Nu drar jag och min sämre hälft in mot Rådhuset för att styra upp pass..
Innan dess ska jag förbi frisören och visa dom hur mitt barr ser ut, ser inte framemot det.
Hatar att klaga och kräva saker!

Laters ppl!

Pank kan man kalla mig denna månad, alla utgifter kom verkligen samtidigt..
Nu är det sommar och då betyder det att man måste köpa nya solglasögon.
Det var någon som sa till mig att solglasögonen gör personen på sommaren och det är ju så sant!
Jag är den typen av person som köper några solglasögon per säsong för jag lyckas alltid ha sönder dom, men detta år samlar jag på vuxenpoäng och köper mig ett par rediga brillor!
Hoppas inte att olyckan är framme innan sommaren är slut..

Ett par ordentliga träningsskor stod också på inköpslistan och det behövs ju verkligen eftersom jag måste börja springa ute i skogen nu för att förbereda mig inför midnattsloppet i augusti.
Jag har tidigare nämnt att mina ben smärtade som bara den när jag började springa så det var ju viktigt att köpa ett par skor som verkligen var anpassade efter min 'fel'.

Mitt hår skrek efter uppmärksamhet och extensions är ju som vi alla förstått inte billigt..
Dessutom drog jag i lite slingor och det är ju inte heller gratis.

Bara efter dessa tre saker har summan landat på 11.000sek...
Och jag ska dessutom boka min Turkiet resa nu eftersom jag precis fick min semester beviljad (jippie)!
Plus att jag behöver ett nytt pass eftersom det snart går ut och att jag ser ut som en balt-hora på det.
Nämnde jag att jag dessutom åker till London i helgen?

LÄGE ATT PROSTITUERA SIG????

Jag är så pepp!!
Laddar ner massor av skön musik som jag ska fylla telefonen med, och nu har jag nästan bara nya låtar till min SATS playlist på mobilen!
Dessutom var jag på Löplabbet förra veckan och styrde upp ett par riktiga joggingskor som är anpassade exakt för mina fötter med den dämpningen som krävs.
Har ju tidigare fått ont i smalbenen efter bara några minuter på löpbandet, men nu hoppas jag att det är ett minne blott för jag älskar verkligen att springa och förstå nu när jag dessutom är icke-rökare, hur långt jag kommer orka springa!!!  :)

Jääääklar vad det ska brännas kalorier och pumpas muskler imorgon, jag längtar!!! :)

Att sluta röka är som att bryta upp med en destruktiv kärlek, exakt likadant!
Man vet innerst inne att den här personen inte alls är bra för en, att det inte finns någon positiv eller trygg framtid ihop och att det i slutändan bara kommer sluta dåligt.
Men ändå är det så svårt att bryta upp och lämna, för det finns något där som gör att kemin stämmer så bra..
Det förbjudna är alltid så frestande och så svårt att stå emot.

Jag är expert på att finna något attraktivt i karlar som är helt fel för mig, det kan vem som helst av dom som känner mig intyga.
Så steg 1 i att bryta med mitt omedvetet destruktiva beteende är att göra slut med min första och hittils största kärlek..
Cigaretterna.
Och jag har levt med total avhållsamhet i 12 dagar nu, vilket är det längsta någonsin sedan jag vi träffades för 11 år sedan.

Grattis Miki, du är på god väg!

(Och om det är någon som läser min blogg som har gått igenom ett uppbrott med cigaretter efter 11 år eller liknande, snälla berätta för mig när fan suget går över??)

Jag ska erkänna att det är med blandade känslor jag slutar röka.
Just nu känns det dumt, för innerst inne har jag inte ens viljan.
Och min tillvaro känns från stund till stund så o-fulländad och halv utan att då och då får smita iväg och ta en cigg..
Jag saknar det verkligen, och jag vet inte vad jag ska ersätta det med?
Jag har redan börjat få ångest över alla sötsaker jag stoppar i mig och imorgon kommer jag bokstavligen talat överdriva på gymmet för att upprätthålla balansen..

Men och andra sidan så känns det ju lättare för varje dag som går.
Eller lättare ska jag väl inte säga, för det är inte svårt att inte gå och köpa ett paket, öppna det och tända en cigg.
Det skulle jag aldrig göra när jag kommit såhär långt.
Det jobbiga är hopplösheten och 'ångesten' man känner då man blir sugen, då man ständigt frågar sig själv om man egentligen vill vara en icke-rökare?

Time will tell..

Riktiga män bakar och lagar mat, helt rätt!
Förut hade jag en helt annorlunda inställning till detta, laga mat och sköta hushållet är ju kvinnans uppgift och jag skulle absolut inte ha några problem med att vara hemmafru.

I nuläget är det absolut inte något jag skulle välja, tristessen skulle verkligen ta kol på mig.
Och varför ska just kvinnan laga mat, städa, diska, tvätta och ta hand om hushållet?
Mannen är väl lika kunnig han, så länge han tar sig tid och ork att lära sig?
Som ni alla kanske har klurat ut så pratar jag framförallt om karlar från mellanöstern nu, och nej, jag drar absolut inte alla över en kant.

Är det inget som förväntas av mig så städar jag gärna.
Och även om jag är kass i köket så gör jag jättegärna en försök att slänga ihop en måltid, så länge det inte förväntas av mig.
Detta gäller allt hushållsarbete som man delar med 'sin karl', så länge han inte tar för givet att detta sköts av mig så gör jag det gärna.
Men så fort kraven och förväntningarna kommer så blir jag rebell och totalvägrar!

Jag har ärligt talat börjat få prestationsångest när jag befinner mig i O's närvaro hemma hos honom, och det stör mig sjukt mycket..
Det får mig att inte alls se framemot eller vilja bo där under mina 2,5 veckor i Alanya nu i Juni.
Jag skulle kunna sträcka mig så långt att påpeka att det till och med är ångestladdat, för det tar emot så mycket att ställa upp och bete mig som någon liten passup på honom!
Det skulle vara så lätt att slippa ångesten, men jag tänker inte anpassa mig till vad han anser är 'rätt'!
Om jag får gäster som ska bo hemma hos mig så är det jag som passar upp på dom, jag förväntar mig inte att dom ska passa upp på mig!

Han har aldrig nämnt något rakt ut men jag kan minsann se vad han tänker, och det irreterar mig sååå!!
Du har egna ben och armar, hämta ditt jävla té själv!!
Jag vet att det förväntas av mig att jag ska passa upp på 'min man', men när det är så blir jag snarare totalt anti och vägrar!
Varför kan inte han passa upp på mig och hämta mitt té??
Återigen, hade det inte förväntas av mig hade jag jättegärna gjort det, med glädje!
Men absolut inte när det blir sura miner om jag inte gör det, gör det själv slappo!

Här har vi en faktor som gör att jag aldrig kommer bli en fulländad turk, för det är väl det ovanstående som förväntas av turkiska fruar?
Nej, jag vill ha jämnställdhet!
Sure, är jag hemmafru så kan jag städa, diska, tvätta och laga mat om jag i utbyte får ett fulltankat kreditkort eftersom jag inte har någon möjlighet att tjäna mina egna pengar.
Däremot tänker jag inte springa runt som ett hushållsbiträde och plocka upp efter min man som om han vore en jättebebis som inte kan ta undan efter sig själv!
Jag tänker heller inte servera honom, om inte han serverar mig lika ofta.
Jag är hans fru, inte hans servitris!

Jag tänker aldrig någonsin göra något för någon annan som känns kränkande eller nedvärderande, och när jag gör saker för honom så är det just så det känns.
Just därför kommer jag aldrig göra det, och därmed framstå som världens sämsta frumaterial, haha!
Who cares?

Ju mer jag tänker på det, desto mer självklart blir det!
Igår då jag skrev att jag ska gå tillbaka till friösren och kräva tillbaka pengar eller att det görs om, var mest bara en förhoppning om att så skulle ske.
Men det är ju själv-fucking-klart att jag ska ha ersättning!!!
Borstade ut håret och jag ser ut som syster fluff!
Dessutom är mitt eget hår glansigt och fint medan löshåret är matt och risigt (i och med lockarna)..

Strunt samma, vi kommer nog komma fram till en lösning på frisörsalongen.
Har höga tankar om dom så jag tror absolut inte dom kommer försöka slingra sig.

Idag sov jag länge, och kilade därefter förbi Annika en sväng innan jobbet.
Gosade med min älskling Elina och umgicks med tjejerna över en kopp kaffe på A's veranda.

