdagen, men det visade sig att torsdagen skulle bli en tidig kväll från Q's håll så..
Sista chansen att få ta avsked utanför kontoret så det var inte svårt beslut.

Det är antigen väldigt lustigt as in fun att komma till ett sällskap som redan vart igång ett tag, eller väldigt uttråkande.
Gårdagens fall var det förstnämnda, alla var på toppenhumör och man var nästan tvungen att anstränga sig då och då för att uppfatta vad som sas..
Baren som dom höll till på låg bara några meter från Tiramisu där Oscar jobbar så jag drog förbi en snabbis på lite pasta innan det var dags för jobb.

Nattpasset har vart superlungt och jag har matat av dom sista avsnitten på Paradise Hotel (finally) samt Andra Avenyn! :)
Vi har smaskat i oss papsens thaikyckling-gryta och efter det gjorde vi en stor sats smoothie med jordgubbar, hallon, blåbär samt banan!
(och jag är sämst och åt en daim-glass dessutom..)

Snart dags för frukost och därefter hemgång och en välbehövlig sömn..
Tror vinet igår kväll gjorde att man kände sig extra pömsig under natten.

Ja, alltså smaken är som baken.

Majoriten tycker väl att franska, spanska och italienska är fina språk?

Jag kan ärligt talat säga att det fulaste språket som finns, som jag verkligen blir störd av är spanska.
Jag tål inte att höra det och pratar någon spanska så jag hör, så gör jag allt i min makt för att slippa lyssna vidare.

Enligt min åsikt är turkiska det absolut ljuvaste språket av alla!

Man ska ge fan i att vara alkohol-påverkad på kontoret, inte helt okej.
Och andra sidan så skyller jag det på min team leader Quinton som ska lämna Sverige, där var ju anledningen till att det vart dryck och rajraj innan jobbet..

Återkommer snart, måste samla mig plus att jag skype-talar med Malin.

Åter i sängen och tänkte somna in..
Ikväll var det planerat att jag skulle äta middag med min käre mamma, men vi har bestämt att ta det på söndag istället då jag är ledig.
Vi får se vad jag känner för då jag vaknar idag, men det blir antingen gymmet eller så ansluter jag mig till ett gäng kollegor som ska ut och avskeds-drinka med två andra kollegor som ska flytta till Sydafrika respektive Österrike.

 

Klockan 8 är normalt sett den tidpunkt då alla sitter vid sitt skrivbord på min avdelning med kaffe och läser sina email.

Dock inte imorse.. Kan kommunaltrafiken vara anledningen..?

Jag och James slog precis vad.
Bettet är på 100sek och är angående snön i Stockholm.

Han tror att den kommer vara borta inom 1 månad, det vill säga att det kommer vara snö-fritt på marken den 24'e mars.
Själv tror jag att det tar längre tid än så, därför sa jag den 25'e mars eftersom allt efter det datumet gynnar mig.

Då håller vi helt enkelt tummarna att snön stannar tills efter den 25'e.
(typ några halvsmälta skott-högar på en parkering eller så..)

Okej, oavsett vad så ska jag bo utomlands igen.
Jag börjar få en rätt allvarlig åldersnojja..

Det är ju inte många år kvar tills då man 'bör' vara gift och ha barn?
Visst, inga impulsryck MEN jag har så många saker jag vill göra innan det är dags att stadga sig!
Fast tänk om jag aldrig gör det?
Tänk om man aldrig hittar han med stort H?
Åååh, hemska tanke..

Hur som så är det en drös med saker som jag har på to do listan..
Och här snackar vi inte projekt som man kan bestämma sig för att köra på någon månad i förväg, utan här krävs det månader av planering och ekonomisk självdiciplin.
Jag önskar att jag kunde stanna i den här åldern och stå still här i cirka 5 år!
Jag önskar man kunde koppla musik till varje blogginlägg så ni fick höra samma musik som jag lyssnar på då jag sitter och funderar på det jag skriver om..
Jag vet att jag har sagt det förr, men jag säger det igen - musik är ALLT för mig!
Med musik kan jag i princip styra mitt humör.

Denna körs just nu!

Fy rackarns, jag var precis uppe i köket och roffade åt mig tårta.
Vem kan motstå frestelsen om det står en kartong med sånt i kylen?
Chokladtårta, citron-chokladtårta samt hallontårta... Mmmmm!

Jag saknar Malta så jag vet inte vart jag ska ta vägen!
Förra året kände jag också såhär vid exakt samma tidpunkt, alltså februari-mars..
Och sedan åkte jag ner, hade en kick-ass time och övervägde seriöst att flytta ner igen, been there done that.
Jag saknar livsstilen, vardagen, harmonin och omgivningarna där nere!
Det är massor av vänner som jag också önskar att jag hade närmare mig, dock har väldigt många flyttat.
Festerna var ju inte heller helt fel, men det är absolut inte huvud-anledningen till att jag vill ner, för jag har ju som sagt inte kvar samma partygnista längre.
Kanske beror på att det gick så vilt/vildt (hur tusan stavas det?) till på Malta? ;)
Och house musik är något som verkligen påminner mig om den lilla ön och ger mig flashbacks till Paceville då det var som bäst..
Det är alltid då jag sätter igång och lyssnar på den musiken som jag börjar drömma mig tillbaka och får ryck.

Om 23 dagar är jag på plats och det ska bli HELT fantastiskt!!
En tanke som slog mig nu i skrivande stund är att jag vet exakt hur jag kommer känna då jag ska lämna.

Det är att jag seriöst kommer överväga att åka ner en sväng och köra några månader till.. (Som förmodligen slutar med minst 1 år).
Det är så frestande för livskvalitén är så härlig och avslappnad där nere!
Och sammanhållningen mellan alla är fantastisk, förvisso så har en hel del av mina vänner lämnat men självfallet ersatts av nytt folk och jag vet att jag inte har svårt att lära känna nya människor.

Jaha, vad är för och nackdelarna med detta då?
Nackdelarna det vill säga dom faktorer som talar emot att jag ska flytta ner igen är att jag har ett första hands kontrakt på G i innerstan och det känns som att det är dags att styra upp en lägenhet nu.
Har skjutit på det så länge i och med att jag har bott utomlands och vart allmänt velig med hur jag vill att framtiden ska se ut.
Sedan har jag diverese ekonomiska svagheter som till exempel ett banklån som jag tog innan jag åkte till Istanbul.
Jag ansåg att det är roligare att ha kul under sommaren än att spara, så jag rajjade loss sommaren 2009 och tog istället ett banklån innan jag åkte till Istanbul - 10 points, scooore!
Dessutom har jag har fått en nystart på jobbet och stormtrivs, så det känns dumt att lämna.
Och sist men inte minst så har jag nu stabiliserat mitt psyke och har massor av planer inför sommaren och hösten som jag inte kommer kunna fullfölja om jag flyttar till Malta.

Minns ni föresten att jag skrev för cirka två veckor sedan att jag var nerstämd efter mitt uppbrott med O för att mina framtidsplaner sket sig, och jag kände mig helt vilsen för att jag normalt sett har sååå mycket planer..?
Det tog inte lång tid att komma på massor av saker som jag vill och ska göra.. ;)

Fördelarna med att dra ner till Malta är att det skulle vara drömkul att återuppleva det igen!!
Det kommer absolut inte bli samma sak som det var under 2007-2008, men det finns alla förutsättningar i världen att det kommer säkert bli minst lika kul fast på ett annat sätt och med annat folk.
Nu kanske det låter som om jag inte känner någon alls där nere längre men så är inte fallet, jag har fortfarande massor av vänner som bor kvar där.
Jobb och lägenhet fixar man i ett naffs och sedan är det bara att börja leva.
Av erfarenhet vet jag dock att jag har stora svårigheter att leva ekonomiskt på Malta och det skulle därmed bland annat påverka mitt lån.
Hyran är högre än i Sverige eftersom man bor i superdesignade lägenheter, dessutom behövs det flygbiljetter hem till Sverige med jämna mellanrum, och hemmalagad mat är inte lika enkelt att styra upp som i Sverige. (För oss med noll matlagningskunskaper vill säga..)
Och sedan är det självklart lite skillnad på lönen också..

Hmm, attans det var visst mer nackdelar än fördelar..
Men man ska aldrig säga aldrig, för jag har ju faktiskt inte ännu meddelat min chef om att jag blir kvar här och inte går på min tjänsteledighet som jag ansökte om för någon månad sedan.
Är förvisso dags att göra det nu, och innerst inne vet jag att det smartaste är att stanna kvar här.
Men min resnerver drar i mig..
Vill ju passa på att bo utomlands medans jag är ung och har den möjligheten!


Här snackar vi Malta minnen i musikform...! Lycka! :)

Jack Johnson - Sleep Through The Static
Ben Harper - The Drugs Dont Work
United Ibiza DJ's - Show me Love
United Ibiza DJ's - Uninvited

Självklart finns det enormt många låtar som påminner mig om Malta i och med att jag bodde där i 1,5 år men här är dom som jag lyssnar på just nu.

Åååh njuter av ett av historiens bästa band i mina öron samtidigt som jag jobbar.
Och ja, jag jobbar faktiskt inatt.. Vi har massor att stå i på grund av release som gjordes igår.

Ska spamma bloggen lite senare, tålamod mina vänner.

Ok I am alive again!

Sov 1,5 timme längre än vad jag hade tänkt mig men vad gör det om 100 år?
Ska äta och därefter bege mig till mitt favoritställe - SATS.
Nyvaken har därmed inget att skriva eller berätta om, hörs sen istället!

Jesus (SL) älskar alla baaarnen, alla baaarnen på vår jord..!

Iallafall mig nu efter mitt nattpass, för tåget var enbart försenat med fyra minuter!
Sensation!
Dessutom hade jag lyxen att kunna sitta inne i tåget och vänta, för det anlände till stationen cirka 4 minuter innan avgångstid och detta var i perfekt timing till att jag kom ner på perrongen.

Nu ligger jag i sängen och känner att ögonen envisas med att blinka i slow motion så det är nog dags..
Tänkte dejta loss med han den där John Blund.

Hörs i eftermiddag då min nya dag börjar!
Tjillevippen och god natt!

Hörni, nu är jag väääääldigt trött..
Har vart vaken i arton timmar hittills varav hårdtränat i två, och har en till timme på kontoret, därefter får vi hoppas att jag inte somnar på tåget och vaknar upp i Norge..

Morgondagen för mig som är 'idag' för er är inte så välplanerad, brukar försöka undvika det då jag jobbar natt.
Kommer väl vara i sängs till 10 någon gång OM trafiken är skön.
Behöver sova minst sju timmar så resten kan ni ju räkna ut själva..
Blir frukost/middag då jag vaknar och sedan tar jag mig in till Odenplan för att träna, därefter jobb.
Vardagen ser inte så spännande och händelserik ut under nattskiften, men det gör mig inget.
Rätt skönt att ta en paus från det normala livet och leva i sin lilla natt-bubbla för att sedan ha en hel radda lediga dagar då man kan ägna sig åt vad man vill!
Speciellt bra timing i och med att det är löning då jag har mitt sista skift, hehe.

När jag bodde på Malta och jobbade natt så brukade jag alltid gå ner och bada och sola direkt efter nattpasset för att sedan sova från eftermiddagen till någon timme innan nattpasset, och sedan hade man ju sina sex lediga dagar efter och kunde bättra på solbrännan ännu bättre..
Snacka om att man var brun då! :)

Seriöst, jag har den grymmaste semesterplanen någonsin!! (Tack för det Charlotte).

Tänk er att hyra en yacht och sedan dra ut och rajja i en vecka i antingen Kroatien, Grekland eller Ibiza i slutet på denna sommar..
Tillsammans med typ en miljon andra sköna människor som kom på samma idé?
Själva konceptet går ut på att man hyr en båt och förbereder sig på smällfest i en vecka ute på sjön tillsammans med massor av andra båtar som i samlad grupp åker från marina till marina för att rajja loss!

The Yacht Week!

Jag har samlat lite information i form av priser och datum, frågan är bara vilka sköna människor som skulle vara på detta?
Det måste ju vara en samlad elit, annars känns det onödigt..
Enligt mina beräkningar så kommer hela kalaset inkl ALLT gå på cirka 15.000 per person för en vecka.
LÄTT värt.

Överväger helt seriöst att styra upp det här och börja maila folk pronto..
Är det någon som är på som läser detta inlägg?

hey hop allihoppa!

As Miki's favourite person I have been allowed to write on her beloved blogg.... EEK what to say....!?!?!?!

I know a few interesting facts!

