Många gör den traditionella Asien-resan i sina yngre år, och det verkar ju helt fantastiskt!
Jag tycker verkligen om Thailand, och kunde inte vänja mig vid dess skönhet utan tappade hakan varje dag av att beskåda omgivningarna.

Själv backpacker-resandet har dock aldrig riktigt frestat mig sådär jättemycket.
Kan ni klura ut vad min dröm-långresa skulle vara?

Det börjar på T och slutar på urkiet.

Och det ska självklart bli verklighet, man ska inte gå omkring och drömma utan man ska göra det till verklighet!
Nästa sommar kommer jag ta köra en långresa i mitt paradis där jag verkligen ska uppleva Turkiet i dess storhet!

Flyger ner till Alanya från England och hänger där någon dag och hälsar på nära och kära.
Beger mig därefter vidare utefter kusten med destination Gaziantep (läs; Engin Nurşanis hemstad).
Hänger där några dagar beroende på hur bra det går att övertala hans föräldrar om att han bör gifta sig med mig.

Kör vidare rätt igenom landet och kommer så småningom anlända till Trabzon, och där blir jag kvar i säkert en vecka om jag får som jag vill.
Jag har ju tidigare skrivit om hur nyfiken jag är på det stället.
Käka lite hamsi och dansa kolbastı! :)

I Istanbul blir man väl också kvar i 1 vecka eller i 1 år. Helst föralltid faktiskt, ska bosätta mig hos Angie.
Jag ska trycka i henne chockladkakor dygnet runt och tvinga henne att ha Twilight-marathons flera dagar i veckan med mig!
Från Istanbul och tillbaka till Alanya kör vi en visit i Ankara, bara för att ha varit där, och sedan Konya.

Den sydvästra delen av Turkiet kommer avverkas så fort som möjligt också, det blir dock resa två.

Anna, nedräkningen kan börja, den har du koll på va?
Lina, är du på?

Kickstartar morgonen med humör-höjjar musik, you got to love Ceylan!
Jag vet inte vad för skev läggning jag har men när det kommer till turkmusik så är jag några sekel behind :)

Hade en bra diskussion med Cynthia imorse som gav mig en 'aha-upplevelse' som förmodligen kommer ge mig en del privilegier i framtiden, känner mig sjukt nöjd med att ha gjort en sådan användbar upptäckt om mig själv.

Jobbar lite lugnt, dricker kaffe och kollar på charterresor till Trabzon.
Funderar på om jag ska ta en sväng dit i Januari innan jag flyttar från Sverige?
Jag har ingen aning om vad som hänt men det beror förmodligen på mina impuls-störningar.
Jag har alltid vart nyfiken på Trabzon, mr O är ursprungligen därifrån och har berättat mycket bra om den staden/provinsen plus att jag då och då klickar in på en bloggerska som bor där.

Hur som så har jag nu på senaste blivit hela fixerad vid idéen att få besöka det.
Egentligen vill jag spendera en månad minst med att bara resa runt i hela Turkiet men det får bli ett senare kapitel när jag slagit mig ner någonstans (läs; London).

Jag skulle verkligen vilja bli grym på att dansa halay, det är så coolt!
Förstå att jag varit Turkiet-besatt sedan 2002 och vågade mig upp på dansgolvet för att dansa Halay första gången i våras.
Inte mindre än då jag såg min Gud sjunga live, Engin Nurşani :)
Och sedan är det dröm-häftigt med kolbastı också!
Det är en turkisk dans som har sitt ursprung i området kring svarta havet, närmare bestämt i Trabzon.
Och hur ofta skulle det ske spontant mitt på gatan i Sverige att en grupp människor börja battla i dans?
Det hör typ till vanligheterna i framförallt den staden.

Letade efter en speciell video, men kunde inte hitta den. Här får ni iaf en hum om vad jag menar.



Dansen är från 1930-talet och enligt myten så kom denna dans från polisens nattliga vandringar för att 'städa upp' från fylla och bråk i hamnstaden. Kolbasi betyder slarvigt översatt 'haffad av polisen' och den orginella låt-texten till dansen var "dom kom, dom tog oss, dom slog oss" vilket man uppmärksammar om man studerar koreografin i dansen där det ser ut som om dom slår varandra.
Det är en stor del av Trabzons kultur men har även spridit sig till övriga Turkiet, och det är något som jag verkligen älskar med mitt paradis..
Deras otroligt rika kultur som är motsatsen till vår svenska 'kultur'.