Är totalt dött på kontoret, så jag spenderar mer tid med näsan i min bok än med ögonen på datorskärmarna..
Hörs later people! :)

Jag har glömt att dela med mig om något insåg jag precis..
Jag spenderade väldigt många timmar hos frisören förra veckan för att göra en lite sommarförändring uppe i barret.
För 7.000:- tog jag ut min hårextensions, slingade håret, klippte det samt satte in nytt hår i en ljusare nyans och det tyckte jag verkligen var ett överkomligt pris om man jämför med vad jag har betalat dom tidigare gångerna i Istanbul!
Det är fortfarande mycket pengar och man hade fått många skor för dom slantarna, men jag har blivit helt beroende i att ha ett långt svall.. :)

Denna gång var första då jag skulle lägga mitt hår i en ny frisörs händer, och självklart var jag nervös!
Förvisso var det en frisör jag litar blint på och som jag aldrig kommer överge, men eftersom det var första gången jag skulle göra extensions i Sverige så var jag orolig för resultatet..

Resultatet vart till en början grymt, känslan av att ha lagt in nytt fräsht hår är oslagbar..
Kändes kul också med en ny färg, lite ljusare passar bra till sommaren.
Dessutom gick det mycket fortare att göra det här än dom otaliga timmar jag spenderade på det i Ista!

MEN idag efter jag tvättat håret insåg jag till min skräck att när håret sakta började torka så var det krulligt!!!!
VAD I HELVETTE????????
Jag tycker det är superfint med lockigt hår, och i vissa fall krulligt också men inte om man själv har spikrakt hår för kontrasten ser inte klok ut!!
Man ser så tydligt att det är fejk!

Så nu måste jag gå till min favoritfrisör och byta ut mitt normala glada jag till en sur missnöjd kund..
Antingen ska jag ha avdrag på priset eller så får dom göra om det, punkt.
Att få pengar tillbaka känns förvisso mer frestande, mitt kort har lämnat min trygga plånbok för att dras i diverse kortmaskiner lite fööör ofta sedan den 25'e..

En artikel som gör mig enormt skadeglad är denna.
Rätt åt dig din sjuke egoistiska rövslickare, brinn i helvete!
Jag behöver inte ens förklara mig närmare, för vem anser egentligen att denna 'underhållning' är okej?
Det är rakt av sadistiskt och jag hoppas att ALLA matadorer och förespråkare för detta går en plågsam död till mötes.
Jag hatar er och önskar att ni brinner på bål eller blir torterade till döds!

Bojkotta Spanien från EU, denna tradition är vidrig och motbjudande, jävla bönder!

Är så uttråkad på jobbet, har precis ätit pizza och har spenderat senaste timmen med att kolla 'fart in public' videos och bloopers med Tom.
Nu har vi hämtat kaffe och passat på att ha haft salt-krig.

10 dagar som sagt utan cigg, och jag har inte gått upp ett enda gram, jag är så nöjd! :)

Alla känner väl till myten om att man går upp i vikt då man slutar röka?
Jag har kläckt mysteriet..
Det är enbart på grund av att man stoppar i sig så mycket mer sötsaker för att hålla suget i styr!
Jag unnar mig vad jag än är sugen på nu när jag slutar röka, det är jag helt klart värd.
Förvisso går jag ändå inte upp i vikt, men det ska bli spännande och se om jag gör det nu.
I 1 månad får jag äta vad jag vill har jag bestämt mig för, men sedan är det tillbaka till min normala kost det vill säga no sugar!
Eller väldigt lite iaf.
20 dagar kvar av fross!

Min nya addiction är 7elevens slush!
Chai-latten är utbytt under sommaren, känns inte så spännande att sitta och dricka en varm dryck som smakar jul när solen lyser ute..

Jag befinner mig på kontoret i skrivande stund, 1 vecka sedan senast.
Är inte sådär överdrivet spännande, men a man's gotta do what a man's gotta do!
Jobbar till 23 och åker därefter hem till Charlotte och kramas med henne.
Jobbar hela helgen, ledig måndag och tisdag, jobbar onsdag och torsdag sedan bär det av till LONDON! :)

Jag är blond också, och har längre hår än tidigare.
Och så har jag shoppat lite kul som jag ska visa sen.
Och så är detta min tionde dag som rökfri!
Förstå att jag ligger i skilsmässa med min kärlek efter 11 års äktenskap, det är stort.. Och svårt!

Och det är sååå värdelöst att sitta här på kontoret, känner för att ligga i Emmis säng och kramas idag.
Eventuellt befinna mig i Turkiet, det skulle också gå..
Där är Lina just nu och kollar på Formel1 i Istanbul - lyx!

Tacka vet jag tandborste, tandkräm och munskölj - där har vi något som tar bort suget lite!
Anna, ditt tips om att hålla sig fräsh, både kroppsligt och i käften är något en bra idé.
Kanske ska överväga att börja duscha oftare än 1 gång i veckan framöver...

Nu ska jag träffa Charlotte mitt hjärta, tjingeling!

Jag kan avslöja att nikotinplåster är en bluff!
Den enda verkan den har är att det kliar, så att man ska tänka på det istället för en rykande välsmakande avkopplande cigarett, men att ta bort något sug gör det så fan inte!
Finns det inte något mer passande än att allt går helt fel idag också när man redan är på gränsen att få en nervsammanbrott?
Tappar den sjukt hårda och tunga dammsugarhelvettes-slangen på foten också!
Jag kan förvisso komma på trehundratusen andra saker som också är fel idag, men ska bespara er från mitt klagande.

Undra när det här ska gå över, när man äntligen kan säga 'jag är en icke-rökare' och verkligen mena det?
Nu är man ju fortfarande i stadidet 'fake ut until you make it'..
SURT SA RÄVEN OCH TOG EN CIGG!

Borsta tänderna för artonhundrade gången idag kanske hjälper lite, ska prova, taco hej.

JAG BEHÖVER EN CIGARETT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Satfanhelvette vad det känns värdelöst idag och jag har inte ens lämnat huset..!
Jag har 12 ½ paket liggande här hemma som suktar så in i stjärten!
Mitt humör är i botten, jag fattar inte vad fan jag skulle få för mig att bli sjuk och sluta röka NU?!
I slutet på Maj, EN månad innan semestern??
Det är ju som dömt att misslyckas, hur dum får man vara??
P A N I K !

Och dom här idiotiska jävla nikontinplåstrerna KLIAR!
Jag får klåda och blir helt illröd där jag sätter dom!
Jag HATAR dom!!!!
Jag HATAR att inte röka!!!


Jag vill såååå jättemycketgärna ta en cigggggg :( :( :( :( :(

Jahapp, somnar vid midnatt och vaknar vid 03:30 på grund av en låt jag som jag drömt om hela natten och som ekade i huvudet.
Gjorde allt i min makt för att somna om men det var lönnlöst.
Har läst i en timme och ligger nu och plippar på datorn..
Fick PANIK och trodde jag hade fått virus, några tangenter blev till siffror istället och jag började nästa grina av hysteri tills jag 10 minuter senare insåg att jag hade Num lock nedtryckt..
Mmmjoråsatte...

Jag mår lite bättre.. :)
Febern har lugnat sig avsevärt och nu är det bara en vanlig förkylning som dröjjer sig kvar.
Jag har nu vart rökfri i 1 vecka vilket är den längsta tid på elva år, hur stolt är inte jag?
Och det underbara är att jag känner verkligen att jag kommer klara detta!
Det är svårt, för nu har det mentala suget börjat fiffla med min hjärna men jag har hållt upp för länge för att misslyckas så nu satan i gatan ska jag hålla mig!
Jag är härmed en rökfri tjej!
Förstå vilken gryyym kondition jag kommer få, jag har som mål att vinna midnattsloppet i augusti!! :)
Så fort jag är helt åtethämtad från sjukdomen ska jag börja ge järnet på springbandet för att upptäcka skillnaden som icke-rökare..

I am so happy and I smell so good!! :)

Hej.....

Jag lever än, nätt och jämt.
Förstår seriöst inte vad jag har drabbats av för mördarbakterie?
Femte dagen med feber är inte riktigt okej..

Mitt jobb har någon sjuk jäkla policy där man tydligen inte litar på att folk faktiskt kan vara sjuka en lördag eller söndag, så om du är det ska du ha läkarintyg samma dag.
Någon som fattar logiken?
Så med andra ord hade jag behövt åka till sjukhuset igår för att få ett dumt jäkla papper som intygade att jag är döende i feber, bara för att mitt jobb eventuellt kan ha missat att det kokade om mig (as in fever) då jag lämnade kontoret vid lunch i fredags..
Inte en chans att jag betalar 300sek i taxi och sedan ytterliggare 150sek hos läkaren bara för att få det intyget.
För att sätta sig på en buss med 40-gradig feber fattar väl till och med en 5-åring att det är omöjligt?