Arsenal best football team ever
Welsh rugby team of the '70s best attacking back play
Eddie Merckx's was the greatest

Miki has feelings for me but is in denial about it, that is some funny shit.

As a 'invader' here I have never been further north than Uppsala and have no desire to.

OOh more funny shit, once while at uni I was on the train between birmingham and coventry after an afternoon of football and beer and was desperate for a shit so went in the toilet. Unfortunately not until I had finished dropping the cosby's off did I realise there was no toilet paper.... Balls! So being a person who can think outside the box I thought, hmmm some receipts might do the trick, but, after checking I had none. Next solution.. my hand!??!?! No I can't, if i were a little more pissed hmmmm. Finally a solution, there was a baby changing station with fold down bed/table and baby wipes. Thank you modern living and and handfull of soft moisturised hand wipes...

(Där har vi bevis på att även James kan vara kreativ.. Han borde också starta en blogg, eller vad tycker ni?? IRONI!)

Om tre månader är det beach 2010..
Och det betyder att jag verkligen måste börja köra stenhårt på en bra kost samt regelbunden träning.
Träningen är förvisso inga problem, men det med kosten kan vara lite svårt ibland.
Steg ett är att totalt avstå från socker minst sex dagar i veckan!
Idag har jag failat på det eftersom jag drack en chailatte..
Eller det var ju igår, för nu är klockan 03:00..
Då kör vi totalt sockerfritt med start från idag! :)
Brukar vara sjukt svårt då man jobbar natt, men köper man inget sött så finns det inget, rätt logiskt.
Smoothie är det perfekta substitutet, och det står en och väntar på mig i kylskåpet!

Det här är typ första gången på en miljon år som jag hittils inte har några spikade planer för sommaren..
Vad som funderas på är följande;

- Turkiet! Självklart. Blir förmodligen en långresa på minst tre veckor men att då åka runt till bland annat Bodrum, Izmir, Istanbul och Alanya..
- Kroatien eller Italien. Måste seriöst komma iväg och se något nytt nu, har totalt snöat in på Turkiet och Malta dom senaste åren. Emmi kanske känner för att guida mig i Italien?
- Tjejresa. Vi ska styra upp en tjejresa i September, vet inte vart ännu eller vilka som åker men tror att det blir jag, Eija, Annika, Eva och Helena.
- London! Nu har jag en hel drös vänner som är bosatta i London bland annat min bästaste Charlotte! Vet inte om jag åker dit under sommaren eller om jag tar det till hösten?
- Roadtrip. Eija har ju styrt upp körkort (jaa, jag ska också!) så vad kommer inte bättre till pass än en roadtrip i Sverige?
Utöver det så vill jag åka ner till Göteborg för att hälsa på Nina och Jocce samt company, Karlstad för att hälsa på Malta grabbarna och min stalker Malin samt Malmö för att hälsa på Lina (om hon inte hunnit flytta till Stockholm), och min käraste Anna uppe i Norr kramas jag också gärna med inom snar framtid.

Och ja, jag är ekonomiskt oberoende om ni undrar..

Om det är någon därute som inte har någonstans att bo så kan jag hjälpa till!
Min vän Oscar hyr en lägenhet i Globen och har ett ledigt omöblerat rum.

Lägenheten är på 70kvm, oklart hur stort rummet är men 'normalstort'.
7000sek hyr Oscar lägenheten för och det delar ni på hälften, det vill säga 3500sek och utöver det tillkommer inget annat förutom el vilket ni också delar lika på.
Internet finns, balkong finns inte och det är nära till tunnelbanan.
Han kommer hyra lägenheten på obestämd framtid så det finns inget max eller minimum antal månader.

För mer info, kommentera på detta inlägg så tar vi det här eller via email.

Eija kom hem till mig i eftermiddags och höll mig sällskap medan jag duschade och gjorde mig iordning på en kaffe, därefter skjutsade hon mig till tågstationen där jag missade mitt tåg med cirka 1 minut.
Jag tvingade då med mig Eija till Waynes på en chailatte så jag slapp stå och vänta i 30 minuter, för att fortsätta så kan ni ju gissa om sen tåget var försenat ytterliggare med en kvart? Jo.

Jag kom sent till min turkiska klass men det gjorde inte så mycket eftersom jag hade meddelat henne samt att vi bara skulle ha det där nivå-provet idag.
Lite kul, det första ansiktet jag ser i min nya klass var ett ansikte jag kände igen!
Vi gick i samma klass i någon vecka på Dilmer i Istanbul! :)

Hur som, provet gick rätt bra och jag bad om att få med mig en kopia hem så jag kunde kolla upp ord jag inte kunde.
Lite skumt, för det var mest glosor och nästan ingen grammatik alls, och grammatiken i turkiskan är ju min starka sida.. (Om man ska jämföra med ord och verb..)
MEN jag vet att jag garanterat kommer få stanna kvar i den klassen, eventuellt hoppa upp en men vi får se.

Efter det mötte jag upp James på gymmet och hör och häpna;
7 kilometer på 45 minuter!
Jag vet inte vad ni är för elitidrottare men JAG är iallafall supernöjd!
Tidigare har jag ju inte satsat så jättehårt på kondition och motion eftersom jag är rökare, utan nöjt mig med en uppvärmning på sisådär 15-20 minuter.
Men sen jag var i Alanya nu senast och förvånades över hur långt och länge jag orkade springa har jag tänkt om.
Idag var det första gången jag antecknade mina resultat och nu ska antalet kilometer öka mer och mer för varje gång jag tränar..
Mitt mål är att jag ska fixa 1 mil på 45 minuter, låt oss säga om 2 månader?

Seriöst, jag finner ta mig fan inga ord för dessa tre karlar..
Jag kan räkna upp många kändisar som ser sjukt bra ut, men för dessa tre är jag knäsvag.
Exakt som en 13-åring som har hela rummet fullt med posters på Nick i Backstreet boys, SÅÅÅ såld är jag på dessa tre karlar..

Skulle jag av någon konstig anledning någonsin vara i samma stad som någon av dom, så kan jag helt lungt och sanningsenligt tala om att jag garanterat kommer bli anhållen för ofredande.
Alltså inte så att jag skulle springa fram och visa upp kalaset eller kasta underkläder på dom, utan snarare börja skrika och gråta hysteriskt, springa fram och tillbaka, hoppa upp och ner och sedan handfängsla mig fast i personen.

Joooråsatte...

Alltså jag ligger fortfarande kvar i sängen och det slog mig precis att jag ska ju vara i skolan 17:30, och trafiken är KATASTROF!
Och jag har ett nivåtest att göra..!

Hjäääälp måste skynda mig nu! Hörs då jag är på plats på kontoret ikväll..

Jag har drömt sjukt mycket inatt!
Drömmarna var helt orelaterade till varandra men allt flöt på något sätt ihop ändå.
FY, jag hatar då man drömmer om någon eller något som man inte bör drömma om som sedan påverkar en vid uppvaknandet.
Jag drömde om mr O inatt, och känslan som nu dröjjer sig kvar är bara fel och jobbig.
Har ju hittils klarat mig oväntat bra från all depp, och det beror väl på att jag innerst inne är övertygad och bombsäker på att det här var det enda rätta att göra.
Hur som, vi ska inte prata om det där - varken här eller face to face (< ha i åtanke please)!

Idag sov jag allt vad jag kunde för att vara redo för nattpasset ikväll, vaknde upp 13:30!
Så skööönt, jag kan inte ens minnas senaste gången då jag lät mig sova så länge jag ville..
Om vi inte räknar med helvettes-morgonen i lördags då, men bakfylla hör inte till ovanstående påstående.

17:30 är det dags för turkiska lektion på Cybergymnasiet och därefter drar jag till gymmet med James för att sedan gå och äta samt jobba!
Hinner förmodligen med en kaffe med Eija innan jag beger mig in mot Odenplan också!
Ska upp och äta frukost nu, hörs snart gott folk!

Hur gick det att ta sig till jobbet med kommunaltrafiken föresten? Hehehe..

Jaha, men då kan vi alla ställa oss på led och gissa om jag hade problem med kommunal-helvettes-trafiken?!

Nu slutar jag snart, det vill säga om 15 minuter.
Be till någon högre makt snälla att jag slipper dom här vidriga förseningarna med tågen..

Det blir turkiska-plugg och musik i öronen på tåget hem så vidare jag inte springer in i någon jag känner.
Ska dra halsduken runt ansiktet för att minska den risken...
Jag tycker om den lilla stunden av egentid man får på tåget, tycker inte alls om att träffa någon av slump som man måste sitta och prata med hela resan.

Uppdaterar säkert när jag ligger hemma i sängen igen, så laters aligators!

Varför i satgatan är blogg.se så irreterande långsamt ikväll?
Tar ju ett år innan man skickas vidare dit man klickar..

Jag vill bara påpeka att Timoteij som gick vidare i gårdagens Melodifestival var absolut värda det, dom var helt klart bästa bland bidragen!
Nu har jag sett Melodifestivalen två helger i rad, vilken helomvändning från att inte ha kollat på säkerligen åtta år..
Bara för det är man ju tvungen att kolla på finalen!
Sucker for love som var med i förra deltävlingen eller Timoteij håller jag tummar och tår för!

Och sedan vill jag bara uppmärksamma er om att Gula Sidorna nu finns på internet.

OCH att min diet har gått åt HELVETTE sedan jag åkte till Istanbul den 30 januari!
Förmodligen lär det ju inte gå bättre heller nu när man har fyra nattpass framför sig..
Idag drog jag i mig en kebabsallad.. Och lite dumle samt kinapuffar.. Och en chailatte.. Och en Billy's pizza..

Hmm, jag har haft lite funderingar på sistone att bli ljus igen, som jag var i somras.
Jag trivdes riktigt bra i det, men färgade ju håret svart då jag kom till Istanbul.
Misstänker att det var duschvattnet som sabbade det, för jag kände mig inte fint blond där nere, snarare pissgul.
Och silverschampoot gjorde ingen nytta så frisören fick åtgärda det..

Men om man skulle börja ljus upp det nu så är man nog rätt ljus till i sommar, vad tycker ni?
Kolla kortet längst ner till höger, det kallar jag pissgult eller hur??

Imorgon är det dags för turkiska igen, det ska bli superkul!
Jag önskar att kursen var typ två gånger i veckan istället för en..
Hur som så bytte jag ju nivå och klättrade upp, så imorgon ska jag till den nya klassen och vi alla ska göra ett nivåtest, spännande..

Efter kursen blir det träning på mitt favoritgym, SATS Odenplan och därefter är det nattpass.
Fyra nattpass och sedan är jag långledig i fem dagar!
Så himla skönt att jag inte har något planerat för mina lediga dagar..
Normalt sett är min kalender alltid full och det finns inte mycket tid för impulsträffar med folk..
Emmi och jag har sagt att vi ska hänga en hel del, och jag misstänker att jag bosätter mig hemma hos henne några dagar.. :)
Men utöver det är jag fri som en fågel!

Oh herregud, jag hittade en flygbiljett till Malta för en tusenlapp!
Jag ansökte om semester på en gång, och på torsdag bokas resan med detsamma!
Förmodligen till dubbla priset, men det är ju som vanligt med andra ord.. ;)

Om allt går enligt planerna så åker jag ner den 17'e mars direkt efter mitt nattpass och stannar i en vecka!
Ska bara kolla med dom viktigaste att alla kommer vara på plats under den veckan också.
Missar förvisso en födelsedag här hemma i Sverige, men det kommer fler.

Oh my God vad kul det kommer bli, jag DÖR!

:D

Nu har jag precis suttit och redigerat lite bilder på Facebook.
Jag tog ju bort alla mina 14 fotoalbum för några månader sedan, men känner nu för att lägga upp bilder igen, dock ett snålare utval.
Det bästa av det bästa helt enkelt..
Jag har precis lagt upp ett Malta album där jag försöker begränsa bilder som ska täcka 1,5 år..
Nostalgi, jag måste tillbaka till Malta pronto!
Det första jag gör den 25'e är att boka in mig på ett flygplan ner till min lilla ö för att rocka loss med goda vänner!

Jag tycker det är enormt intressant att läsa om sekter, och skulle tycka det vore riktigt intressant att besöka ett sektmöte någon gång för att se vad det handlar om.
Och nej, jag har inga funderingar eller planeringar på att ansluta mig till någon rörelse eller sällskap som har ett skevt synsätt på hur man bör leva sitt liv för att vara ren/en bra människa/komma till paradiset what so ever.