Jag vill/ska åka till svarta havet och besöka Trabzon och dess grannstäder i östa Turkiet, det verkar vara så himla fint där och dessutom är det så långt ifrån turism man kan komma.
Där får man verkligen ta del av det 'riktiga' Turkiet!
(Jaa, Monika jag vet att man kan finna det riktiga Turkiet överallt i Turkiet så länge man umgås med rätt folk ;))
Jag skulle definitivt kunna tänka mig att bosätta mig där för att prova på livet ute på byn!

Turkey for life!

Om 6 månader ska jag prata flytande turkiska.
Sure, inte direkt sitta och debatera med Eva om politik men jag ska kunna föra en flytande konversation!
Nu ska det börjas pluggas dagligen, jag ska lära mig nya ord, meningar och verb varje dag!
Undra om jag ska göra ett litet turkinlägg om dagen, som en mini-lektion med bara några ord och förklaringar/tankar kring det?
Elisabeth, Angie, Malin vad säger ni?
Bloggen kommer ju självfallet inte bestå av det och ni som inte är lika besatta av Turkiet som jag och några av mina kära anhängare kan ju bara scrolla förbi dom inläggen :)

Pekiiiiiiiiiiiiiiiiii (mitt nya ord idag) Nattan, eftersom din födelsedag är om exakt 6 månader så kan du förvänta dig att det blir turk-fest när du fyller 23!

Ramzan bayramınız kutlu olsun!!!



Nu vill jag mer än något annat befinna mig i Istanbul (ovanligt) och fira Bayram med alla.
Det var sådan himla mysig stämning i fjol då jag var där och medverkade i festligheterna kring Ramazan och dessutom fick äran att följa med på ett traditionsenligt firande med Naz och hennes fina familj.

Man kan likna Ramazan med kristen Jul och vi alla vet ju vilken stämning det är i Sverige kring den 24 december..
Nästa år ska jag banne mig vara där!

Innan jag börjar så tänker jag bekräfta för er som undrar att, ja, jag har en kalender.
Tror dock alltid att jag har hästarna hemma, vilket jag alla gånger inte har.

Det slog mig att jag har som vanligt dubbelbokat den här helgen, inga konstigheter tyvärr (återigen minnet) och det blir som alltid ett tråkigt samtal man måste göra till någon och meddela om att man tyvärr måste avboka.
Nu var det min kära Yamit jag var tvungen att ringa till, vi som hade planerat att festa loss ute på ett landställe ihop med 25 andra partydjur.
Hon får röja för mig medan jag stannar kvar i storstan och andas avgaser.

Dock kommer jag inte få en tråkig helg, snarare tvärtom..
Tre Istanbul-brudes kommer osynkat samtidigt till Stockholm av diverse anledningar och vad passar inte bättre än en Lucca-reunion?
Första gången vi träffades drinkades det hej vilt i ett pulserande Istanbul by night, och denna gång lär vi ju inte vara sämre eller vad säger ni kızlar?

Eftersom man har blivit äldre och inte pallar med trycket längre så lär man ju ligga som en klubbad säl hela lördagen och på söndag vankas det bio med Johanna och jag ska äntligen få se Eclipse! (ett år efter..)

Vad har ni för helgplaner?

Ikväll innan jobbet ska jag försöka hinna inhandla mig en extern hårddisk eller ett stort USB-minne.
Har så ofantligt mycket bilder som ligger och tar upp sjukt mycket plats som jag vill spara över på en separat aparat (rim) höhö.
Ibland känner jag även för att rensa ur alla fotoalbum på fejjan också för att vara med privat, men det brukar ofta sluta med att när jag kommit halvvägs så ångrar jag mig och måste spendera minst lika mycket tid med att ladda upp nya album.

Jag tycker det är roligt med bilder och jag älskar att kolla in andras fotoalbum som tilltalar mig.

Och jag borde personligen gå och skaffa mig ett liv då jag blir uttråkad, istället för att för 3948'e gången sitta och läsa igenom gamla blogginlägg från Istanbul-perioden och drömma mig tillbaka.
Hänt för ofta nu dom senaste månaderna, och snart kan jag alla inlägg utantill..

Nu är klockan 08:26, har ätit frukost och fått mitt dagliga stryk från Sakis - dags att runda av och gå hem till sängen med andra ord.
So long lovers, have a good day!