Idag däremot skjutsade min käre pappa mig till sjukhuset där jag blev undersökt och dom kunde konstatera att det var ett virus - tadada as I didn't know!
Tog blodprov och började i vanlig ordning grina, sköterskan försökte lätta på stämningen och erbjöd mig ett klistermärke men det uppskattades inte i mitt tillstånd..
"Lilla vän, det är inte lätt att vara liten.."
Ursäkta?! Jag är faktiskt 23 och ett halvt!!!

Vart sjukskriven till och med torsdag, so long fuckers!
Jag får panik om inte den här febern ger med sig snart, jag känner mig som en mycket gammal människa som inte orkar göra någonting alls..
Jag bara ligger här i min blöta säng och kallsvettas och drömmer skeva drömmar..

Well well, femte dagen som rökfri iaf, det är nice! :)

Gick som sagt hem från jobbet eftersom febern kom tillbaka och det kändes drygt att jobba på ipren, inte bästa sättet att bli frisk kanske..
Somnade runt 15-16, vaknade för 1 timme sedan dvs 03:00.
Jag vet inte om min teori är uppe i det blå, men jag tror att jag aldrig blir frisk i och med att jag feber-svettas så sjukt mycket så jag vaknar hela tiden upp i en dyngsur säng, med en dyngsur t-shirt, en dyngsur kudde och ett dyngsurt täcke.
Bara av sådant blir man ju förkyld, och hur ska man någonsin repa sig när det aldrig är torrt på grund av den envisa jäkla febern?

Jag försökte ringa Emmi igårkväll men orkade verkligen inte trycka på 'ring' trots att jag verkligen behövde veta om man kunde ta en citadon mot febern istället för ipren..
Och nu kan man ju inte direkt börja ringa runt till folk, och jag kan nästan slå vad om att jag ligger däckad hela dagen imorgon så jag ändå inte lyckas få kontakt med omvärlden.

.. Ååh.. Slog mig dessutom precis att jag missar min barndomsvän Fräzer's förlovningsfest idag.. :(

Nej, nu börjar jag överväga att kila hem..
Sov bara ett fåtal timmar, vaknade upp helt dyngsvettig med feber och världens ondaste hals.
Tog en Ipren och en Bafucin och begav mig 20 minuter senare till jobbet, såg/ser ut som ett vrak.
Har nu suttit här sedan 07:30 med en filt, en kopp té samt min vattenflaska och försökt jobba.
Har förvisso gått bättre av vad det brukar göra då man mår mindre bra, innefattar även bakfylla.

Meeen, jag känner att jag definitvt inte vill ligga hemma i helgen och vara sjuk eftersom OB'n är skön, därför vilar jag hellre ikväll så jag förhoppningsvis mår bättre imorgon.
Dessutom är det Fräzers förlovningsfest imorgon så jag måste vara någorlunda pigg så jag orkar mig dit!

Tyvärr inte mycker mer spännande uppdatering att bjuda på, sker inte så mycket i mitt liv då jag baskiluskerna är på mig.

Nu var det över 2 dygn sedan jag senast sög på en cancerpinne, ber till högre makter att jag ska lyckas stå emot den mentala suget imorgon på jobbet.
İnşallah inşallah inşallah..
Pappa har dessutom lovat mig en sjukt bra överaskning om jag lyckas... Hmmm! :)

Åt tre mackor och en kopp yoghurt idag på eftermiddagen, då hade jag vart utan föda i 43 timmar.
Min feber är borta, vet dock inte om det beror på att Ipren'en fortfarande sitter i, hoppas inte det..
Oavsett vad så tänker jag gå till kontoret imorgon, hatar karensdagar.
Är -som sagt- aldrig sjuk och slipper tänka på sådant, men det finns inget mer opassande än att förlora minst en tusenlapp under sommartider hej hej..

Har sovit 80% av dom två senaste dygnen och är därmed väldigt pigg psykiskt, dock inte fysiskt.
Dålig kombination.
Min bok Twilight - När hör din röst kan nog förvisso hjälpa mig med den biten.. :)

God natt, och snälla håll tummarna för att jag lyckas stå emot det psykiska röksuget imorgon!!

Jag tar mig friheten att kopiera ett inlägg från min kära Charlotte's blogg..

Förlåt om jag tjatar och klagar men jag är nästan aldrig sjuk, skulle väl säga att jag snittar ett år med att vara sjuk tre gånger, så därför lider jag verkligen när jag väl blir sjuk.. Eeerrhh..
Det här året har börjat dåligt i och med att jag drabbades av en mystisk magsjuka för två veckor sedan och nu helt från ingenstans vart dunderförkyld!
Eller förkyld och förkyld, men en otroligt smärtsam hosta och jättehög feber som gör att jag inte kan resa mig ur sängen utan att få yrsel och frossa.
Och sängen känns mindre fräsh för den är mestadels dyngsur, men det känns dumt att byta latan så länge jag fortfarande har feber..

Utöver det så var det 37 timmar sen sedan jag åt mat eller rökte.
I skrivande stund är det den längsta sammanhållande perioden jag har lyckats hålla mig vid medvetande så man kanske ska gå upp och försöka få i sig något..
Eventuellt kanske man ska passa på att sluta röka också? :)

Jag gick och la mig 21:30 igår för att jag kände mig rosslig..
Klockan är i skrivande stund 18:30 och hag har ännu inte gått upp..
Jag vaknade första gången vid 7 men jag kände mig helt döende så jag låg kvar.
Nu har man legat hela dagen i hög feber och badat i sängen..
Två toalettbesök har jag på skakande och frysande ben klarat av.

Vill att mamma ska komma och ta hand om mig!!
Blir inga fler inlägg idag, det är världens kraftansträgning att ligga med datorn i sängen..

Hej hopp gallop, nu stänger jag av datorn och beger mig till gymmet!
Känns lite b eftersom det är så fint väder, och att det inte kommer hålla i sig, men vad gör man inte..?
Ska ju ligga på stranden i Turkiet om ungefär 1 månad! ;)

Puss!

Sådär mina vänner, då bär det av igen.. ;)
Om två veckor åker jag och min kärlek Charlotte till London och det kommer bli såååå FAB!!!
Charlotte är normalt sett bosatt där med spenderar sommaren i Sverige, men i och med att jag aldrig fått tummen ur röven och åkt dit och hälsat på så kör vi en weekend där nu!
Utöver att jag och Charlotte kommer göra allt som är värt att göra under en weekend i London så har jag dessutom ett flertal vänner som bor där, så det kommer sannerligen inte bli en lugn sekund!
Redan vi ankomst på torsdag är det direkt ut i vimlet.. Wooho! :)

TACK Charlotte, du är bäst!!

En random Skype konversation på jobbet mellan mig och min hemliga kollega.

Som tidigare nämnt har det vart vääääldigt lugnt på kontoret senaste veckan, man får helt enkelt hitta andra sätt för att hålla kreativiteten alive.

 

Skön otur jag startade morgonen med!
Anländer till Jakobsbergs tågstation 07:05, det går ett tåg 07:09 och ett 07:13 så jag resonerar som så att jag kan lika gärna ta 13 över tåget så jag hinner ta min morgonrök i lugn och ro.
Dörrarna stängs 3 sekunder innan jag är klar och det känns förvisso liiite irreterande men nästa tåg går ju ändå om 4 minuter så strunt samma, solen skiner! :)
SL-tanten börjar yra om banarbete i högtalarna och meddelar att 13 över tåget är inställt och att nästa går 07:24..
Vad fan?

Väntar på tåget och inser omedelbart att det blir till att stå upp hela vägen i mina 12 cm's klackar, suck.
Skiten stannar mellan Spånga och Sundbyberg, blir stående i 10 minuter eller så..
Anländer slutligen till Sundbyberg där tågföraren meddelar att en passagerare insjuknat och behöver akut vård, och vi ska därmed stå i 10-15 minuter för att invänta ambulans.
Min kollega Luke tycker att det verkar som en smart idé att ta tunnelbana istället, sure.
Missar tunnelbanan med 1 sekund, väntar i 5 minuter och kommer sluuutligen fram till kontoret, dock försenade.
Det finns ingen skinka kvar uppe i frukostbuffén och min favorit-yoghurt hade tagit slut, vems fel tror ni det är??

LUKE såklart!! Det var ju han som övertalade mig att ta tunnelbanan istället för att vänta.. (Tåget anlände tidigare trots väntedtiden).