Men jag tycker det verkar intressant ändå att bara få se efter vad det handlar om.
Större delen av min släkt är medlemmar i sekten "Laestadianism", och jag kan väl påstå att jag inte har någon som helst med kontakt med dom.
Senaste gången jag träffade släkten var då morfar dog för cirka två år sedan, han var så kallad en av "Lappmarkens äldste", och det kom folk från hela världen på hans begravning i och med att han var en högt uppsatt person inom sekten.
Om jag inte minns fel så var det runt 500 personer på den begravningen..
Gissa om vi stod ut bland alla dom människorna?

Utdrag från Wikipedia;
"Kvinnorna bär huvudduk och kjol under gudstjänsten. Kvinnorna brukar ha långt hår uppsatt i någon frisyr och klädseln är inte utmanande. Männen bär inte slips, har kort hår och vanligen inte skägg. Inom rörelsen är det vanligt med avhållsamhet från TV, film, musik, teater, bio, dans och alkohol. Hemmen brukar hållas enkla."

Det finns många inslag i den här sekten som inte alls förstår mig på.
Till exempel det här med att det är förbjudet att använda preventivmedel, varför?
Som ni kanske förstår så är laestadianernas familjer väldigt stora, min mamma har till exempel 12 syskon..

Förmiddgen spenderas bland annat med att hjälpa min bästa papi med att skotta!

Ny dag, nya möjligheter!
Jag är helt återställd efter min helvettes-bakfylla och solen skiner och det det är helt vitt utanför, som Narnia! :)

Jag har legat i sängen och dragit mig med datorn sedan klockan 10, men är nu redo att gå upp för att få i mig lite frukost för att därefter ta mig till gymmet!
Och jag ber till gud att sedan kommunaltrafiken inte krånglar, undra hur stor chansen är..?

Mitt sovrum ser ut som ett bombnedslag med kläder, skor och väskor överallt, men tar nog tag i det imorgon innan jobbet istället.

Hörs lite senare då jag är på plats på kontoret!

Jag skulle ju som sagt befunnit mig hemma hos Emmi vid det här laget, men efter mitt bad kände jag att det var en ren omöjlighet att jag skulle orka klä på mig och ta mig utanför dörren.
Bakfyllan i sig är ju en anledning, men också att det är typ 40 minusgrader och snöstorm gör ju inte saken mer frestande.
OS, Melodifestivalen, wienernougat-glass, vaniljsås och varma bär har min kväll bestått av.
Mysigt att umgås lite med papsen också.

Nu ligger jag i sängen och det kommer inte dröja många minuter innan jag har tappat medvetandet..
Imorgon ska jag försöka gå upp tidigt så jag hinner till gymmet innan jobbet vid 14.
Ni har kanske märkt att jag har jobbat hela tiden på sistone och det beror på att jag inte har tagit ut någon semester då jag vart i Turkiet, utan bytt skift med kollegor som jag nu täcker upp.
Grymt att vi har den möjligheten, för 25 semesterdagar om året räcker absolut inte åt mig.

Det vart ju impulsbestämt igår att vi skulle ut en liten sväng.
Min plan var ju att hålla mig hemma för att sedan gå upp tidigt idag och ta mig till gymmet och därefter till Emmi.
Meeen, så vart inte riktigt fallet..
Efter en jättetrevlig och god middag hemma så tyckte Eija och Helena att jag skulle joina dom.
En vinflaska senare befann vi oss på en bar med en varsin drink i handen, och vidare efter det.
Det händer ju som ni förstått väldigt sällan att jag går ut och slår klackarna i taket nu för tiden, jag tror jag har gjort mitt på den fronten i mina dagar..
Tänk bara då jag jobbade i Alanya under drygt fyra månader 2006, där hade jag två kvällar då jag inte drack och var ute..
Under 1,5 år på Malta vart det ju också en hel del festande, snittet låg väl på 2-3 kvällar i veckan.

Hur som, det jag ville komma till var att man tål inte lika mycket nu för tiden.
Och dagen efter är heller inte lika angenäm.

Under gårdagen var allt på topp, trots dom större mängderna drinkar vi fick i oss.
Vi spenderade mestadels av tiden på dansgolvet.
Idag däremot när jag vaknade vid 10.00 så insåg jag att jag var lidande av tidernas värsta bakfylla.. Någonsin.
Ni vet då det inte spelar någon roll hur man ligger, allt är oskönt och hela huvudet dunkar och känns som om det bokstavligen talat ska sprängas.
Och eftersom det inte är skönt hur man än ligger så ligger man ju och vänder och vrider på sig och då smärtar det ännu värre i huvudet..
Och vi alla vet att vatten är den enda som verkligen hjälper mot en bakfyllehuvudvärk.
Men tyvärr hade min kropp idag bestämt sig för att inte sammarbeta, vilket resulterade i att jag inte fick behålla det här vattnet.
Jag sov hemma hos Eija och hon mådde likadannt så det var skyttetrafik mellan sovrummet och toan, vi fick turas om att springa in dit med handen för munnen.
MYYYYSIGT!
Jag kan även passa på att tillägga att det kanske har hänt max 2 gånger i hela mitt liv att jag har spytt på grund bakfylla, så ni förstår hur illa det var idag va?

Tack och lov fick vi sova några timmar efter incidenten på morgonen, så vi gick upp igen runt fyra för att gå och hämta bilen, skjutsa Eva till jobbet och därefter styrde vi mot Vällingby centrum där Eija skulle lämna tillbaka ett par glasögon samt försöka oss på att äta.
Vi slog oss ner på en trevlig pizzeria där dom pratade turkiska, självklart känner man sig som hemma då.
Tyvärr var våra kebabpizzor vidriga så vi åt knappt hälften innan vi reste oss och gick.

HJÄLP säger jag bara.
Utan att överdriva så har jag precis tagit mig igenom den värsta bakfyllan jag någonsin haft.

Återkommer strax, måste ta ett bad med tända ljus innan jag blir levande igen.

Hemmavid, maten är snart klar och vinet är självfallet uppkorkat.
Jag hann ju som sagt med en snabb after work med Leandra och Luke innan Mathias kom och hämtade mig, och jag erkänner att jag vart glad i fejjan av det glaset.
Kan bero på att jag har sovit lite och jobbat mycket den här veckan, samt vetskapen om att det nu vankas en ledig morgondag.

Kan eventuellt bli så att jag får anstränga mig att inte dricka för fort ikvälll i och med att jag redan känner av..

Eller...? ;)
Hörs!

Om 15 minuter är arbetsdagen över och det är jag absolut inte negativt inställd till.
Jag har verkligen haft fullt upp på jobbet den här veckan och det ska bli riktigt skönt att komma hem till en god middag och korka upp vinflaskan..

Planen var att bege mig direkt till Emmi idag för att spendera hela helgen där, men eftersom Mathias och Elisabeth kommer över på middag ikväll så ser jag självklart till att vara närvarande.
Han kommer och hämtar mig på kontoret vid 18.00 så jag slipper kommunaltrafiken som lär vara katastrof idag med tanke på vädret..
Och dessutom hinner jag ta en after work med Leandra och Luke, tack för det styvbror! :)

Jag hade funderingar på att åka hem till Emmi senare ikväll, men beslutade mig för att stanna hemma inatt.
Behöver organisera lite bland mina kläder och packa undan saker som inte används för tillfället, jag får inte plats med allt, och imorgon bitti startar jag dagen på SATS!
Sen är det kvalitetstid för hela slanten med min Emmi.

Hörs senare ikväll gott folk, ha en trevlig helg!

Alltså vet ni hur nära det var att jag fick träffa ENGIN NURŞANI när jag var i Istanbul förra veckan??
Min vän Yvonne's kille hade jobbat länge på en restaurang dit Engin ofta brukade gå då han var i Istanbul, och personalen hade självfallet så småningom lärt känna honom.
Han jobbar inte kvar där, men då han fick reda på att jag är besatt i honom så ringde han sin gamla chef och bad honom kolla upp om E var i Istanbul och isåfall höra efter om han hade tänkt komma förbi restaurangen något.
Tyvärr var han inte på plats och jag var på väg hem till Sverige, men OM han hade vart där så hade jag kunnat träffa honom!!

Engin Nurşani är inte speciellt stor i Turkiet, och generellt sett så är inte turkiska artister divor som dom kan vara i andra länder, så det hade absolut inte vart några konstigheter om dom hade presenterat mig..
Jag är lite gammaldags av mig och skulle aldrig under inga omständigheter kunna fria till någon, det ska mannen sköta, men hade jag träffat Nurşani hade jag slängt mig ner på knä pronto!

En vacker dag kommer jag träffa honom, det vet jag.. :)

Jag vill inte klaga eller något men...

Jag kände mig verkligen på alerten imorse då jag och Jackie skulle ta morgonciggen efter frukosten här på kontoret..
Kreativiteten flödade och titta vad jag har kommit på (och snart uppfunnit!).
Eftersom det är typ 70 minus här just nu så lider vi rökare mer än andra..

1. 1.) En hål i lådan/fönstret med rörelsedetektor som öppnar sig när du kommer nära (typ 5 cm), så du kan blåsa ut röken, och sedan när du backar undan huvudet och munnen så stängs den fort så ingen rök hinner komma in.
2. 2.) En hål där ciggaretten sätts in.
3. 3.) Själva uppfinningen 'Miki's magic winter smoke box'.
4. 4.) Fönstret där lådan måste installeras.

God morgon världen! :)
Vilken härlig dag, tycker ni inte?

Men för att tala allvar nu, vad tusan är det som sker med vädret?
Hur många månader har det inte vart vinter?
Att man aldrig vänjer sig och är okej med att vintern hägrar i vårt avlånga land 50% av året.
Snön står mig upp i halsen redan första veckan på januari, och då är man dessutom medveten om att Januari är i snitt Sveriges kallaste månad.
Brrrrr!!

Tänk när snön och slasket försvinner, när marken äntligen blir torr och när man får syn på den första tussilagon!
Och för att inte tala om den första fjärilen! (Som ska vara ljus, då det betyder att man får en bra sommar..)

Övertid färdig, har därmed jobbat 13 timmar idag.
Tur att jag för en gångs skull hade med mig mina glasögon för ögonen säckade verkligen ihop nu sista timmarna..

Dom har inhandlat några lådor med öl, men jag orkar nog inte stanna kvar på kontoret något mer nu..
Eller kanske en?
Dricker förvisso inte öl, men kanske kan prova en för att se om smaklökarna har förändrats?

Oavsett vad så tackar jag av nu, sov gott alla där ute så hörs vi imorgon!

Sitter på jobbet och jobbar samtidigt som jag uttökar min 'Türkçe' spellista på Spotify.
Jag går igenom alla artiser i bokstavordning och lyssnar runt lite på deras låtar för att se efter om jag hittar andra pärlor..
Musik är verkligen allt!

Jag är en riktig periodare, ibland kan jag lyssna på enbart rock i flera dagar för att sedan gå vidare till trance i någon vecka och därefter turkiskt..
Förvisso domderar den turkiska musiken på min Spotify, men jag skulle ändå utnämna mig själv till en riktigt allätare.
Allt förutom reggae!

Och något som jag funderat över är att jag är väldigt hemlig när det kommer till viss musik.
Hittar jag en relativt okänd artist som har riktigt grym musik, så ger jag inte ut den till någon för jag vill behålla den som 'min'.. Weird.

Intresseugglan vaknade..

Attans järnspikar, jag har inte vart på gymmet sedan i måndags och jag kommer inte kunna gå ikväll eller imorgon heller.....

Ikväll jobbar jag till 21:00 på grund av övertid som är rätt skönt betalt, dessutom beställer dom middag åt oss.
Imorgon kommer Mathias och Elisabeth (Pappas dam och hennes son) hem till oss på middag, så då måste jag också bege mig direkt hem efter jobbet..
På lördag ska jag och Emmi ha heldag men jag kan förvisso gå upp tidigt och träna på morgonen innan jag träffar henne.. Bra idé faktiskt.

I början när jag satte igång på allvar med min träning, för 1 år sedan så kändes det alltid bra efter jag hade tränat och helt okej när jag väl befann mig på gymmet.
Nu för tiden så brinner jag för att träna, hade jag haft tid och om det inte var skadligt så hade jag garanterat gått varje dag.
Jag ser alltid framemot att gå till gymmet och jag stormtrivs medans jag är där också.
Jag älskar att tänja på mina gränser för att se hur mycket jag fixar.
Dock är jag noga med att inte lyfta på tok för tungt, för det vet jag kan vara farligt men just det att pressa sig själv vid konditionsträning och antal upprepningar vid styrketräningen.
Och musiken är A till O för mig, jag skulle tappa fokusen helt och hållet utan min egen musik i öronen.
Det ska vara adrenalin-musik exempel Prodigy och på absolut högsta volym!