Idag var det exakt 1 år sedan jag på nervösa ben gick till skolan i Istanbul för första gången.
Lite orolig att dom andra skolbarnen skulle sno min matlåda eller kasta suddgummin på mig..
Det var även 1 år sedan jag träffade O för första gången.

I efterhand önskar jag att jag hade gjort vissa saker annorlunda idag, för 1 år sedan.
Dels skulle jag bestämt mig för att vara stenhård med mig själv och gå in 200% för pluggandet.
Jag skulle även tackat för en trevlig kväll med O och därefter inte tittat tillbaka.

Nu är det som så att det är lätt att vara efterklok, och man ska aldrig någonsin ångra något som skett för allt för med sig erfarenheter i slutändan.
Jag minns att jag hade en rejäl break-down efter några månader och kände att jag hade slösat bort min stora dröm på en idiot, och det var både rätt och fel.
Ja, jag spenderade väldigt mycket tid med en man som var totalt slöseri med tid, men man blir blind ibland när man bara ser det positiva.
Tack och lov kommer man så småningom till insikt och inser att det bara är att bryta sig loss och gå vidare.
Men jag fick också vänner för livet under mina tre månader i Istanbul, och vi hade otaliga härliga tillfällen som jag tänker tillbaka på med värme och ett leende.

Det har varit en hel del Istanbul reflektioner lately, beror most likely på att jag firar anniversary med mitt livs kärlek; Istanbul.
Längtar tills jag sätter mina klackar på Atatürks flygplats inom kort.

Dessa två låtar spelades konstant på hotellet under denna dag..
Birthday sex och Best I ever had.

Idag var det exakt 1 år sedan jag hoppade på planet till Istanbul för två månaders studier som sedan skulle bli fyra men vart tre.
Överfylld av förväntningar åkte jag ner till ett land jag besökt miljoner gånger men en stad jag bara hört talas om.

Ansökte om förlängd tjänsteledighet så att jag skulle kunna stanna kvar i två månader extra, men stannade bara en eftersom jag tänkte åka hem till Sverige, styra upp saker och ting och därefter flytta ner för att ge mitt förhållande med O en seriös chans.
Tack och lov tog jag mitt sunda förnuft till fånga!!

Tre fantastiska månader som jag ofta tänker tillbaka på med en blandad känsla av glädje och nostalgi.
Jag saknar Istanbul så som man saknar en gammal kärlek, det är obeskrivligt.
Och hade inte arbets-situationen sett ut som den gör så hade jag pronto åkt tillbaka och jobbat och skaffat mig ett liv där.

Här nedan är mina första tre blogg-poster från första dagen på plats..
Så ovetande om allt framför mig :)

Förlåt att jag tjatar men detta är nästan det enda jag tänker på..
Jag har en extrem längtan efter Istanbul.. Extrem.

Jag är med säkerhet övertygad om att jag är beroende av att resa.
Minns ni att jag skrev att jag skulle ligga lågt med resor i några månader här?
Jag får abstinens, och så fort jag vet att löning närmar sig så är det som om min dator får ett eget liv och öppnar upp schemat och alla resesidor, och likaså hjärnan som börjar planera nästa tripp..
Nu har jag suttit och glott på Istanbulresor senaste timmen, och jag blir helt ärligt nu upprörd av saknad när jag tänker på det.

Jag vet ju att det absolut inte är någon idé att åka ner dit för att satsa på jobb eller liknande.
Tyvärr, det är svårt som utlänning att få tag i ett och om jag skulle ha turen på min sida så är ändå lönerna så låga att jag inte skulle överleva som ensam tjej där nere.
Tänker då självklart på boende, för det hade ju vart en annan sak om man bodde med någon.

Anyhow, studier igen då?
Men då måste jag verkligen ligga i och spara pengar och utöver det få tjänsteledighet beviljad igen.
Det räcker inte att åka dit på semester, jag vill uppleva vardagen där nere igen, jag älskar den!

Eller så startar jag helt enkelt ett företag som gör att jag kan jobba från hela världen, så länge jag har tillgång till internet?
Eller vinner en miljon eller fem så man kan ta lite långledigt..

Jag var ju lediga några dagar vilket vi inte pratat om, finns inte heller så mycket att säga.
Spenderade dom två nätterna hos min fina Emmi med mys på hög nivå som vanligt.
I fredags mötte jag upp Lina på eftermiddagen för vårt sedvanliga fredagsvin.. ;)
Hon befann sig i Stockholm över helgen och vad passar inte bättre än att spinna på på våran uråldriga tradition sedan Istanbul?