Något som precis slog mig nu när sommaren långsamt börjat stadga sig är att jag har aldrig någonsin varit på en studentskiva!
Jag vet inte om jag ska tycka det är tragiskt eller om jag inte har missat något?
För att vara ärlig så är jag inget stort fan av att gå ut under veckodagarna, men jag vet inte, sådant kanske man uppskattade i den åldern?

Jag hade det lite kämpigt under tonårsperioden och spenderade en längre period på ett behandlingshem tillsammans med ett gäng andra tjejer med diverse problematik.
Det är en lång historia och den kommer jag så småningom berätta här i bloggen, blir så mycket att skriva så det blir förmodligen någon form av avsnitt.
Hittade dagboksanteckningar från den tiden och insåg hur sjukt mycket jag hade förträngt och vad annorlunda jag var som person, tankemässigt.
Framtidsplaner, karriärsmål och realistiska drömmar existerade inte i min vardag.
Pappa har lovat att hjälpa mig att minnas saker och ting, och kommer ge sin input i hur han såg saker och ting.
Kommer bli intressant i och med att jag aldrig har suttit ner och pratat med honom om hur han såg på allt detta.
Man är så självisk och egoistisk i ett pågående missbruk att man inte märker hur illa ens nära far..

Det var en lång och svängig resa, och jag trodde aldrig jag skulle komma dit jag är idag och där kanske vi har en stor anledning till varför jag generellt sätt är så nöjd med livet och tillvaron?
Man ska aldrig ta äkta vänner, bra relation med sin familj, bra ekonomi och sinnesfrid som en självklarhet.
Jag är enormt tacksam för det liv jag lever idag och för dom vänner jag har omkring mig, det finns inte mycket jag skulle vilja ändra på.

Nu är jag helt död och känner verkligen eftermiddags/mat-koman ta kål på mig.
Det blir ju egentligen inte heller bättre av att inte ha något att göra på jobbet, trots att jag för tillfället är tacksam.
Har nogrannt kollat in Forever21, Nelly, Asos och H&M och fann en hel del roliga saker.
Kommer dock vara tvungen att bekosta håret på denna lön som kommer ligga på runt 7000sek plus att resan till Turkiet ska betalas, så shopping kan jag se i månen efter..
Har förvisso sommarkläder så det är ingen panik men vi tjejer vet hur det är då det kliar i shoppingfingrarna, vilket det alltid gör..
Får spara shoppingen till New York istället! :)

Har suttit i solen idag och myst med Eija som svängde förbi och därefter glass i solen med Markus och nu sitter jag i valet och kvalet om jag ska följa med mina kollegor på after work.
Vill faktiskt inte, är totalt avtänd på alkohol men en ex-kollega är i Sverige på visit i ett dygn så man kanske får bjuda till trots allt..
Ett glas rosé på en solig uteservering kanske inte är helt fel trots allt?

Jag går verkligen igång (don't take me wrong) på att prata turkiska på msn!
Jag tycker det är sååå mycket lättare att skriva och det mig dessutom några extra sekunders betänketid plus tillgång att slå upp ordet lite fort om minnet sviker.
Även om man inte skriver som en fullfjädrad turk alla gånger så kan jag definitivt göra mig förstådd och det är en sådan självförtroendes-kick då man har klarat av en hel konversation på turkiska! :)

Jag har insett att jag egentligen inte behöver gå i skola för att lära mig flytande för jag har stenkoll på den grammatiska grunden samt alla undantag osv, nu är det bara glosor och verb som behöver fastna i hjärnkontoret för att jag ska behärska turkiskan problemfritt..
Problemet är ju självdiciplinen, för det är inte alltid lätt att finna en timme eller två till att sätta sig ner och mata ord. Dessutom har jag sådana problem med minnet att man lätt blir frustrerad och stänger igen boken, och därmed förbannar min osunda livsstil som jag hade i tonåren som har bidragit mycket till mitt nedsatta minne..

Nice om man kunde ha ett USB-stick som man kunde koppla in i huvudet och på så sätt kunna turkiska flytande..
Ska nog uppfinna det!

God dag mina vänner och fiender!

Igår låg jag döende och hade därmed inte en tanke på att uppdatera min dagbok, men idag mår jag som en prinsessa och har dessutom inget att göra på jobbet så här kommer det matas updates under dagen!

Eija kom och plockade upp mig hemma för gemensam förberedelse ala make over hemma hos henne.
Mötte upp Yamit och Josefin på Soap bar vid halv nio där det var invigningsfest för uteserveringen, och vädret kunde ju inte ha varit bättre heller!
Vi satt ute ändra fram till efter midnatt och frös inte det minsta!
Drog vidare till V på Sturecompagniet för max-ös med världens grymmaste sällskap till stängning och därefter hamnade jag och Eija väldigt otippat på Grodan.
Drog rätt osköna tabbar under kvällen och jag kan dela mig om två stycken, haha..

Det står en karl framför oss och Eija reagerar kraftigt på att det är en kopia av mr O, vilket jag inte alls håller med om.
Efter diverse diskuterande så bestämmer jag mig för att ta en smyg-paparazzi-bild med mobilen för att mms'a Nattan och låta henne avgöra.
Skickar iväg bilden och lägger ner telefonen på bordet utan att tänka mer på det..
.. Tills jag ser hur snubben står och stirrar med en konstig blick på vårt bord, rättare sagt på min telefon..
BILDEN ÄR UPPE PÅ DISPLAYEN!!!!!

... Han gav mig en weird blick och vände sig med ryggen mot vårt bord och fortsatte mingla med sitt sällskap, och gav mig därmed ingen möjlighet att förklara det inträffande.
J o b b i g t   l ä g e . . .

Incident nummer två avverkades påväg från V till White Room.
Efter en flaska för mycket champagne är inte hjärnan alla gånger på plats och varken jag eller Eija kom på vart White Room låg, och tyckte att det var genant att fråga så vi kläckte idéen att vi kunde låtsas vara turister!
Frågar något sällskap efter vägen och får bra support, och när vi nästan är framme frågar vi ett par grabbar med överdriven brittisk dialekt..
Vad får vi till svar?
"Men.. Är inte ni från Jakobsberg?"
Eeehm, båda börjar genast obekvämt skruva på sig och vänder nästa sekund på klacken för att bryta ihop i ett skrattanfall!
Idioter..! Haha..

Körde på till 5 på Grodan med Kokkinos bröderna för att sedan få betala rejält för sitt festande dagen efter.
Cirka 19:00 kom jag upp ur sängen på väldigt skakiga ben, beställde en pizza, kollade på Wallander och dog därefter igen..
Drömde mardrömmar om vampyrer halva natten, misstänker att jag har kollat och läst för mycket Twilight sagor på sistone.

Har haft ett supermysigt dygn ute på landet där det vankades rajraj igår och sol & mys idag.
Thomas hade fyllt år i veckan så vi var säkert 15 pers ute igår.
Idag har vi bara myst i solen, och när jag kom hem vart jag överaskad med hemmagjord baklava och turkisk öl, Efes!
Dröööm, och för det har vi Ufuk och hans mor att tacka - ÇOK teşekkür edrim! :)

Nu bär det strax av till Yamit för lite rosé på hennes terass och därefter ska vi på invigningsfest på Soap bar.
Hur, var och när natten slutar får ni reda på imorgon.. :)

Simma lugnt!

Nu drar jag till landet, är tillbaka imorgon för blogg-uppdateringar och invigningsfest på Soap bar med tjejerna!
Trevlig fredag, pling!

Jag har precis fördrivit 1 timme med att kolla in senaste avsnittet på Bella & Tyra show, och jag vet inte vad jag ska säga?
Tjejerna är grymma, tycker det är kul att dom har lyckats, men så har vi veckans skämt.. nej, ursäkta menade gäst!
Jag kan verkligen inte förstå hur i skogen Kissie kan vara Sveriges största blogg?
Är vi så intelligensbefriade och uttråkade i det här landet att vi finner hennes blogg underhållande?
Den är ju så patetisk och pinsam att klockorna stannar och på snudd börjar gå baklänges..!
Hur som så gästade hon studion och jag satt verkligen och skämdes med handen för munnen hela klippet!
Det var inte ens skadegläjde eller skratt åt henne, det var bara ren och skär genans! (Vilket inte ens är ett ord).

Kolla in showen här i brist på annat.

Nu är arbetsdagen över och den har faktiskt gått väldigt fort..
Har kollat på New Moon två gånger och bara njutit (och gråtit).. :)
Charlotte och Daniel var även här och hälsade på och tog en kaffe med mig, sånt är mys!