Förut var jag inte så jättenoga heller med vad jag åt, jag var nöjd så länge jag åt..
Det har jag haft problem med förut, att överhuvudtaget få i mig något.
Men nu har jag blivit nogrann med vad jag äter, och dessutom så har jag börjat få lite ångest efter jag ätit godis eller sötsaker, och det är jag faktiskt glad för!
Jag har syndat den senaste veckan, något onyttigt här och något där men eftersom jag har känt av det dåliga samvetet efter all skit så har jag nu bestämt mig för att göra mitt yttersta för att stå emot sötsuget.
EN dag i veckan får jag unna mig lite, typ en pizza eller en godisbit men absolut inget frossande och inte mer än en dag i veckan.
Det som helt klart kommer bli jobbigast är chai-latten...

Något som jag ibland roar mig med, då jag känner att jag har en bra utseende-dag är ögonkontakt med främlingar.
Finns det något mer spännande än att ha intensiv ögonkontakt med någon i några sekunder som du passerar i till exempel tunnelbanan och vet att du aldrig kommer se igen?
Jag är absolut ingen person som raggar eller flörtar på krogen, snarare tvärtom.
Förvisso går jag aldrig ut med det syftet, när jag väl är ute så är det med vänner och för att ha en trevlig stund ihop, inte söka efter män.
Jag vet inte, kalla mig tråkig eller what so ever men jag tror att chanserna är extremt små att man ska hitta en vettig karl ute i den svängen.
Och jag letar inte heller, och har aldrig gjort i och med att jag är så oerhört komplicerad känslomässigt och relaterat till karlar.
Jag blir lätt attraherad, men efter det är det som en spärr inom mig som gör att jag absolut inte kan gå längre eller känna mer.
Att titta och tänka på avstånd passar bra för mig, men kom för fan inte nära! :)
Jag misstänker att jag omedvetet söker fel, och fel är inte svårt att hitta hos personer om man fokuserar på det..

Som en person en gång i tiden sa till mig som jag tyckte var så himla klockrent och dessutom stämde in ultimat på mig, "I don't do dates". Me neither..

Fy rackarns så jag saknar Malta och folket där!
Många har ju tyvärr droppat av och lämnat sedan jag flyttade därifrån men jag har fortfarande en stort antal vänner kvar.
Vad passar inte bättre nu än att planera en resa till Malta?
Bingo säger jag!

Jag kikade lite på schemat och kalkulerade min ekonomi i huvudet och det ser ut som om jag åker om två månader, det vill säga den 25 April till den 2 Maj. Üüüberwassap!
Jag ska kolla med Quinton om jag kan få två dagar ledigt under den veckan, får jag klartecken så bokar jag nu när jag får min lön för att förhindra att priset höjs.

En kollega till mig som också bott där nere länge har nu bestämt sig för att flytta tillbaka, och har precis sagt upp sig här.
Hajjar ni att hon satte griller i mitt huvud? Mmmm...

Tjohodiloo, Alice i underlandet visade sig ha premiär på fredag så det var bara att glömma.

Nu beger jag mig till SATS på Odenplan för ett hårdpass och därefter är det bio med Charlotte! :)
Alice i Underlandet var hon sugen på, någon som har sett den?
Jag kan nog tro att den är bra, jag älskade den som barn iaf.
Har dock mina misstankar om att personerna som gjorde filmen har provat på en och annan svamp i sina dagar..

Eller jag ångrade mig faktiskt igen, surprise surprise!
Eftersom jag ofta handlar direkt efter mina impulser så ska jag för ens gångs skull inte göra det utan verkligen tänka efter.
Förvisso har jag blivit enormt mycket bättre på det än vad jag har vart tidigare, men ändå..
Det är trots allt ett symptom på min ADHD diagnos, så vi kan skylla det på det! ;)

Jag ska vänta i åtminstonde 1 vecka och verkligen överväga för och nackdelar, möjligheter samt försöka spå framtiden för att därefter vara bombsäker på att jag absolut inte kommer vilja ha tjänsteledigt inom det närmaste halvåret.
Jag kan verkligen inte ta tillbaka detta nu, för att sedan eventuellt ångra mig igen, det är helt uteslutet!

Och dessutom tror jag inte 1 vecka mer eller mindre spelar någon roll i nuläget, för rekryteringsprocessen för dom nya agenterna är ännu inte fullbordad.
Så om ni skulle vara intresserade av ett jobb här, kontakta mig så ska jag hjälpa till! :)

Soohohoohoorry, jag har inte skrivit på grund av heavy work load at the office.
Ska gå på lunch nu, sedan ska jag försöka skriva ett privat email som kräver lite koncentration innan det är dags att försvinna in i den tekniska poker världen igen..

Min chef kom tillbaka från semestern idag, så nu måste jag ta ytterliggare en diskussion med honom..
Denna gång ska jag ångra min tjänsteledighets-ansökan som jag lämnade in för några veckor sedan.
Han blir inte klok på mig, jag kan aldrig bestämma mig för vad jag vill.
Eller åtminstonde inte sedan jag kom tillbaka från tjänsteledigheten i Turkiet..
Men nu tänker jag stå fast vid mitt beslut och vara en stabil medarbetare, utan uppsägningar och tjänsteledighets-ansökningar!

Jag och mina megaimpulser, wish me good luck! ;)

En glad Miki raporterar från kontoret atthon är på väg in till ett möte men återkommer om sisådär 1 timme för att skriva något nonsens, i vanlig ordning.

Yrade runt ett tag vid Tekniska högskolan och kände stressen komma krypande tills jag hittade bokaffären där jag skulle köpa min kurslitteratur, efter att ha ringt dom och bett om en detaljerad vägbeskrivning.
Det visade sig att jag stod fem meter bredvid affären då jag ringde, kändes sådär i och med att jag var rätt upprörd i telefonen på grund av att det var så krångligt att hitta dit (vilket det i efterhand inte var)..
Tror ni inte att det visar sig att jag redan har den boken?
Och skön som jag är så bär jag alltid runt på min turkiska bok från Turkiet som jag pluggar i så fort tillfälle ges, men icke den svenska som hade behövts idag..
Hur som så öppnades aldrig den boken idag, vi körde mest på presentationer av alla elever och jag insåg rätt fort att jag för en gångs skull var hjärnan i gruppen.

Jag frågade läraren efter lektionens slut hur studieplanen för kursen i fråga såg ut och det visade sig att allt som vi skulle lära oss hade jag redan koll på.
Eller egentligen inte, men majoriteten av dom i gruppen hade inte så mycket erfarenhet och behövde lära sig saker som jag redan kan.
Då har jag anmält mig till en fortsättningskurs det vill säga turkiska 2, men jag kommer hoppa in i turkiska 3 nästa vecka för att göra deras nivåtest för att eventuellt hoppa upp till fyran..
Tvekar dock på det, kör gärna på trean för jag tror det är ungefär strax innan där jag slutade och känner att det är nog nyttigt att fräscha upp det.
Dessutom sa hon att eleverna i trean har 90% av undervisningen på turkiska och pratar bra, så jag tror inte att jag är redo för fyran då..
Hur som så var det kul att upptäcka att man hade stenkoll, en kick för mitt turkiska språk-självförtroende. :)

Vart ingen träning utan åkte direkt hem istället för att förbereda matlåda för två dagar, äta samt packa övernattnings och gym-väska.
Det är Charlotte och Miki-time imorgon, MYS!

Nu befinner jag mig hemma hos Annika på en té i sällskap med henne, Helena och dom små änglarna.
Jag fick en liten lucka efter lunchen med mamsen, behövde kolla upp karta till bokaffären samt skolan så en fika hemma hos Annika var som två flugor i smäll. ;)

Mina naglar vart jag tyvärr inte nöjd med idag, men och andra sidan är jag extremt kräsen efter att ha haft ett flertal riktigt grymma nagelteknologer.
Fikade med Johanna och pratade lite blajj innan vi skulle skiljas åt för att befinna oss i olika länder, Walle gick även förbi av slump och kom in för att snacka lite skit.
Det känns verkligen bra att vi kan vara vänner idag efter våran bakgrund.
Och att båda av oss enbart vill ha vänskap, att ingen har några baktankar är det bästa!

Efter det mötte jag upp min kära mor för en supertrevlig lunch.
Det var som sagt länge sedan vi umgicks, och jag hade verkligen saknat henne!
Vi hade kanonmysigt och har bestämt att vi ska gå på bikram-yoga tillsammans, samt äta hennes köttfärssås efter! :)

Ska snart bege mig mot Odenplan för turkiska kursen, därefter går jag eventuellt hem till Charlotte som bor där och är hemma i Sverige under några dagar.

På återseende!

Jag försökte uppdatera bloggen igår då jag kom hem men icke sa nice, det gick inte att logga in.

Gymmet direkt efter jobbet, 500kcl på löpbandet på cirka 45 minuter! :)
Jag var dyngsur och helt skakis efter det så jag kunde inte ut mig alltför hårt på styrketräningen.

I och med att jag skulle dejta med Johanna så hann jag inte hem för att äta så det fick bli grismat till middag i brist på alternativ på grund av klockslag samt location.
Jag gick in på Träffens grill i sällskap med Emelie och Tirre som jag stötte på utanför, och frågade kebab-mannen vad på menyn som var minst onyttigt.
Han stod där som ett frågetecken och visste varken vad han hette eller vad klockan var, HALLÅ NÅGON HEMMA??
Flyt som jag har så sitter den EN till kund i lokalen och han råkar vara dietist eller liknande, för han kunde ge mig en komplicerad beskrivning om varför jag borde ta en hamburgare istället för souvlaki, allt handlar om transparenta fetter osv.
Jag vart nöjd, för det var ju innerst inne hamburgaren jag vill åt!

Efter det stämde jag upp med Johanna på Villan för ett (två) glas vin och massa blajj.
Gubbmaffian i form av Ramazan, Gabi, Gandi och Samer var ju där också så det vart lite mingelsnack med allt och alla.
Och självklart även Viktor! Vad är en kväll på Villan utan Viktor liksom?

Idag ser ungefär min dag ut som följande;

• 10:00 - Nagelpåfyllning.
• 11:15 - Fika på Waynes Coffee med Johanna.
• 12:30 - Lunch med Mamma.
• 14:30 - Hämta Elina (och eventuellt Aaron) från dagis för att vara barnvakt i några timmar.
• 18:00 - Min turkiska kurs på Folkuniversitetet startar äntligen! :)
• 20:30 - Träning på SATS.

Måste förbi Studium på Karlavägen och inhandla min kurslitteratur också, som vanligt ute i sista sekund och har ingen aning om vart det ligger, varken där jag ska köpa boken eller vart min kurs är..

Jag kommer inte ha med mig datorn idag så ni får klara er utan mig, så hörs vi senare ikväll istället!
Hasta la vista babies!

Nu slutar jag!
Ska till gymmet med Eija, därefter är det halvplanerat att jag och Johanna ska ses på en bit mat och eventuellt på ett glas vin.
Vi har trots allt inte setts på cirka 1 år eftersom hon har befunnit sig i Norge och på Bali och jag i Turkland.

Vi får hur kvällen slutar, hörs lite senare!
Imorgon är jag leeeedig!

Jag kanske aldrig har förklarat riktigt vad jag jobbar med, men jag sysslar med poker.
Alla i Sverige är ju välkända med vad internetpoker är, och jag började min karriär på Betsson i början på 2007 på Malta.
Där vart jag kvar i 1,5 år för att sedan flytta hem till Stockholm där jag startade på Ongame Network/Bwin vilket är i samma bransh fast att detta är mer ett pokernätverk än en pokersida.
Vi sysslar i princip med tekniska pokerrelaterade frågor som kan röra allt mellan himmel och jord.

Ibland inträffar tekniska fel inom nätverket som gör att servicen antingen blir begränsad eller ligger nere och då öppnar vi en 'incident' som vi undersöker detta i.
Dessa incidenter ses av största delen av hela företaget (som är stort) och information skickas ut till alla operatörer (Betsson, Hollywoodpoker, PAF, Bet24 etc etc etc)och partner som är berättigade till den information..

Igår raisade jag en incident med högsta prioritet, och kolla in min felstavning som jag olyckligtvis upptäckte efter jag sparat då det inte går att ändra..