Fredagsvin #1, fredagsvin #2, fredagsvin #3, fredagsvin #4, fredagsvin #5, fredagsvin #6, fredagsvin #7, fredagsvin #8, fredagsvin #9 ...

Ja, you get it - jag sitter här och är mega-nostalgisk och drömmer mig tillbaka till Istanbul.
Både jag och Lina har hamnat i en sits där saknaden till drömstaden är kolossal, och jag personligen spenderar för mycket tid med att läsa gamla inlägg från förra hösten då jag bodde där..

Om ni känner mig rätt så förstår ni att planeringarna på en Istanbul-resa redan är födda, dock med lite mer framförhållning än normalt sett.

Nedan en bild på min fina Lina och på min Fenerbahçe-katt som ständig envisas med att lägga sig på datorn då man har viktiga saker att pyssla med.. (Som att läsa gamla inlägg från Istanbul..)

Idag påverkar vädret mig en hel del tror jag, är varken speciellt social eller har nära till ett smile.
Tack och lov har jag min dunder-hörlurar som jag kan isolera mig i medan jag jobbar.

Jobbar till sent ikväll, 22:30 och därefter har jag ledig - ska bli så skönt!
Försöker gräva lite i hur det nya schemat kommer se ut så jag kan preliminär-spika datum för min och Linas Istanbul-resa i Oktober!
I know, sa att jag skulle ligga lågt med resor men det är ju två månader kvar dit så.. :)
Systeryster kanske följer med också, hon har länge velat se Istanbul och vad finns det inte för bättre tillfälle än att åka med två skillade föredetta Istanbul-bor?

Jag längtar så innerligt mycket efter den staden!
Undra dock hur det kommer kännas att återuppleva den totalt utan att ha O med i bilden?
Förhoppningsvis ingenting, han är inte värd det för fem öre..

Sitter och lyssnar på en låt som påminner mig sjukt mycket om en grym dag i Alanya..

Antingen liggandes på en riktigt bekväm solsäng med ett glas rosé eller fruktdrink ihop med ett fint sällskap, pratandes om allt mellan himmel och jord.
Eller liggandes i jacuzzin som tillhörde poolen..
Eller varför inte på en luftmadrass-fotölj, guppandes i poolen under det stekande solen? (Ett rim)..

La Porta Yacht club, det är grejjer det och jag erkänner att jag saknar det!

Meeen, poolområdet på Le Méridien lär ju inte heller var helt fel..
9,5 dag kvar då sen är det semester.. igen ;)

Sista stranddagen och sista middags(rajtan tajtan)dagen.
Lina glömde sin plånbok hemma men det gjorde inget tyckte vi, det skulle ändå bli tidig och nykter hemgång eftersom hennes plan vidare till Grekland gick tidigt på morgonen.
Vi borde förvisso ha lärt oss vid det laget att det spelade ingen roll vad man bestämde sig för, det vart rajtan tajtan ändå.
Det är liksom väldigt svårt att bestämma sig för att lämna Crazy Horse när man väl kommit dit..

Det var fotbollsmatch-tittande på Palm beach, fel lag vann.
Därefter mötte jag upp Adem för avsked och sedan vidare till Crazy Horse för ett glas rosé.
Som vart två..
Tre..
Fyra..
Och där tog kontanterna slut!!
Inget kreditkort utan bara en söt portmonä och Lina hade ju som sagt glömt sin hemma.
Tack och lov tyckte vårt sällskap vi skulle vidare till Havanna och där stod det en drink på bordet innan man hann säga skål.


Ett trevligt avslut på en väldigt annorlunda och märklig semester.

Min sista dag (i måndags) spenderade jag ensam på Palm beach.
Eller ensam och ensam, jag känner ju hela personalstyrkan samt ett flertal gäster så man hade alltid någon att prata eller hänga med.
Jag tänkte igenom dom tre veckorna som gått och hade svårt att placera semestern i ett bra eller dåligt-fack.
Det har känts som om jag befunnit mig i Alanya i 2 månader med massor av olika episoder och faser.
Jag vet att det kommer dröja lääänge innan jag återvänder dit (alltså Alanya specifikt, inte Turkiet), denna resa var på något sätt ett avslut och ett uppvaknande för mig.
Det är dags för mig att börja lägga alla tusenlappar jag spenderar på resor på nya orter och länder.