Nu är det middag med Charlotte för massor av spännande uppdateringar eftersom hon vart i Miami och jag i Turkland, ska bli kul att få babbla av sig med en av dom som man tycker allra mest om :)

Igår var det ju dessutom fotbollsmatch, finns eventuellt en anledning till varför jag inte skrivit om den ännu... ;)
Jag ska erkänna att jag var lite nervös innan och halvt som halvt ångrade mitt val att ställa upp på detta i och med att jag insåg att det var nog inte bara en kul grej för grabbarna, utan mer åt det allvarliga hållet..
Jag menar, hur många karlar tar sport som en kul grej?
Det är ju blodigt allvar för majoriteten..

Sure, jag kan medge att jag var liiite bättre än vad jag trodde, men med det vinner man ingen match.
Tänkte först inte gå in på detaljer för att hålla hedern i behåll, men who cares?
.. Bollen kommer emot mig och hur jag än bär mig åt så får jag inte ner skiten på marken för att kunna passa vidare, så utan att tänka slår till bolljäveln med handen för att få den att ligga still vid mina fötter.. VAD FAN???
Motståndarna får ju självklart frispark och med det blir det mål.
Eehm sorry guys, my bad!
Ska kanske inte satsa på att bli fotbollsproffs trots allt..

Satt och bläddrade runt lite på FB och hamnade på min käre vän Annas sida.
Utan att be om tillåtelse tänker jag visa er några av dom finaste bröllopsbilder jag någonsin har sett!
Jag har dragit historien förr så jag ska inte bli långvarig, men jag och Anna lärde känna varandra den 7 maj 2006 på Happy days i Alanya för att tillsammans jobba som festarrangörer under sommaren.
En vänskap som alltid kommer finnas kvar trots att vi bor på tok för många mil ifrån varandra..
I slutet på 2008 slog Anna och Erik på stort och gifte sig, en vacker dag som vi alla alltid kommer minnas.. :)

Alright, sitter på kontoret och har precis tittat på halva New Moon (Twilight), och mina kollegor måste seriöst vara trötta på att jag tittar på 'sorgliga' filmer på kontoret för jag kan aldrig hålla tätt!
Sitter och snyftar och snorar som om världen håller på och gå under..
Jag tycker, som jag tidigare sagt, att Twilight trilogin är en av världens vackraste kärlekshistorier!

Kom precis tillbaka till kontoret efter en trevlig chailatte-paus med min fina Lina som är på besök i Stockholm över ett dygn för att gå på en Michael Bindefeldt-fest.
Hennes reklambyrå var nominerade till ett pris som jag inte uppfattade namnet på, och ett stort grattis från mig för dom vann dessutom första pris som var en resa till Cannes! :)
Kreativa Lina, hon kommer gå långt hon!

Sitter och försöker beta av det mest viktiga under våran timme när plötsligt ett fyllo som sitter vid bordet bredvid börja gorma åt en SL-vakt som råkat kliva på hans hund.
"Jävla apa, kom hit så jag kan ge dig spö" vräker han ur sig till den mörkhyade killen samtidigt som han vinglande reser sig upp och går emot honom.
Jag kan inte hålla tyst så jag ryter ifrån och frågar vad fan han håller på med och ber han dra någon annanstans och störa folk, då får jag som svar "Ååh, du är så snygg"..................... Eehm?
Tog några sekunder innan vi kunde fortsätta våran diskussion, båda vart rätt paffa om man säger så..
Han fortsatte provocera vakten en stund senare, men som tur var stod polisen bredvid och ryckte omdelebart in så jag och Lina slapp agera stålkvinnor.

Nu har jag precis klickat hem 'När jag hör din röst' och 'Ljudet av ditt hjärta' från Bokus.
Fortsättningarna på 'Om jag kunde drömma', och vi pratar självfallet om Twilight trilogin..
Filmen tog mig med storm, men den kan inte jämföra sig med boken, som det alltid brukar vara.
Jag har inte sett Full Moon eller Breaking Dawn än som filmatisering och jag kommer definitivt se dom innan jag börjar läsa för annars blir ju filmerna förstörda, och jag njuter gärna twice :)

Kärlek som denna vet vi alla inte existerar, inte bara för att Edward är vampyr, utan för att det går helt enkelt inte att pricka så rätt som dom har gjort..
Snacka om att vara skapta för varandra!

Och så har vi ännu en dag med fantastiskt väder, härligt!
Jag märker enorm skillnad, för då det var sol när jag kom hem från Turkiet var det bara piss för det var ju ändå under 10 grader..
Nu när man återigen har vant sig vid det här så uppskattar man minsta lilla vårtecken desto mer!
Som Buddha en gång i tiden sa 'om varje enskild människa kunde se miraklet i en enda blomma skulle hela världen förändras..', vilket är dagens sanning.
Man måste fokusera på dom positiva sakerna i vardagen oavsett vart man befinner sig i världen och i tillvaron.
Som slutsats är jag som vanligt väldigt nöjd med mitt liv, trots att jag hellre önskat att jag vore bosatt i ett varmare land.

Idag är det ju även dagen då jag inleder min karriär som fotbollsproffs, ska bli spännande att se hur det går.
Vill nog inte ens tänka på hur fumlig jag kommer framställas på fotbollsplanen, för det var trots allt mer än 12 år sedan jag slutade spela fotboll.
Ja, har jag spelat fotboll, och nej, jag var inte bäst i laget.

Har haft fullt upp idag, plus att det sitter en ny kollega bredvid mig som behöver vädledning i allt.
Har absolut inga problem med att hjälpa, men bloggen blir tyvärr bortprioriterad.. (Vilket förvisso ändå inte är en arbetsuppgift..)

Älskar att vakna upp med solen i ögonen och mitt fönster ligger ungefär så att jag just gör det 05:45 då jag kliver upp.
Går inte att vakna på ett bättre sätt än tidig vardagsmorgon.. :)

Solen skiner och det ska man ta vara på så jag, Luke och Tom sticker snart ner till 7Eleven för att köpa oss en Ben&Jerry och därefter är det mys i solen en liten stund såhär på eftermiddagen.
Efter jobbet blir det hårdpass, och jag menar verkligen hårdpass.
Skriver ofta det, men nu ska det bli hårdare än hårdast för jag har inte vart på gymmet på flera dagar nu på grund av min nära-döden-upplevelse förra veckan..
Dessutom måste jag få igång flåset för imorgon ska jag spela fotbollsmatch!! (Haha.)
Fick något oskönt snilleryck förra veckan ihop med en kollega och anmälde mig till jobbets fotbollslag som har match 1 gång i veckan mot andra företag..
Det är bara karlar som kan spela fotboll som är medverkande i detta, och så jag och min kollega då (som inte kan spela fotboll)..
Wish us good luck, kan behövas.

En nöjd Miki kan konstatera att min mage mår bra, trots den invalida kycklingen jag smaskade på idag.
Om 7 minuter i skrivande stund är jag på väg från kontoret, mot en livsmedelsaffär, ett apotek samt ett H&M och därefter hem till min borg.
Har kommit in i en period då jag hellre går raka vägen hem, än att hitta på saker.
Blir eventuellt en power walk senare, kan behövas i och med att jag har fotbollsmatch på onsdag..

Helgen har vi inte heller pratat om insåg jag precis.
Körde en produktivitetsdag i lördags hemmavid, rensade garderoberna och slängde onödiga plagg samt lassade upp vinterkläder på vinden.
Packade upp sommarkläderna vilket alltid är lika kul då man påminns om massor av kläder som man inte tänkt på under hela vintern.. :)

Hittade en kartong fylld med gamla saker som jag inte tittat på sedan vi flyttade in i huset vilket var, om jag inte missminner runt 2003?
Gamla skolkataloger från högstadiet i Viksjöskolan, och herregud vilken liten fjant jag var!
Det fanns inte många elever jag inte hade en åsikt om, och alla dessa åsikter stod nerkladdade ovanför personen..
You name it, ni kan ju tänka er vilket nedsättande språk man använde sig av i 13-års åldern?
"Hora, slampa, fitta, fetto, glasögonorm, tönt, luktar illa, mobbad, äcklig, ful.."
Efter ord som ofta användes var också 'offer', haha.
Sedan var det ju inte baaara negativa saker, det fanns ett antal personer som fick kommentaren "bäzt, zötiz, lay joo, znällast, cool" osv..
Hahaha, jag minns hur viktigt det var att vara just 'cool' i den där åldern, och det ovanstående beteendet visar ju just på motsatsen - hur ocool och osäker man var! :)

Jag hittade även ett gäng skolböcker som var döpta till "Mikz0r (that would be me) och Tetz0rs (Tette) brevskrivarbok".
Vi var oskiljaktiga första åren i våran uppväxt och gick igenom alla tonårsgrejjer tillsammans, och ni kan ju bara föreställa er vad vi skrev om i dom där böckerna, haha!
Vi umgås inte längre, men då vi träffas kommer det definitivt aldrig bli en tyst sekund med tanke på alla minnen vi delar!