Man ska ju äta var fjärde timme, så jag var precis nere på 7eleven för att köpa yoghurt och müsli.
Han som äger affären är alltid go, glad och trevlig och idag fick jag höra "jag älskar dig syrran" innan jag skulle gå..

Jaa tack du, jag älskar dig också! Eller vadå, vad säger man?
Ett "tack" fick han, haha...

Skönt, nu är dom flesta ärenderna uträttade.
Jag har sett till att betala alla räkningar som jag helt glömde bort då jag var i Istanbul.
Boket en tid hos en hudläkare på Odenplan som måste titta på mina födelsemärken som tjejerna reagerade starkt på..
Herregud, tänk om jag har cancer??
Jag menar, jag har trots allt solat väldigt mycket i mina dagar, både utomlands och i solarium..

Jag avbokade dessutom fotograferingen imorgon, allting var ju som sagt gratis men ville man köpa bilder så skulle det börja på 500sek, och jag vet med all säkerhet att jag kommer vilja köpa massor av bilder.
Men har tyvärr inte råd just nu..
Jag menar, fyra bilder är ju faktiskt en resa till Turkiet.. Haha.

Men i sommar då man är solbränd, fräsh och vältränad då ska jag gå och ta bilder! :)
My min pärla, stort tack ändå för det är ju faktiskt tanken som räknas!

En chailatte från Waynes och Pink Floyd i öronen för att sakta men säkert återgå till arbetet efter lunchrasten, kan inte bli mer avslappnande.
Har massa samtal att ringa men möts hela tiden av upptaget-ton, finns det något mer irreterande?
Men ingen idé att brusa upp.. :)

Min dag har vart bra, har vart en hel del på jobbet men det rullar på.
Ska bli skönt att slå ut sig själv ikväll på gymmet, har saknat det!

Vi hade en trevlig lunch idag, jag, Maja, Hermine och Sidiqa.
Vi satt och pratade om tonåringar och deras beteende samt hur vi själv var i den åldern.

Jag till exempel var oerhört elak mot mina vänner då jag gick i lågstadiet.
Mina två "bästa kompisar" var höjdrädda så jag tvingade dom att klättra högt upp i träd och sitta där, för att sedan springa därifrån när klockan ringde in så att dom fick ta sig ner bäst dom kunde.
Att ligga på rygg och åka baklänges ner för en lång rutschkana var också en favorit som jag tvingade dom till.
Palla äpplen från gatans suraste gubbe, sno pengar hemifrån för att köpa godis till mig, riva upp blommor ur rabatter i folks trädgårdar etc etc..
Det sjukaste var dock att jag tvingade dom att kalla mig chefen eller härskarinnan, dom fick under inga omständigheter kalla mig vid namn förutom under lektionerna.

Sidiqa berättade en gång då hon av misstag hällde en stor kanna kokhett té över sig själv, för att sedan skylla det på sin syster som fick en utskällning som hette duga.
Maja var alltid skogstokig och förbannad på sin mamma, det räckte med att mamman sa hej och Maja fick en raseriutbrott och kastade allt hon kunde få tag på och bara gallskrek!

Man undrar ju hur tusan man resonerade och tänkte som barn?
Jag minns även att jag ljög väldigt ofta för mina föräldrar, speciellt i högstadiet..

WICKED! Men lite kul, hahah..

Rackarns snygging!

Jag reagerade på en gång när min kollega Hermine anlände idag på hur sjukt snygg hon var!
Kolla in outfiten, helt klockren!
Hermine är alltid välklädd, det är kul med såna kollegor!
Alltid spännande att se vad dom har på sig..

Idéen med att knyta en band/rosett runt halsen på en stängd skjorta var grym och den kommer ni se mig i inom snar framtid.

Günaydın!

Sitter på jobbet och ser över vad som ska göras nu på morgonen samtidigt som jag äter frukost och dricker kaffe.
Jag är på bra humör idag, hittills! :)

Hela helgen har vart bra och det är jag faktiskt tacksam för, i och med hur nedstämd jag var i fredags.
Jag kanske bara trodde att jag skulle må dåligt och vara nere på grund av det här med O, men egentligen så är det bara en lättnad?
Tiden får utvisa det, och det kommer väl gå lite upp och ner men hittils har majoriteten vart uppåt, hoppas det håller i sig!

Idag har jag med mig en übernyttig matlåda samt träningsväskan för nu ska jag tillbaka till min hälsosamma vardag!
I Turkiet var det ju semester, och därmed både dracks och åts en hel del osköna saker.
Förvisso kom jag ju iväg och tränade fyra gånger, but still.
Den här helgen har jag dessutom blivit övertalad av James att äta pizza både lördag och söndag, plus att godisintaget har vart rätt högt, så jag säger som Paolo Roberto - nu ska fettet brinnaaaaaa!
(Som förövrigt är den sämsta reklam jag någonsin hört.)

Åter i sängen efter en dag på jobbet samt en rolig middag med Annika, Eija, Helena och Eva.
Och barnen såklart!

Det är ju trots allt alla hjärtans dag, så något måste man ge bort i present till den man som står en närmast om hjärtat, i mitt fall - pappa!
Den steken fixade jag i pysselstugan hemma hos Annika.
Vart så himla nöjd så jag har börjat fundera lite på om man kanske ska starta egna business vid sidan om för att se hur intresset ser ut på marknaden.
Detta är vad jag skulle erbjuda, dock med valfri bokstav i mitten;

Hej hopp alla, nu slutar jag jobbet och ska bege mig mot Jakobsberg för att stämma upp med girlsen hemma hos Annika på en middag.
En singel-tjej-middag.. Haha..

Jag uppdaterar nog därifrån eftersom jag har med mig laptopen!
Laters!

Jag tycker alla hjärtans dag är ett jävla påhitt, så jag anser att detta är som vilken vanlig söndag som helst.
Kan mycket möjligen bero på att jag har gått igenom tre rätt jobbiga break-ups i perfekt timing till just alla hjärtans dag..

Första gången var 2006 och detta med mitt ex Walle, andra gången var 2009 och även denna gång med Walle och nu har vi Onur som är 2010..
Samtliga ganska så exakt veckan innan alla hjärtans dag..
It's a bad sign helt enkelt.

Men, glad alla hjärtans dag på er andra, hoppas ni har det skitmysigt med er käraste!

Jag tycker väldigt mycket om The body shop's produkter, framförallt på grund av dofterna på alla deras saker.
Dessa två är mina senaste inköp, för nagelbanden samt för kroppen.
Satsuma body lotion'en luktar ljuvligt, likaså nageloljan men jag tycker inte att den hjälper långsiktigt..
Bara för stunden, men jag vet inte, man kanske måste använda den i några veckor innan man märker skillnad?
Någon som använder den, betyg?

Nej, nu ska jag verkligen lära mig turkiska!
Jag har vart mer motiverad än någonsin sedan jag kom hem förra veckan, och jag är så förväntansfull till att börja plugga språket igen på tisdag.
Jag sitter nästan dagligen och gör lite uppgifter i min turkiska bok och det går skitbra..
Det är enbart repetition nu eftersom det var några månader sedan jag satt i skolbänken i Istanbul.

Ni får verkligen ursäkta mig att jag tjatar om den där bloggen, men den gick rätt in i mitt hjärta och nu för någon timme sedan så brast det för mig.
Jag läste ett inlägg som var sååå känsloladdat och rörande och med en stenhård avslutande mening som fick mina ögon att tåras och det svämmade över!
Min kollega James stirrade på mig med öppen mun och brast sedan ut i skratt!
"Din jävla mjukis, sitter du och gråter över den där bloggen?!"

I am amazed!
Mina kärleksbekymmer just nu känns som en fis i rymden..

Det absolut bästa jag vet, som verkligen får mig glad är när jag hittar en ny artist med bra låtar!
Detta inträffar lite då och då i och med att jag ständigt utforskar denna turkiska musikkulturen..

Nu tack vare den omtalade bloggen så har jag hittat en artist som jag verkligen går ner på knä för.
Turkisk musik går inte att jämföra med någon annan musik, deras låttexter är ofta otroligt tunga och känsloladdade.
Meningar och ord som inte ens går att översätta så att det låter rättvist på svenska eller engelska..
Jag förstår absolut inte ens hälften, men av det jag kan tyda så blir man verkligen speechless emellanåt..

Ta till exempel denna otroligt kända låt, Murat Kekilli - Bu Akşam Ölürüm.
Låtens titel betyder 'jag ska dö ikväll', och då denna låt kom ut så tog en flertal personer i Turkiet livet av sig.
Hysterin som skedde gjorde att Murat drog sig undan och vart förmodligen inte alls sugen på att ge ut mer låtar, då denna, vad jag har förstått var den första han vart känd för.

Musik är väldigt stort för turkarna, och jag är ju lite som en av dom så likaså jag brinner för musik och spenderar inte mycket tid utan musik i öronen. :)

Stort tack familjen Westerberg för en enormt trevlig och mysig kväll igår!
God mat, gott sällskap och oslagbar stämning - som vanligt i deras sällskap.
Att jag inte har vart där på så många år ska det garanterat bli ändring på.

För första gången på ett tiotal år tittar jag på Melodifestivalen och det var faktiskt trevligt!
Fel låtar gick ju som vanligt vidare, jag förstår inte hur svenska folket röstar!
Vi satt alla samtliga och röstade, men det gjorde uppenbarligen ingen verkan.
Sucker for love (5:an) och Manipulated (8:an) var ju helt klart bäst, men ingen av dom gick direkt till final.

Hasse vart brutalt chockad när det framgick hur lite jag visste om musik, så vi hade genomgång av tidernas bästa konserter på DVD.
Vadå, jag har ju stenkoll på turkarnas elit-musiker! ;)

Om det är någon av er där ute som undrar hur det är under ytan, alltså om det känns lika ruttet som till exempel igår med tanke på det som hände i Turkiet..

Jag har vart på riktigt bra humör, och känt mig helt oberörd hela dagen.

:)

Nej, nu ska jag faktiskt styra upp en design på den här bloggen!
Det handlar egentligen om lathet, samt att jag måste bestämma mig på ett ungefär hur jag vill att den ska se ut och slutligen hitta en bloggdesigner som kan anta sig det uppdraget.
Det ska ju helt klart vara orientalisk inspiration..

Jag och min barndomsvän Michaela (Fräzer) bestämde för flera veckor sedan att vi skulle äta middag ihop lördagen efter jag återvände från Turkiet.
Hon ringde igår och undrade om jag mindes och hade det inplanerat, jag är normalt sett väldigt bra på att dessvärre glömma sådant.
Men jag mindes och hade det inplanerat i kalendern.
Hennes far hade bjudit över henne på middag i hennes föräldrahem i Viksjö, och sagt att jag också var varmt välkommen om jag ville.
Självklart, vem tackar nej till oxfilé samt en kväll med familjen Westerberg? ;)
Jag har alltid tyckt väldigt bra om hennes familj och det var flera år sedan jag träffade dom senast så det ska bli mycket trevligt!

Jag har bokat in en date med mamma på tisdag då jag är ledig också, det ser jag framemot.
Vi har ju knappt träffats något det senaste året så det ska bli mysigt med lite kvalitétstid ihop. :)

Nu sliter jag mig några minuter från Ay Yüzlüm, tar jag mig i kragen och informerar er om gårdagskvällen.

Jag följde med en vän till apoteket som har problem med hemorrojder, och bad mig följa med och hjälpa till på Apoteket..
Eftersom jag inte kände någon skam så var det jag som bad om det, men passade på att flinande tillägga att det skulle vara åt en man.
Apotekaren frågade mig om jag hade vart hos läkaren men jag nickade då åt min vän och påpekade att det var åt han, som rodnade kraftigt..
Vi fick oss ett gott skratt så alla kunder vände sig om, och han förbannade mig och lovade att hämnas.

Därefter mötte jag upp Eija på restaurang Barcelona där en underbar tapas middag avnjöts samt en flaska sangria dracks upp över massa girl talk.
Efter det gick vi förbi Tiramisu där Oscar jobbar som hovmästare, drack några glas vin och hade det trevligt.
Jag jobbar ju idag och började klockan 8 så det vart inte alltför sent..

Jag sitter fortfarande helt fängslad av den där bloggen, det är den vackraste och ärligaste blogg jag någonsin läst.
Eller det är mer som en självbiografi i dåtid, en historia som utspelade sig för sju år sedan i Turkiet.

