Jag är väldigt tacksam för mitt liv. Att jag är frisk, mår bra, har goda vänner, ett jobb där jag trivs, en god ekonomi, alla möjligheter framför mig samt ett förflutet som har gett mig enormt mycket erfarenhet och format den jag är idag.
Utan allting som ligger bakom dig, som du har upplevet - negativt och positivt - har du ingen livserfarenhet. Desto mer erfarenhet, desto lättare är det att inte göra misstag idag.
Dom enda svagheterna jag är medveten om att jag har i nuläget är mina impulsiva ryck samt W.
Impulserna är fortfarande väldigt svåra att styra i och med att dom är så verkliga för mig. Jag försöker tänka ett steg längre, men sammanfattningen blir ändå densamma. Väntar jag däremot någon dag så brukar jag oftast fånga mitt sunda förnuft. Detta har väldigt ofta med resor att göra. Samt shopping.
Med W så vet jag exakt hur jag ska tygla mig. Noll-tolerans. Det är inte svårare än så, så länge det inte är närvarande så kan jag hålla det på avstånd och motarbeta det, eller helt enkelt bara låta det vara en väldigt absurd hemlig längtan.
För innerst inne vill jag inte. Men innerst inne vill jag. Det är en svår en som jag hoppas så småningom förintas. 

Jag vet att det går, jag har gjort det förr och kan göra det igen.

Det var kvällens poetiska inslag, nu ska jag återgå till Camilla för en kopp te samt lite tv-tittande och småprat. Jag sover här inatt, min pappa var så underbar och skjutsade mig så jag slapp släpa både övernattningsväska och gym-bag. Pappa är den absolut bästa i alla lägen! Du finns alltid där och jag älskar dig villkorslöst för det.

God natt folket!