Utöver dessa saker fann jag dessutom en tjock mapp med dokument, broschyrer etc från EF..
Då mindes jag helt plötsligt att jag hade anmält mig till ett års high school studier i USA när jag var 16 år..
Allt var fixat och klart, mina goa föräldrar hade lovat att pröjsa, anmälningen var fullbordad, värdfamilj var ordnad och det var mer eller mindre bara tidsräkning kvar..
Kom jag iväg?
IGE! (Icke på fast med danskt uttal.)
Nu hoppas jag att mitt ex Jompa läser detta, för den jäveln fick mig att avboka!!
Haha, nej inget skylls på honom men anledningen var helt enkelt att jag var så kär så jag ville inte åka iväg ett år eftersom jag var i ett förhållande med honom.
Man ska aldrig ångra något, men dra mig baklänges vilken uppoffring!

Sådär, tillbaka efter en lunch med bland annat Maja som jobbar framtill på onsdag, och därefter flyttar tillbaka till Malta på söndag... Urrrk.
Stod igår och stekte min kycklingklubba länge och väl, och ansåg tillslut att nu borde den vara klar, för har man den på plattan för länge så blir den väl seg?
Efter en kraftig magsjuka i torsdags är jag lite nojjig med vad jag stoppar i mig, och insåg till min förfäran efter typ fem tuggor att kycklinghelvettet var RÅ!!!
Inom fyra timmar efter dålig intagen mat drabbas man av matförgiftningen, så här sitter en ung dam som inte kommer kunna slappna av förrän efter 17-tiden i eftermiddag..
Om jag skulle ha oturen att drabbas så hoppas jag på turen att det sker efter jag har kommit hem, kul att fastna på toaletten här, och eventuellt ligga svimmad på golvet i jag vet inte hur länge.... :/
(Lite mer medlidande från senast tack..)

Idag ska jag blogga! :)
Hade ingen ork eller lust att blogga under helgen, men idag känns det som en bra dag för att skriva av sig lite.
Har precis haft möte och måste sammanfatta det i ett email och skicka ut, återkommer efter det.

:)

Baaahahah, jag har hållt på och rensat hela dagen, hittat massa gammalt strunt sedan början på högstadiet osv.
För kul, ska dela med mig om mina upptäckter senare.

Ställde in brunch/fikan med Yamit och Emelie, vågar inte riktigt utmana ödet trots att jag känner mig mycket bättre.
Blir eventuellt att jag kilar över till Philip på en middag och passar på att träffa hans syster som är på besök i Sverige.

Laterz! :)

Sådär, åter i sängen där jag spenderat dom två senaste dagarna.
Tog mig på skakiga ben till bion (läs; till Eijas bil på min uppfart) för onyttighets-fross samt movie time i mjukisar.

'Remember me' som helhetsfilm var inget speciellt, den var okej men inget jag starkt skulle rekomendera.
Däremot dom sista fem minutrarna av filmen, dra mig i pungkulan!
Det var som om man hade samlat på sig två timmar av gråt som tillslut brast, och både jag och Eyjafallajökull satt och ansträngde oss till det yttersta för att inte låta för högt i våran sorgeprocess i takt med filmens slut..

Vi satt som två zombisar i bilen hem från Kista, och jag känner redan nu att mina ögon förmodligen kommer se en aning uppsvullna ut imorgon.

Ska läsa något kapitel i världens bästa bok och därefter nity, hörs hej.

Nu väntar pappas delikata skaldjursgryta ihop med vitt vin, blir dock inget vin för mig och max en halv portion mat.
Är helt färdig och kan inte göra några snabba rörelser med risk för att svimma, men så sjukt rastlös!
Ska försöka mig på en bio ikväll med min älskling Eyjafjallajökull, remember me med min favorit, utseendemässigt, Robert Pattinson.
Ska bli skönt att få komma ut och se världen efter två dagar sängliggandes..
Är dock skeptisk till att lämna huset och toaletten direkt efter middagen, men vet aldrig vad magen har planerat för mig om vi säger så..
Får ta med mig en platspåse eller två.

En vän som alltid kan få mig att skratta oavsett sinnesstämning är min kollega Tom.
Vi har en intern grej att alltid förvränga det engelska språket så mycket som möjligt, och det är något som jag alltid tycker är lika kul.

Nedan pratar vi om min magsjuka.

Miki säger (15:39):
I got food poisoned.. Don't know when or from what though.
Tom säger (15:39):
I POISONED YOUR WINE!
Miki säger (15:42):
WHHHHEN?
HHH
brbhhh
Tom säger (15:45):
i maek poyzen hahahahaha on ur wien

Häromdagen då vi satt på en av våra rökraster försökte han vara poetisk och berättade att vi förmodligen skulle vara bästa vänner om han vore blind och döv.
Han har en viss förkärlek till mina miner och ljud som kommer titt som tätt vid fel tillfällen.
I MAEK SOUND FUNY!!!!!!!111 :>

Med risk att låta sentimental så sitter jag för närvarande och läser igenom min fina vän Lina's blogg från Istanbul..
Vi var så unga och oförstörda den första tiden där nere, lycklig ovetande om farorna som vilade.. Haha.

Jag vill spola tillbaka tiden och återuppleva mina 3 månader i Istanbul, och förvisso göra vissa saker annorlunda men bara att få känna av känslan av att vara Istanbul-bo igen..

Vinluncherna varenda fredag oavsett omständigheter och väder..
Jag tror vi missade EN max två, och då på grund av att någon av oss inte befann sig i Istanbul över dagen.
Den turkiska maten i form av meze som O tvingade i mig och som jag tillslut lärde mig att älska.
Dom oändliga mängderna av té som dracks hela tiden..
Kyckling-mannen på vår gata i stan..
Shoppingrycken där mer eller mindre varenda affär på hela Istiklal betades av.
Diverse besök, varav höjdpunkten Charlotte och Daniel..
Starbucks.. Gözleme.. Börek.. Böneutropen..
Plugg på det underbara caféet Green Garden i Sultanahmet där Turkiet gjorde sig till rätta.
Den fridfulla båtturen från Europeiska till Asiatiska sidan av Istanbul.
Min älskade och högt saknade lilla Alpaçino..
Musiken, rösterna, ljudet, tutandet.. Allt känns så magiskt nu när man är i Sverige..

Första måltiden på över 24 timmar var gudomlig.
Ni vet hur det är, då man är så hungrig så vad som helst smakar gott?
Körde nyttigt (exkl oboy'en) trots att jag anser att man får unna sig vad som helst då man är sjuk..
Mår bättre idag, dock inte helt kry ännu.

Bjuder även på en ångestbild från i förrgår då det haglade stora jävla bollar - i Maj?!
Jag ser det mesta som sker i vardagen som tecken.
Som haglet till exempel, det var ett tecken på att detta land inte riktigt passar mig i alltför långa perioder.
Vartannat år utomlands och vartannat i Sverige vore drömmen för mig!
Eventuellt majoriteten utomlands.. :)

Känner mig bekväm i vardagen igen, vilket jag visste då jag kom hem, men är fortfarande fast inställd på att nu spara pengar för att sedan flytta ner till nästa vår!
Känns som en evighet men och andra sidan känner jag inte för att komma ner dit under vintern..
Eller iofs, varför inte?
Det är ändå varmare där än här under vintern, plus att det vore bra att komma ner och vänja sig vid den turkiska vardagen innan sommaren kickar igång.
VARFÖR kom jag inte på detta tidigare???
Då hade jag kanske kunnat flytta ner till denna sommar, damn it..

Jag ligger magsjuk.. :(

Vaknade upp imorse och mådde illa, jag fick bekräftat att något var fel tre gånger på morgonkvisten men valde ändå att försöka ta mig till jobbet för att se hur det gick.
Tre timmar senare rusade jag in på toaletten och kräktes i flera minuter..
Lyckades, tack vare Emmi och Alexis, ta mig hem välskapt men här fortsatte eländet.
Försökte kallsvettandes somna in men min kropp hade uppenbarligen bestämt sig för att inte sluta jävlas ännu, så det vart en runda där jag satt på toa samtidigt som jag kaskad-spydde ner hela handfatet och som pricket på i:et - svimmade efter det anfallet!