Jag är helt till mig.
Och som jag har förstått det så har bloggen fått namn efter denna sång, så att sitta och lyssna på repeat medans man läser ger dubbel effekt.
För er som har någorlunda koll på det turkiska språket vill säga.. :)

Sitter på jobbet och har helt och hållet snöat in i en blogg, eller mer som en roman där en svensk tjej berättar om sin flytt ner till Turkiet där hon hade träffat sitt livs kärlek.. Trodde hon..
En detaljerad och naket ärlig blogg som verkligen fångar en totalt!

Jag ska uppdatera er alldeles strax, först ska jag och James gå och handla lunch.
Och vet ni, jag är lite halvlam när det kommer till mina nyttiga matvanor just nu..
Men jag tycker det är okej, så fort jag är stabil känslomässigt igen så kör vi på den strikta kosten.

Dra mig baklänges, jag känner mig lite lättare nu.
Vet att det bara är för tillfället, men jag njuter ut av det ändå! :)
Eller jag bör kanske säga att det bara är en tillfällighet att jag mår mindre bra, inte tvärtom.

En låt som går i öronen och som också gör det lättare att dra på smilbanden är denna.
Och en annan som är bra, men som inte är feel good på samma sätt.

Och dessutom slog det mig att en stor anledning till varför tillvaron känns lite smådryg är just för att jag inte har något att se framemot!
Normalt sett har jag alltid något planerat eller en resa inbokad som jag kan räkna ner dagar till, men nu är min framtid helt oviss vilket hör till ovanligheterna för jag har ständigt massor av idéer!

Detta betyder ju självklart att jag kan faktiskt åtgärda detta, åtminstonde lite.
Jag får helt enkelt styra upp något som jag kan länga till..
Funderar på en weekend eller vecka till Malta för att hälsa på alla där?

Jag tycker iallafall det ska bli kul att börja min turkiska kurs på tisdag! :)
Fick igång suget igen då jag pluggade på flygplanet från Istanbul..

Jag saknar min mamma, ska se till att vi ses snart.
På lite köttfärssås kanske, mamma detta är en pik om du läser det här! ;)

Dessa bilder togs av Shaun Attard på Malta sommaren 2008, så det ska bli spännande att se hur stor och om det är stor skillnad på denna fotograf.

Förvisso är bara två av dessa bilder redigerade med extra färger etc, så det är klart det bli annorlunda med redigering men ändå..

Eva tyckte jag skulle kolla upp så att inte allting var gratis för att dom sedan ska ha tusentals kronor för bilderna, och det är sant - värt att kolla upp med tanke på min ekonomi just nu.

 

Jag har skrattat på riktigt två gånger idag.
Det är typ 5% av min dagliga dos, men det är på god väg.

Tillsammans med Sidiqa på lunchrasten när hon verkligen lever sig in och berättar om "han på gymmet", och med Luke när han gör narr av mig.

[15:28:58] Miki Nurşani says: yes go ahead
[15:28:59] Miki Nurşani says: if you want
[15:29:03] Miki Nurşani says: but do it NOQ
[15:29:05] Miki Nurşani says: NOQ
[15:29:06] Miki Nurşani says: NOSW
[15:29:08] Miki Nurşani says: NPW
[15:29:10] Miki Nurşani says: NOW
[15:29:17] Luke Maguinness says: OK ill do it NOQ
[15:29:23] Luke Maguinness says: retard

I am slowly getting back on track... Slowly, slowly.. :)

Idag ska jag äta middag med Eija på våran favoritrestaurang Barcelona, och det ska bli trevligt.
Hon har vart i Dubai och hälsat på Hanna medan jag var i Turkiet så nu ska vi snacka resminnen.

Nu vill jag ju egentligen inte medge att jag fortfarande är låg, eftersom hon som ringde från Model house fick mig på bättre humör för en liten stund och att jag är My tacksam för detta.
Meen för att vara ärlig.. Jag är fortfarande låg.

Fy, jag är normalt sett en glad, sprallig och positiv person så jag tycker verkligen det är extra jobbigt att vara låg och tänka seriöst, det blir för stor kontrast för mig.
Jag lovade Oscar att jag skulle kika förbi hans jobb på en drink efter middagen med Eija, och eftersom han var den som förde mig och O samman så kommer det självfallet bli prat om det..
Innerst inne vill jag ju att O ska komma ridande på en vit häst och på riktigt lova och mena att han ska ändra på sig, sin mentalitet, sin kultur samt religion och att vi ska leva lyckliga i alla dagar.
Men det vet vi ju alla att det kommer absolut inte inträffa, därför vill jag nog helst inte prata alls om honom för jag vet att Oscar bara kommer att försöka övertala mig om att vi kan lösa det här..
Det är ju alltid svårt att stå emot när man har känslor, men jag tänker verkligen vara stark nu.

Man får prioritera sin framtid lite, hur vill jag att mitt närmsta år ska se ut till exempel?
Resor, impuls-idéer, middagar och festligheter med vänner eller att vara strikt kontrollerad i Alanya där vardagen består av att hålla koll på hushållet samt serva sin karl?
Hmm, rätt lätt val när man lägger upp det så där.

Jag ber om ursäkt för mig tjat om detta, men ni får stå ut med det någon vecka eftersom det är just detta ämne som cirkulerar mest i mitt huvud just nu..

Förstå vad saker kan komma att inträffa i precis rätt tillfälle då man som mest behöver dom!
Jag känner ju mig lite låg just nu, i och med uppbrottet med O och vad kommer inte bättre till behov då än lite ego-boost?
En kick för självförtroendet kan inte komma mer lägligt än då man har lämnat ett förhållande och känner så allmänt nedstämt..

Det ringde precis en tjej från Model house och berättade att min underbara vän My hade rekomenderat mig och att jag därmed skulle få en gratis sminkning samt fotosession..
Hur omtänksamt är inte det?
Och förstå vilken klockren timing.

Stort tack My, du fick att le för första gången idag!

En liten snabb notering bara innan det är dags för mig att stänga ner datorn och släcka lampan.
Resan hem flöt på bra, vi fångade en taxi ute på gatan som redan hade en kund i!
Då chauffören såg att vi hade ett stort bagage och insåg att vi skulle åka lång, det vill säga till flygplatsen, så körde han ut den andra kunden och öppnade dörrarna åt oss..
Only in Turkey!
Vi började småprata lite på turkiska, så snubben förstod att vi var mer än bara turister och ändå så körde han det vanliga turistknepet och tryckte på den ökända knappen som finns någonstans i dessa jäkla taxibilar så taxametern rullar på dubbelt så snabbt..
Detta upptäcktes då jag skulle betala när vi var framme, och mitt temprament vart icke sansat.
I sökandet efter en bankomat frågade taxi-pundhuvudet en random man vart vi kunde hitta en sådan, och denna man såg genast att något var på tok då han tittade på mig så han frågade vad som var fel.
Jag berättade att jag åkt taxi till och från flygplatsen till lägenheten i Beyoğlu ett X antal gånger och har full koll på att det kostar runt 37-45 turkiska lira (200sek) beroende på trafik, och inte 78 lira (400sek)!!
Denna karl var en gud och det slutade med att jag gav taxi-muppen 43 lira, det vill säga summan jag hade i kontanter.
ÄÄÄÄÄÄGD DIN JÄKLA RABIESRÖVHÅLA!!!!

Chekade in och väskan vägde 28kg tack och lov, åt turkisk frukost i form av su böreği samt hånglade hejdå med Malin, därefter var det taxfree-shopping samt boarding.
Flygesan var grym!
Det var inget folk på planet så jag hade tre säten för mig själv där jag kunde veckla ut mina ben, tre kuddar bakom ryggen, god mat och tiden gick hur fort som helst.
Jag pluggade turkiska från att vi lyfte till att vi landade! :)

Matlåda, mellanmål och smoothie är fixat tills imorgon och står i kylen, kläder är framlagda och klockan är ställd på 05:30 som vanligt.
Tillbaka till vardagen helt enkelt..
God natt, hörs imorgon!

Attans mardrömmar, vad är det för fel?

Jag tror detta är första gången jag faktiskt ser framemot att få komma hem till Sverige..
Strukturen i vardagen, SATS, kosten och allt övriga så som familj och vänner saknar jag faktiskt.
I Sverige finns det inte mycket som påminner mig om O, ska bli skönt att komma hem och blicka framåt mot en självständig och värdig vardag där enbart jag tar mina beslut och bestämmer om mina sysslor.

Väskan ligger förmodligen på prick på 30kg, ska bli spännande att se om jag tvingas ta ut något, betala övervikt eller om dom vaknat upp på rätt sida.
Malin följer med till flygplatsen som back-up om jag skulle tvingas ta ut något.. Tack! :)
Och min finaste bästa pappa hämtar mig, undra hur många vändor han har kört och hämtat mig från Arlanda?
Du är för underbar papsen, jag är verkligen tacksam för att du alltid ställer upp på mig!

Läge att lägga ner vinet när man tittar flera gånger och seriöst tycket att ordet skämkt ser rättstavat ut.. (skämt)..

Insåg över en timme senare att det inte såg korrekt ut och tänkte efter noga..

Malin gick och köpte ytterliggare en vinflaska, det vill säga den andra efter att jag kommit hem.
Skönt att hon betalde den med den turkiska motsvarigheten på svenska enkronor och femtioöringar.

Idag har vi haft en trevlig dag i Istanbul i goda vänners lag.
Tog mig till Beşiktaş där superchauffören Malin kom i sitt superåk, och vi begav oss gemensamt till Bebek där brunch avnjöts på terassen till ett smultronställe som jag dessvärre inte minns namnet på.
Där vart vi sittande i timmar för att sedan återigen bege oss mot Beşiktaş då jag skulle möta upp Louise, och Malin tillbaka till den asiatiska sidan för några timmars jobb.

Louise och jag åkte gemensamt till Sirkeci, vilket gjordes kommunalt som fick mig att känna mig som att jag bodde här igen.. En positiv känsla! :)
Vi hamnade på ett trevlig café där latte, baklava och skvaller avhandlades innan vi mötte upp Yvonne för att gå till hennes pojkvän Turan's restaurang.
Té, middag, vin och massor av tjejsnack i timmar tills jag insåg att jag behövde komma hem till min lista där jag skrivit upp alla anledningar till varför jag absolut inte börja sörja O.
Alla har vi olika metoder, och den metoden tror jag är bra i detta läge då det är lätt att glömma bort allt det negativa då man är ifrån varandra och bara minns det positiva..

Hittills har jag inte delat med mig om något av det negativa i mitt förhållande med O, det har känts för privat men nu känner jag att dom här fem månaderna tillsammans har kommit till sitt defenitiva slut och därför delar jag med mig om det.
Kulturskillnaden var tyvärr ett för stort problem i våran relation, då jag absolut inte känner att jag kan ändra mig till den grad som förväntas för att jag ska passa in i 'hans' turkiska värld.

Jag har vart med om för mycket och på kuppen blivit en 'för' stark individ för att kunna sänka mig till den grad som krävs för att man ska stå ut med att vara en turkisk 'hemmfru', vilket i mina ögon är som en servitris.
Nej tack, jag har mitt på det torra i Sverige och finner förhoppningsvis kärleken igen.
Man måste kyssa många grodor innan man hittar prinsen...

Vi bjöd på fåglarna på resterna..

Har tagit mig igenom hela natten med mardrömmen om att jag har dött av en hjärntumör.
Oavsett vad jag har drömt så har det alltid slutat på samma sätt, att jag dör eller ska inom kort dö av den här tumören, trots att jag har känt mig helt frisk.
Vidrigt..
Drömde också mycket om Annika, att jag flyttade ihop med henne och att hon lagade potatissoppa dagligen till halva Sångvägen men vägrade göra så det räckte åt mig, kärringjävel.

Well well, nu är jag vaken, frisk och levande.
Ska möta upp Malin vid Beşiktaş och därefter träffa Yvonne.
Och Louise ska jag träffa också innan jag åker! :)

Hörs senare, uppdaterar när jag är åter hemma ikväll.
Ha en bra dag alla!

Vad tycker ni, om man ligger i sängen och försöker att inte tänka på att man innerst inne vill att personen bredvid en ska krama om en, och han sedan fiser i sömnen - är inte det då ett tecken på att personen inte bör krama om en?

Bara en tanke som slog mig imorse.. I sängen..
Jag vände mig om med ett flin och insåg att det kändes inte så frestande längre..

God natt!

Jag tycker att det är lustigt det här med respekten som genomsyrar allt i Turkiet..
Visst det är fint, till en viss gräns men när personer som är äldre kallar O för abi (storebror på turkiska) så börjar man ju fundera..

Nu ska vi se, senast jag skrev var i söndags då jag flippade ut hemma och vart en nervvrak.
Det höll i sig och resulterade i ett uppbrott mellan mig och O, så hans namn kommer framöver vara ett minne blott.
Det var jag som tog beslutet att ge upp vårat förhållande, och trots att det känns väldigt tungt just nu så vet jag att det är för mitt eget bästa.
Kulturskillnaden är alltför påtaglig för att den här relationen ska vara sund, och det är bara mig det kommer gå illa för i det stora hela.
Men nog om det..

Befinner mig i skrivande stund i Istanbul och ska spendera morgondagen här för att sedan återvända till Sverige på torsdag förmiddag.

I måndags, dagen efter mitt psykbryt så begav jag mig ut i ett väldigt regnigt Alanya för att äta lunch tillsammans med min gamla chef Huseyin samt min kollega Nedim på Sky Lounge bar.
Det var trevligt att få komma ut själv med tanke på hur läget var hemmavid, skönt att få tänka på annat samt sitta och skratta åt gamla minnen tillsammans med vänner.
Där vart jag kvar ett tag, och tre större vinglas senare satt jag i en taxi på väg till Damlataş för att möta upp en go bloggläserska som bor i Alanya.
Vi hade en trevlig kväll tillsammans, och det kändes verkligen skönt att få sitta ner med en utomstående och bara få vräka ur sig all skit som man gått och bärt på.
Hon var en mycket god kvinna, med rötter från en norrländsk stad där jag har massor av släkt.

Jag var lagom rund om fötterna då jag skulle hem och det tog inte lång tid innan jag stupade i sängs efter jag kommit hem.
Vaknade upp klockan 7 med en massiv bakfylla och önskade inget annat än att få dö.
Hade grova problem med att somna in igen, men lyckades så småningom slumra till för att sedan vakna vid 13.
Stängde resväskorna, försökte så gott som möjligt att göra iordning mig, sa några sista ord till O för att sedan åka till flygplatsen med hans betjänt.

Kom fram till Istanbul och gick nästan på en gång ut för att möta upp Lina på middag.
Har som vanligt alltid supertrevligt med denna tjej, oavsett vilken sinnesstämning vi båda är på.
Ikväll var en typiskt sådan kväll då ingen av oss hade nära till skratt, och det känns så skönt och avslappnat då att man båda kan sitta och beklaga sig utan att känna sig om en energikrävande klagoande.
Alla plus till dig Lina, jag har verkligen hittat en livslång vän i dig.

Nu är jag hemma igen, försöker peppa mig själv till att inte vara alltför nedstämd - jag är trots allt den som går vinnande ut ur detta, jag har absolut inte gått miste om något..
Träning, bra kost, struktur i vardagen, framtidsplaner samt tid kommer läka alla sår.
Jag har trots allt gått igenom ett uppbrott förut, och det här kommer inte ens i närheten av det med mitt ex.
För då mådde jag verkligen dåligt och hade svårt att se en ljus framtid med lycka och glädje..
Men det kommer, tiden läker alla sår! :)

Omständigheterna dom senaste dagarna har gått ut över bloggen, och har varken haft energi eller lust att skriva.
Jag har vart på en 2 dagar lång poolfest, kanske därför..

Men nu ska jag ta mig i kragen och visa livstecken igen.

AFTONBLADET

Läste precis den artikeln och vart förvånad av hur dumma människor det finns.
Bara det att föra över pengar till någon annan som man inte känner väl, för att denna ska boka en dyr resa, hello är det någon hemma uppe i hjärnkontoret?
Och för det andra, om detta hade hänt tidigare, varför i helvette riskera det igen???
Och denna gång en dubbelt så dyr resa?

VAKNA DUMFAN!

Gud, jag vet inte vad det är för fel på mig???
Jag är så ARG!

Och jag förstår knappt varför?
INGET hade hänt eller sagts, vi satt hela tysta framför varsin dator och jag fick världens vredsutbrott för mig själv?
Han måste ju tycka jag är helt störd i huvudet...
Med all rätt!

Idag åkte vi iväg till en berömd restaurang långt uppe i bergen en bit från Alanya för att äta söndags-brunch tillsammans med Eko och hans fru Ayşe, mycket trevligt.
Kul att för en gångs skull göra något tillsammans under dagtid, då O inte är på kontoret.
Maten var bra men servicen däremot var inget att hänga i gran, allt tog så lång tid!
(Inte som när jag jobbar som servitris direkt, då är det speedo gonzales som gäller!)
Jag tror att stället var familjeägt, och lokalen hade kapacitet på för mycket gäster med för liten familj om man säger så..
Men det var lyckat ändå, det var så personligt och turkiskt när det var på det viset.
En turktant satt utanför restaurangen på gården och stekte gözleme (turkiska mat-pannkakor) på en öppen brasa, hönor gick omkring henne och kacklade samtidigt som barnen jagade varandra med pinnar.. Idylliskt! :)

Efter det åkte vi hemåt och hamnade på ett café med enorma fotöljer där jag och Ayşe ägnade oss åt tjejsnack medan karlarna drack té och spelade backgammon.

Nu har vi vart hemmavid ett tag och jag kom precis hem från 1 timmes joggingrunda eftersom jag inte gick till gymmet idag.
Jag sprang så lång att jag tappade bort mig, och det trodde jag fan var omöjligt för mig i Alanya?!
Först tyckte jag det var spännande, men ju längre jag joggade utan att känna igen mig desto mer nervös vart jag.
Och inte ville jag ringa O heller, för anledningen till att jag prompt skulle ut och springa i samma sekund som maten var färdig var för att jag fick en raseriutbrott och behövde avreagera mig med Marilyn Manson och löpning!
Fråga mig inte varför jag vart förbannad, för det kan jag inte riktigt sätta fingret på..
Tror att det startade då jag skypade med Charlotte, då han höjde volymen på TV'n..
HALLÅ, SER DU INTE ATT JAG SITTER OCH SKYPAR HÄR?!?!?!?
Och sedan satt jag i tystnad och provocerade igång mig själv, tills jag höll på att spricka, och han sitter där och förstår ingenting..
Jaja, röda veckan kanske är på g, det skulle vara en godtagbar ursäkt! ;)

Det här kan man också pyssla med i brist på annat..
Jag var och tränade idag också, och har ännu inte orkat duscha så jag sysselsatte mig med O's hår istället..

Titta vad jag roffade åt mig med O's godkännande!

Är man rökare så är man, och då kan man lika gärna göra det med stil, hehe..

För all del, sitt ner, jag fixar det här!
Undra om jag någonsin kommer kunna bli en fullfjädrad turk?
Jag har verkligen inga problem med att fixa och trixa med mat-relaterade saker så som förberedning, framdukning, servering, bortplockning, diskning osv osv..
OM det inte ses som en självklarhet eller ett måste, och om man faktiskt åtminstonde får ett litet tack eller lite uppskattning.
Men nej, inte i den här kulturen eller i hans värld kanske jag ska säga.
Här är det han som sitter ner och alla andra springer runt för att tillfredställa och behaga honom!
Jag blir så irriterad på det beteendet!
Okej, jag har fått det klart för mig att rika turkar ofta har "springpojkar" som kallas alltifrån betjänter till livvakter, medans jag fördrar att kalla det slavar, för det är just det det är i mina ögon!
Jag finner mig inte i det, det känns så förnedrande på något sätt..

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN PHILIP!!!

En av mina bästa och finaste vänner fyller år idag! :)

Vaknar upp på tok för sent och har en hejdundrans energi och börjar i smyg planera att idag ska jag överaska O med att baka kärleksmums! (Snoddas, ckokladrutor eller vad ni väljer att kalla dom).
Tror ni inte fanskapet har ett kök utan ugn??
Och här har han gått och pikat mig på att jag borde lära mig att laga mat??
Vem i hela vida världen ska upptäcka sin matlagnings-kunskaper utan en ugn?!

All min energi försvann och jag var sittande framför datorn med ett ciggpaket läsande alla bloggar som är värda att läsa.
Träningsvärken är ett faktum, för jag var nämligen på gymmet igår och tog i som aldrig förr!
Vet inte vad som flög i mig riktigt, men eftersom jag var ensam tjej på gymmet bland en drös biffiga turkar så ansträngde jag mig extra (läs; för) mycket för att inte se för klen ut..
Därav träningsvärken.. Som jag av erfarenhet vet kommer eskalera under dagen.. Suck.

Idag hade jag också tänkt gå dit, får dock se om jag tar det medans O är på jobbet eller efter han kommer hem.
Han har förstått hur tråkigt jag tycker det är att sitta på hans kontor och glo, så jag har fått dispans alla dagar hittills.
Eller fått och fått, jag kommer totalvägra om han försöker få med mig.

Planen just nu är att ta en dusch, vilket kommer ta cirka 45 minuter eftersom trycket är lika speedat som en snigel.
Därefter funderar jag på att gå förbi Sky Lounge igen så att jag få tid att sitta ner med Huseyin och babbla, och kanske äta sushi-lunch där?

Nedan är jag och Huseyin från sommaren 2008.
Observera första bilden då det är en svartsjuk kvinnohand på min axel.

Turk tjejen: Ursäkta, vem är du? Känner du honom? (På ett otrevligt sätt).
Jag: Eeeh, ja vad ser det ut som? Det är min gamla chef..
Huseyin till henne: Gå härifrån om du inte klarar av att vara trevlig mot min vänner!

Haha, ägd.

Onur har ju ett flertal gånger pikat mig att jag borde lära mig att laga mat, för sådant ska alla turkiska fruar kunna.
Jag har då skämtsamt påpekat att i Sverige är det männen som lagar mat, städar och sköter hushållet medans kvinnan jobbar, vet dock inte om han tror på det för tjatandet har inte upphört.

Nu har jag hur som helst lagat mat åt honom för första gången och väntar ivrigt på att han ska komma hem och märka detta! :) :)
Hoppas dock att han inte upptäcker att hela huset stinker gas.....

Till dig som kommenterade om vi skulle ses, jag uppfattade inte riktigt om det är i Alanya du också befinner dig för tillfället?
Jag åker tillbaka till Istanbul på tisdag, men ses gärna innan det på en çay, fisk, lunch eller vin beroende på vad som passar dig!

+90534 39 28 717 - hör av dig! :)

Men innan jag var iväg och rajjade med O så hade jag självklart annat för mig i och med att jag hade kvalitetstid för mig själv! :)
Jag tog en promenad för att möta upp Veli för lunch, vi vart sittande i hans glasögonaffär med varsit téglas ett bra tag innan och efter lunchen.
Han tog mig till ett typiskt turkiskt husmanskost-ställe, vilket uppskattades enormt.
Jag dööör för turkisk mat, mmmm!!

Efter det sprang jag snabbt förbi mitt gamla jobb Sky Lounge bar i Red Tower för att hälsa på Huseyin och därefter kom the big boss Onur och hämtade upp mig.
Vi var förbi hans vän som äger det största gymmet här i Alanya, och jag meddelade bestämt att dit vill jag gå varje dag!
Det fick jag så länge jag hade "close clothes" som han uttryckte det, hehe.
Ajuuuste, fullt påklädd på ett gym? Skulle inte tro det va..

Drack té, åkte därefter förbi fiskmarknaden för att handla lite firre igen och begav oss därefter hem för middag och mys.

Filmen var inte så lång som man kunde tro, men vi skulle helt var det var åka iväg till the Harbour restaurant för att äta och dricka i sällskap med O's partner och vänner.
Som vanligt blir man meddelad ungefär 1 minut innan det är avgång, så att informera mina kära läsare eller att styra iordning ett ansikte fanns inte på kartan.

När vi är i sällskap av hans partners, då jag även misstänker att det är något slags affärsmöte så får jag känslan av att jag inte riktigt existerar till samma grad som övriga tillfällen..
Därför är jag väldigt tacksam då det står ett sådant här framför mig, tillvaron känns liksom lite enklare och roligare då..

Hade tänkt att uppdatera snart, ska bara kika liiite till på filmen.

God morgon världen!

Idag slapp jag följa med till kontoret, så nu är jag ensam här hemma och fixar iordning mig för lite äventyr på egen hand.
Ska försöka komma iväg och äta lunch tillsammans med min vän Veli som är en svensktalande turk som är bosatt här nere!
Blir trevligt, hörs vidare senare då jag är hemma!
Läge att lägga på ett kol så inte O får för sig att jag ska bli upphämtad och förd till kontoret innan jag hunnit ut från huset, hehe.. :)

So long!

Nä, nu får jag ge mig.
Det var cirka fem timmar sedan jag kom hem från min joggingtur, och har fortfarande inte tagit en dusch.
Jag vet inte, men det kanske är nu om något som man ska vara extra fräsch då man för en gångs skull är med O? ;) Haha..