Ligger nu i fosterställning och försöker få i mig lite yoghurt, är sååå hungrig! :(
Något som kan tilläggas är att jag har världens bästa imunförsvar och blir nästan aldrig sjuk, så man kan ju fråga sig vad tusan det är för mördadbakterie jag har fått i mig egentligen?

Jag tycker jättesynd om mig själv, känner mig som världens ynkligaste tjej idag..
Medlidande tack.. Haha.

Jaha, då var dagen slut om cirka 1 timme då..
Har vart lungt nu på eftermiddags-kanten, skööönt!
Ska slita som ett djur på gymmet idag tänkte jag, och därefter går jag förbi Oscar och lämnar hans baklava som han så länge tjatat om.. :)

Känner för att komma hem tidigt idag, vill fixa och trixa lite hemma och gärna komma i sängs tidigt!
Ligga i sängen och läsa min drömbok, Twilight.
Har sett filmen tjugoelva gånger och lär läsa boken femhundra.
När (om) jag och O går ifrån varandra för gott ska jag hitta mig en vampyr!

Jag mår lite bättre idag.
Känns fortfarande drygt att vara i Sverige, men vet av erfarenhet att det handlar om några dagar till tills jag kommer in i vardagen och blir nöjd och glad igen.
Trots att jag blir nöjd och bekväm, kommer jag ändå fullfölja planen att flytta utomlands!
Jag är av naturen en väldigt optimistisk och glad människa så om en vecka börjar väl mina "jag är hög på livet" inlägg drösa in igen, wait and see..
Förvisso är ju O involverad i vardagen igen, och karlar gör aldrig livet enklare.

Har massor av jobb att stå i idag och det känns kul, blir mer robot-Miki än hata-Sverige-Miki då.
Ser framemot lunch med Maja, vi har samma tankesätt.
Hon sa upp sig från sin tjänst här på bwin och flyttar tillbaka till Malta om mindre än 2 veckor..

LYX!!!

God morgon världen.

Körde en skön försovning imorse och vaknade upp 20 minuter innan jag var tvungen att gå hemifrån.
Hoppas inga av mina kollegor läser detta då dom isåfall genast blir medvetna om att jag inte hann ta en dusch imorse, hehe.
Har förvisso gymväskan här, så det blir ett pass på rasten så dusch kan checkas av.

Hade en mysig kväll hemma hos Emmi igår med hemmagjord pizza och framtidsplanerande.
Förvisso ändras mina framtidsplaner hela tiden och Emmi klagade på att jag alltid går in fullt ut på det jag har fått för mig, och sedan 1 vecka senare är det något helt annat på kartan..
Känner till en viss del igen mig om vi säger så :)

Hur som, oavsett hur framtidsplanerna slutar så ska jag maxxa av mitt lån nu fortare än kvickt, för när det är gjort är jag fri att göra och bo vart jag vill utan att behöva tänka på att jag har ett lån som äter pengar i Sverige.
Om ni undrar varför jag har ett lån så berodde det på att förra våren då jag bestämde mig för att plugga i Istanbul så ansåg jag att det var roligare att leva livet under sommaren fram till resan, istället för att spara pengar..
Vilket resulterade i att jag bestämde mig för att ta ett lån istället för att vara ansvarsfull - 10 points Miki!
Förvisso hade jag en väldigt trevlig sommar, och man ska aldrig ångra något så jag är okej med det! :)

När jag ringde min bank igår och sa att jag vill höja amorteringen till 5000:- i månaden sa dom först okej, sedan ringde dom upp mig en halvtimme senare och sa att dom inte trodde mitt beslut var så igenomtänkt?
Eehm, tack banken för att jag får sköta min egen ekonomi.
Vart övertalad att göra manuella överföringar till lånet varje månad, men jag vet hur min självdiciplin är då det kliar i rese-nerverna, så jag ska ringa tillbaka idag och kräva att dom höjer amorteringen.

Nu ska jag förbi Tiramisu och lämna en stor låda baklava åt Oscar och därefter bege mig mot Emmi för middag och mys!
Behöver beklaga mig över Sverige, och det finns ingen bättre person än Emmi att göra det tillsammans med!

Ser ni mönstret?
Jag har sådana svackor efter att jag var utomlands och jag är så sjuuukt less på Sverige!
Vad tusan gör man här under sina bästa ungdomsår, spenderar tiden med att gå och vänta i 1 månad på nästa resa?
Nej, fy farao!

Jag har precis tagit ett klokt och vuxet, icke-impulsivt beslut.
Nu har jag maxxat upp betalningen till mitt lån till 5000:- i månaden så att skiten försvinner någon gång, och så fort det är borta så har jag inget som jag behöver tänka på i Sverige!
Nästa vår, lets say March, då packar jag en stor resväska och köper en enkelbiljett till värmen (läs; Turkiet).

Pappa är på mig och klagar på att jag inte upptäcker världen, utan bara åker mellan Turkiet och Malta, men jag bryr mig inte om att se världen.
Jag älskar Turkiet, jag blir så harmonisk och lycklig där, så jag lägger hellre min tid och mina pengar på att åka dit än att yra runt som en förvirrad turist med karta på något annat ställe bara för att ha 'varit där'.
Och yes, jag kanske hittar ett annat paradis, men vart skulle det då vara där dom pratar turkiska?
För jag har ju förmodligen hört majoriteten av dom flesta språk och inget kommer i närheten av turkiskan..

Nu ska jag leva på existens-minimum i 1 år, betala av lånet som förvisso kommer gå rätt fort och sedan max-spara så jag har ett fett kapital då jag åker ner.
Då slipper man oroa sig för ekonomiskt relaterad saker så som lågavlönade jobb, utan bara njuta och veta att man har en back-up om det skulle skita sig.

You only live once, kan ni förstå det någon gång??? Jag är 23 år gammal EN gång i hela mitt liv.
Klockan tickar..

Jag ska inte vara i Sverige, så är det bara.
Fy, alltid samma känsla varje gång jag återvänder från en resa och jag frågar mig själv samma fråga varje gång;
Vad gör jag egentligen i Sverige, varför 'slösar' jag bort min ungdom här och inte på ett varmt ställe?
Det är verkligen nu man ska ta vara på sin ålder och göra dom sakerna som man inte kan göra då man är 'vuxen' och har för mycket ansvar, måsten och är fast någonstans.

I och med att min uppsägningstid är på tre månader är risken så stor att jag hinner ångra mig innan det är dags..
Jag har verkligen tre perioder, antingen vill jag leva livet i Sverige och slösa pengar och ha det bra, eller så vill jag spara pengar och trygga min framtid, eller så vill jag bara släppa allt här och jobba utomlands på obestämd framtid.
Nu är jag mittimellan period två och tre, mest tre.
Tänk om man kunde dra en tre-månaders tjänstledighet och köra reseledarsvängen i Alanya över sommaren?
Det vore sååå ultimat!!
Jag skulle dock aldrig våga be om det, tror inte mina chanser är så höga.. :)

Vad dröm livet vore om man var ekonomiskt oberoende och slapp tänka på jobb!

Åt lunch och köpte presenter till barnen och gick därefter hem till goaste Annika på barnkalas.
Har förmodligen aldrig sett så mycket barn samtidigt, dom var verkligen överallt, haha.
Ett lyckat kalas och en trevlig dag men några av mina favorittjejer.

Slappade några timmar hemma hos Helena och Philip tillsammans med Eija och Eva och åkte därefter hem där jag agerade hemmafru i form av mat, disk, tvätt och städ..
Lika bra att man kommer igång igen nu när jag och O är... LURING!
Haha, hemmafru my ass!

Träningväska packad - check, nyttig matlåda fixad - check!
God natt :)

Spännande att vakna upp och ta morgonciggen till åsynen av en främmande man som krattar i våran trädgård? Hmmm..
Är på väg hem till Annika för grill och barnkalas, dom små älsklingarna fyller år :)

Hörs senare i eftermiddag alla!

Och nu fortsättningen på den vackraste och största kvällen i hela mitt liv..

Jag hann berätta om nervositeten som jag upplevde innan han uppenbarade sig, och tro mig - den känslan var inte okej.
Jag var övertygad om att jag skulle svimma vilken sekund som helst, men när han väl kom upp så dog jag!
Jag hörde eller såg inget förutom honom och jag kände att jag rodnade kraftigt!
Känslan var helt sjuk, det var så ofattbart mäktigt!

Konserten var grym och jag var på rosa moln hela tiden!
Jag tröttnade aldrig på att titta eller lyssna på honom, det var magiskt! :))
Det pirrade konstant i magen och jag försökte kontrollera impulsen till att studsa upp på scenen och anfalla honom..

När han sjöng sista låten vilket var den första jag hörde med honom, Gülom, så brast det totalt för mig..
Är man en besatt stalker eller om vi lägger upp det i finare ord, hans största fan, så är det okej att bli sentimental..
Jag höll mig tills jag kom utanför lokalen för att röka, men där så kunde jag inte hålla emot utan började störtböla!!
Förvisso av lycka och glädje, men ändå..
Glädjegråten byttes dock rätt fort ut till sorg-gråt då jag fick höra att Engin hade lämnat lokalen omedelbart efter konsertens slut, och jag som hade blivit lovad att åtminstonde få säga hej och ta ett kort med honom..?

Insåg att det var ett dött lopp och bad tjejerna om att vi skulle åka hem så jag fick sova bort ångesten, men tack och lov övertalade dom mig att stanna.
Bättrade på sminket inne på toaletten och beställde in en till flaska vin.
Mötte inte långt efter det på Hüseyin som var arrangör och frågade om det stämde, vilket det gjorde MEN att han var hemma hos honom och att vi skulle dit på efterfest så fort lokalen var färdigstädad.
Gissa om jag var snabb på att gå in i köket och hjälpa till turk-mamma med disken efter alla 200 personer?

Tre timmar senare satt jag i bilen fylld av förväntan och återigen nervositet över att få träffa min Gud!
Kommer in i lägenheten och går direkt fram till honom på skakande ben och kastar mig om hans ben och börjar böla och skaka om honom!
Eller inte, haha..
Går fram och ger cigaretterna som vi köpt åt honom som han hade bett om, får ett tack och ett leedne och svimmar nästan.
Sätter mig i soffan och får snabbt höra att det är Engins plats, blir nöjd av sittplats-valet och makar över till andra sidan soffan, min plats bredvid Engin är därmed säkrad.
Måste verkligen på toa men vägrar resa mig upp förrän han har kommit och satt sig, och när han väl gör det stannar mitt hjärta och jag blir stel som en pinne.
Glömmer bort att andas och känner att mina händer är helt fuktiga..
Stämningen lättas dock snart upp när han börjar spela på förfrågan.

Natten rullar på och jag hinner båda ta kort med honom (cirka 30 stycken, hehe), prata med honom, filma honom, stirra på honom, skåla med honom osv osv..
Han frågade lite om mig och hur det kom sig att jag var så frälst i hans musik.
Han var väldigt fascinerad att jag som svensk var ett sådant stort fan, och sedan så många år tillbaka.
När jag dessutom bad han spela min låt så fick han en chock igen för den låten är tydligen långt ifrån en av dom populäraste.. :)
Jag tog mig dessutom mod till att föreslå att han inte skulle åka med planet vid 6, utan stanna kvar i Sverige, haha.
UTÖVER det frågade han om jag hade Facebook, och jag ville bara sjunka genom jorden då.
Förstå att jag heter Nurşani där, och dessutom har mailat honom!!! STALKER ALERT!!

När han skulle gå fick jag världens finaste kram och när han stod i hallen innan dom skulle mot Arlanda så böjde han huvudet mellan människorna som stod ivägen och tittade TVÅ gånger och log mot mig, jag glömde dock bort hur man log och stod bara med öppen mun och stirrade.
Tittade återigen rätt på mig och vinkade på väääärldens gulligaste sätt innan han skulle gå..

Hur nöjd tror ni jag var efter den här kvällen?
Hur mycket tankar och känlsor hade jag i mig?
Framförallt, hur overkligt kändes det inte?

Fredagen den 23 April är den finaste kvällen jag någonsin vart med om, och jag kommer aldrig glömma den så länge jag lever!

Sista dagen sov vi ut för att vi hade insett att någon tung solbränna skulle inte bli av denna vecka på grund av det ostabila vädret.
Klokt beslut för sista dagen var sval och regnig.
Eftersom det var fredag skulle O till moskén så han skjutsade tillbaka oss till hotellet för egentid, och vi beslutade oss för att köra en uträttardag.
Försökte oss på lite lunch i buffén men det var inte många tuggor som slank ner.
Lade oss i en varsin solstol vid poolen för att fånga solen som för 10 minuter kikade fram men gav upp då det började dugga.

En runda på stan tills det började spöregna, kändes mindre kul att springa omkring i klänning så vi tog en taxi tillbaka till hotellet för att byta om och därefter åkte vi in igen för en sjukt välbehövlig lunch i form av midye - musslor.
Mötte upp Onur och Recep för chill och té-drickande.
Konversation kom så småningom in på att O återigen påpekade att jag borde bära slöja, dock med glimten i ögat.
Inte många minuter efter det ville jag och Nattan springa i shoppingstånd så vi drog iväg en sväng, och kläckte rätt fort idéen att köpa varsin sjal för att göra så hans dröm går i uppfyllelse..
Ni skulle ha sett minerna på dom två när vi helt lungt och sansat kom tillbaka och slog oss ner i varsin sjal, hahaha!
Dålig timing att en gammal tjejkompis kom förbi precis då och fick en smärre chock när hon såg mig sitta där med slöja som om det vore världens normalaste sak, jag fick dock bråttom att riva av den och förklara läget.
Viktoria har bott i Turkiet sedan 8 år och har kört restaurang, reseledare samt nu mäklarbranschen och jag ska inte sticka under mattan med att jag gärna skulle leva hennes liv.
Värre vart det när hon meddelade mig om att hon kunde fixa mäklarjobb till mig på nolltid och att vi kunde gå upp till hennes kontor på störten och fixa det.. :))

Åkte senare på kvällen hem för att packa väskorna samt köra en sista make over för den sista kvällen.
Körde återigen musslor som middag, tog en drink på Havanna för att säga hej till Deniz och såg i samband med detta en väääldigt bekant ansikte som var en dröm för ögat..
((Anna - JAG SÅG ITALIANO BALIANO!!!!))

Sista kvällen vart lugn och sansad, en vattenflaska per drink för att slippa bakfylla då vi skulle vakna vid 8.

Jag sov inte på hotellet en enda natt under veckan, så en sista walk of shame avverkades på morgonkvisten för tät följd av frukostbuffé och packning.
Resan hem gick bra, sov mestadels och nu sitter jag hemma i köket och är nostalgisk tillsammans med Nattan.
Veckan i Alanya var grymt lyckad och nu är det tidsnedräkning till nästa resa 'hem'.. :)

Torsdagen fortsattes med en planerad 20 minuters power nap som blev en 3,5 timmes..
Skyller det på Törnrosa masken.

Gjorde iordning oss och gick hem till Onur för middag samt ett lugnt och sömnigt förkrök, alla var helt slut så vi förstod inte riktigt varför vi envisades med att gå ut, minst gjorde Onur :)
Jag försökte lite tafatt påpeka då vi satt i bilen att den här kvällen kanske skulle bli superlyckad bara för att alla var så otaggade och tro det eller ej men jag hade helt rätt!
Jag och Nattan förde låda hela kvällen och hela sällskapet hade nästintill träningsvärk i magen dagen efter.. :)

Samma visa denna dag, startade på stranden och tyckte jag rätt fort såg ett bekant ansikte!
Frågade tjejen om hon hette Jessie vilket stämde, då visade det sig att hon var en bloggare som jag dagligen följer, och det är inte många som jag klickar in på dagligen!
Sjukt kul att träffa henne och få påpeka att hon definitivt borde skaffa kommentars-funktionen som jag länge har saknat!

Badade massor och hade det bra i solen, drog hem vid tre för att köra en power-nap på en timme, vaknade efter 3,5 timme....
Åt mat och drinkade på balkongen medan vi njöt av havsutsikten och ljudet från vågorna..
Veli kom och hämtade upp oss för att köra oss till Sky Lounge bar där vi drack coctails och pratade intensivt om olika personlighetsdrag tills Monika, Veli och Hakan kom.
Gick vidare för drinkar på Robin Hood och mötte därefter upp O och company på Zapfhan där det vankades dans!

Jag och O lade korten på bordet och exploderade på varandra inpå småtimmarna så natten rundades dessvärre av i fylletårar, men det löste sig så småningom.

Och i skrivande stund sitter vi på Palm beach i ett väldigt molnigt Alanya och har ångest på grund av utebliven solbränna..
Har lunchat, jag bloggat medans Nattan sovit och nu ska vi dricka upp återställaren för att bege oss ut för lite turist-shopping!
Hörs eventuellt innan jag lämnar mitt paradis, men troligen då jag är tillbaka i kylan..