Det här var något av det roligaste jag sett!
Jag tänkte låta O och hans vän smaka på lite svenskt lösgodis för att se vad dom tyckte, så jag ställde fram en påse karamellkungen samt en påse med daim på bordet..
Båda tittade lite skeptiskt på påsarna och sedan tog O första steget och öppnade påsen..
Han sken upp som ett barn på självaste julafton och såg genast till att allt hälldes upp i en skål för att börja smaska loss..

I samma sekund som det slår mig att det innehåller en hel del gelatin i svenskt lösgodis och att O är väldigt troende och enormt anti mot allt som har med gris att göra, så ser jag i slow motion hur han stoppar in ett vinegummi i munnen och utbrister "mmmmm çok güzel"..

Jag fick panik inombords, och ställs genast inför frågan - ska jag säga som det är eller hålla käft?!
Jag menar, det men inte vet mår man ju inte dåligt över?
Och jag vill ju inte förstöra hans moment heller??

Jag puttar över daimpåsen till honom och han smakar en och utbrister någon liknande..
Tack och lov tyckte han om dom mer, för han tog tag i påsen och la den på sin sida, och när jag sträckte mig efter påsen så daskade han till mig på handen och sa "enough" - helt allvarligt.
Jag flinade lite och gjorde ett nytt försök, men han var seriös..
Aja, jag sträckte mig efter skålen med lösgodis för att göra ett försök där, och det var inga som helst problem..

Daim är alltså en hit, då vet jag det i fortsättningen!
- Och nej... Jag sa ingenting.. :/

Jag var ute och sprang efter att vi kom hem idag, och kom hem lagom innan middagen helt dyngsur av svett.
Eftersom jag ville äta medans maten var varm och tillsammans med O så duschade jag inte innan, utan tänkte göra det efter maten..

Vi åt upp för 2 timmar sedan, och han har gett mig några blickar som jag för en gångs skull kan tyda..
Jag skaaaa duscha! Jag ska!

Minns ni då jag var här för 3 veckor sedan, att jag tyckte det var så tråkigt att vi bara åt hämtmat i form av pizza osv?
Känns lite som slöseri med matupplevelser då man befinner sig i Turkiet..

Denna gång har det hittills vart tvärtom, jag är såå nöjd! :)
Vi gick ju på en riktig meze-restaurang då jag landade, och det var som vanligt hur smarrigt som helst även om jag inte riktigt hade matlusten med mig.
Raki dracks till maten i vanlig ordning!
Idag åt vi på hans kontor, och mattanterna där är grymma!
Dom lagar alltid rätt enkel mat, men gud så gott!

Och nu till middag har vi ätit färsk grillad fisk som Ahmet var och hämtade någonstans..
Jag som vanligt har ju noll koll på hur man rensar och äter fisken så O fick hjälpa mig efter att han sett mig sitta och peta ut x antal ben ur munnen..

Och om det något jag älskar så är det dessutom att få äta mat med händerna, och det fick man idag! :)
Jag drömmer mig bort i en annan värld och låtsas att jag är Robinsson Crouse som precis har fångat in måltiden och slaffsar i mig som en utsvulten n---r..

Meeeen, jag överlevde som sagt!

Förvisso så var den på delad första plats min värsta flygresa genom tiderna!
Delad förstaplats med resan från Tyskland till Sverige (mellanlandning från Malta).

Först och främst så vill jag göra klart en sak för er alla som känner mig bra;
Jag lovar på heder och samvete att jag inte överdriver detta nu!

Det var ju storm och regn i Istanbul då vi lyfter och redan där misstänker man ju att det kan bli en skumpig resa med eventuell död som utgång (...).
Flygvärdinnorna var alltså tvungna att hålla i sig i stolsryggarna medan dom försöker dela ut mackor och dryck, och tillslut ger dom upp och rullar tillbaka vagnarna.
Det skumpade och for så mycket så en femtedel av passagerarna 'skrek' av rädsla ett flertal gånger.
Alltså inte skrek som i SKRIIIIK, men jaa ni fattar.
Jag är som jag tidigare nämnt inte det minsta flygrädd, men denna gång bad jag faktiskt till gud med tårfylla ögon och dunkande hjärta.
Jag hade mina ben helt spända så att fötterna tog stöd emot stolen framför mig, eftersom jag lyfte några centimeter från stolen när det började guppa, innan jag fått på mig bältet.

Jag och majoriteten av passagerarna vart rätt skakis när vi gick av planet och hjärtklappningen slutade ju inte dirket i och med detta, eftersom jag visste att O stod utanför flygplatsen och väntade på mig.
Och vi har ju haft våra duster på senaste, så jag visste inte riktigt hur det mötet skulle bli.
MEN, det gick kanonbra!
Ett och annat surt ögonkast under bilresan till restaurangen, men sedan tog jag upp det och bad han sluta bli så upprörd hela tiden, problem solved! :)
Vi hade en mysig middag med vin och levande musik, och begav oss därefter till Alanya.
Jag hade ju knappt sovit något, och bara stressat runt hela dagen samt suttit med dödsångest på flygplatsen så jag var rätt slut och slumrade till flera gånger i bilen.
Och hemma stupade vi i sängs direkt..

Efter frisören innan jag åkte mot flygplatsen så mötte jag upp Yvonne, Louise och hennes vän som jag inte minns namnet på för lite lunch vid Taksim Square.
Goa tjejer och god lunch! :)
Burak och Malin skjutsade mig till flygplatsen och försökte lugna ner mig..
Skönt att man har vänner!

Sitter för tillfället på flygplatsen och halvt som halvt skakar av nervositet.

Jag har ren och skär dödsångest och jag tror jag aldrig vart så här nervös innan en flygning som denna.

Nervös av andra anledningar, sure, men nu är det som om jag ska gå på ett flygplan mot min egen död.

Jag vet inte varför jag är så livsrädd, kan kanske bero på mina vidriga mardrömmar inatt?

 

Vem vet vad som kan ske, planet störtar, planet sprängs, vi åker av vägen på väg från flygplatsen eller något annat..

Gud det känns nästan som att jag tvekar på att gå på planet..

 

Jag är dessutom paranoid och uppfattar minsta lila detalj som ett tecken på att jag inte bör åka.

Det spöregnar till exempel och är halvt som halvt storm ute, är turkiska inrikesplan byggda för att klara sådant?

Borde dom ju va, eller hur, annars lyfter man ju inte?

 

Tänk om jag lugnar ner mig efter flygningen, och sen så kör vi av vägen eller krockar på väg till Alanya?
Jag menar, vad som helst kan ju ske om vi nu ska relatera till bloggarna jag hittade idag?
Dom är förövrigt inte anledningen till att jag panikar loss nu, kände lite så här redan innan jag läste dom men känslan har bara eskalerat på något sätt..

 

OM nu något skulle ske efter att detta inlägg postas så vet dom som står mig nära vilka dom är, och hur mycket jag innerst inne älskar er.

Jag lever!
Och for det ar jag ınnerlıgt tacksam ska nı veta..
Den dodsangesten jag hade ıgar eftermıddag och kvall var ınte att leka med!

Jag skrev en offlıne update nar jag satt pa flygplatsen och vantade pa mıtt plan tıll Antalya, men kunde ınte posta det pa grund av ett uteblıvet ınternet.

Anlande ıgar kvall, sıtter nu pa O's kontor med hans dator, det vıll saga med det turkıska tangentbordet.
Jag kommer med en fullstandıg lages-rapport senare da vı ar hemma.

Wıııeeee... :)

Nu är jag nästan klar, bara föningen kvar och sedan kan jag lämna salongen som jag spederat dom senaste 4 timmarna på..
Jag ska möta upp Yvonne i Taksim som sagt för lunch, och vi kanske även ansluter oss till Louise och hennes vän, beror på vilka samtalsämnen som ska avhandlas.

Hörs senare, tjillevippen från en återigen långhårig (och fattigare) Miki :)

Dom här bloggarna fick mig att regaera väldigt starkt nu precis, och det får nog folk att verkligen inse hur fort och oväntat ett tragiskt dödsfall kan ske.
Utan någon som helst förvarning..
Man ska inte ta någon människa eller sitt eget liv för givet, och alltid uppskatta dagen så som om det vore den sista.

http://heilenda.blogg.se/2010/january/

http://faschingseskapader.blogspot.com/2010_01_01_archive.html

Jag har varit med om något liknande, och jag kan föreställa mig vilken smärta och sorg dom känner.
Alla mina tankar till Linus familj.

Andra gången jag sitter med tårfyllda ögon på den här salongen.
I söndags på grund av smärtan som uppstod då det kändes som om dom försökte slita av mig håret, och nu av känslan som Linus syster och pappa beskriver i sina bloggar dagen då dom fick dödsbeskedet.

Vad jag minns fanns det internet här förra gången, men tydligen inte idag.
Eller så är det min dator som spökar..
Sitter hos frisören Erdem Kiramer just nu och sätter i nytt löshår.

Inatt vart det inte många timmars sömn, och dom få timmarna som jag sov var inte direkt någon bra sömn.
Jag plågades av mardrömmar hela natten, och vaknade ständigt upp och kollade på klockan.
Det sägs ju att man drömmer över 10.000 drömmar per natt, och jag tror att alla dom drömmarna bestod av vidriga saker så som hot, flykt, misshandel, mord, rädsla och djurplågeri..
Usch, jag sitter här nu och känner mig helt groggy på grund av bristen på bra sömn, och jag har en rätt lång dag framför mig..

Här blir jag väl kvar i 3 timmar till och därefter ska jag möta upp Yvonne och Louise för en lunch i Taksim.
Klockan 19 går mitt plan till Antalya, och med tanke på trafiken så behöver jag väl åka vid 17 för att ha tidsmarginal på flygplatsen.
Får se om Burak skjutsar mig, vore ju dröm! :)

När jag är framme så kommer O's chaufför och hämtar upp mig och då har vi en bilresa på 2 timmar framför oss innan vi slutligen är 'hemma'.
Kommer nog inta ta många timmar innan jag stupar i sängs..

Skulle behöva börja packa inför imorgon då jag åker till Alanya för att hälsa på mitt hjärtegull Onur, meeen jag orkar inte resa mig ifrån soffan samt vill inte slita mig ifrån datorn.
Jag hade ju ansträngt mig för att packa så lite som möjligt inför denna resa, så att jag kunde få med mig allt som jag lämnat kvar här..
Tvekar på det, dels för att det var mer än vad jag trodde kvar här samt att vikten på det jag hade med mig hit låg på 24kg.
Lämnar kanske något plagg eller två hos Malin Ek om hon tillåter det? ;)
Hon är ju trots allt en permanent turk, det är förvisso Louise också men vill inte be henne om det då hon bor med Tayfuns mamma och bror.

Frågan är vad man ska packa med sig till Alanya?
Träningskläder är givet eftersom jag hade tänkt att träna varje dag.
Men sedan är frågan om jag ska ta med lite piffigare kläder eller mestadels mjukisar?
Han är ju trots allt fortfarande gipsad och senast vart det ju en hel del chill-tid..

Hello my sweethearts!

Idag vaknade jag upp av att Malin kom och väckte mig med Carola efter att hon hade duschat!
Först och främst är detta stort på grund av att JAG alltid var tvungen att väcka Malin vid tre-fyra tiden då vi bodde tillsammans, hon hatade allt som hade med Carola att göra (vi syftar på hennes julskiva), samt att Malin normat sett aldrig duschar.
Malin hade förhoppningar om att hon skulle få hämnas på mig via denna gärning, men det gjorde snarare min morgon! ;)
Däremot förstörde en annan person mitt fina humör genom att börja tjata om utgången i lördags..

Hur som, klockan två skulle jag befinna mig hos min nagel-tjej i Nişantaşı och därefter åt jag och Malin lunch på vårat kinesiska stammishak.
Majoriteten av mina tjejkompisar här nere har likasinnade problem med sina turkiska pojkvänner, det vill säga svartsjuka som det inte finns underlag för, så Malin var tvungen att avvika då jag skulle möta upp Lina.

Vi två hade som vanligt underbar kvalitetstid tillsammans med sällskap av en flaska vin samt massor av samtalsämnen i beredskap.
Tre-fyra timmar senare gick jag smånynnande hem till en Malin som var mer än glad över att få kungligt sällskap! ;)

Jag vill bara påpeka att det var 15 grader igår när jag anlände och i skrivande stund är det 10 grader.
Hur har ni det själva i Sverige?

Moahahaha...