Närmast på 'nya ställen-kartan' står Bodrum, Serbien och Italien och jag ska erkänna att jag redan börjat smygtitta på biljetter.. ;)

Nu är snart mitt nattpass över och 5 dagars ledighet ligger framför mig..
Synd bara att jag har ett tresiffrigt belopp på kontot efter Turk-resan, haha.

Lördag och danskarna åker hem, samt Miki begår ett litet misstag som jag inte tänker dela med mig om i bloggen :)
Dagen spenderas på Palm beach därefter vidare till ett hotel som blir mitt och Linas hem för dom sista två dagarna.

Enligt bilderna på internet såg hotellet fräsht och bra ut med vattenrutschkana (!!) och läget var centralt och bra.
Det visade sig inte riiiktigt stämma..
Läget var långt ifrån bra och alla dom pengarna vi la på taxi dom sista två dagarna hade vi kunnat uppgradera oss rejält för!
Dessutom var inte vattenrutschkanan igång och vi var dom enda svenskarna på hela hotellet..
Vi och en bunt trashiga ryssar..
Det var hemskt!! :(
Min närmaste vet vad jag har för uppfattning om ryssar!!!

Men jag och Lina gjorde det bästa av situationen och såg till att spendera så lite tid på hotellet som möjligt, dvs inget sedvanligt eftermiddagshäng på balkongen med ett glas kallt rosé.

Vår bardisk och dj-bås på vårt rum.
Observera gärna stolen.. Den måste ryssarna tyckt om.





Kvällen till ära bestämde vi för att lyxa till med lite sann Istanbul-anda.
Gjorde oss fina och begav oss till Red Tower för att avnjuta en lååång välsmakande meze-raki-fiskmiddag!
En hel del bra samtalsämnen avhandlades och en flaska raki senare begav vi oss glada i hatten upp till Sky Lounge bar där det vankades turkfest!
Lördagar är SLB's dag, det är alltid smockfullt med folk och stämningen är på topp.
Eftersom dom inte siktar in sig på turister så var jag och Lina dom enda blondinerna där uppe och det märktes om man säger så..
Först kände vi oss som två utbölingar men efter inte så lång tid började pojkarna komma fram en efter en.. :)
Vi hade det trevligt, lätt en av dom bästa kvällarna och detta förmodligen för att vi inte ha planerat att gå ut.
Svängde förbi Crazy Hourse en sväng för att få en kik på ögongodiset och därefter hem..

Efter senast då vi vart på Dimcay begav vi oss vidare mot La Porta där det även denna dag vankades lite pool-party i form av snittar, drinkar, rosé och dj's.
Soltimmarna skyndar sig förbi så fort när det ständigt händer saker omkring en, och där har man vips fått ett steg bättre solbränna utan att lida! :)
Jacuzzin som är ansluten till den stora poolen är också en hit, där tickar klockan på utan att man hinner blinka.

På kvällen möttes vi tjejer upp på Sky Lounge för att sedan få sällskap av Beran.
Drack lite drinkar där för att sedan möta upp resten av gänget på... Crazy Horse såklart.

Crazy horse är en hit av 3 anledningar;

* Sällsynt med osmakliga turister i tjugoårs-åldern som kommer dit i minimala kläder, dansande på bardisken samtidigt som dom 'av misstag' visar trosorna och mer därtill samt gärna hånglar med en främmande turk eller två. Turkarna som går med på detta är också frånvarande på Crazy Horse, dom håller sig nere i hamnen där även dom villiga tjejerna är :) Please stay there.

* Våra sköna vänner som inte har som målsättning att ligga med en ny tjej varje kväll håller också till där.

* Jag är smygkär i ena ägaren.

Efter några väldigt få timmars sömn så gick vi upp tidigt fredagen för att äta frukost på Dimçay.
Malin och Guray kom och hämtade upp mig, Lina, Tommy och Katja och körde vidare mot paradisfloden.

Avnjöt en delikat turkish frukost i gott sällskap och njöt av omgivningarna.
Det simmar runt massa olika fiskar i vattnet så vill man kan man fiska sin egen fisk och be dom grilla.. :)
Efter några timmar var det dags för rosé på La Porta igen så vi kilade tillbaka till bilen och åkte..

Guray, Malin, Lina och jag.

Kahvaltıııı!

Så vackert!

Återigen en dag på Palm beach och på eftermiddagen tog vi Malins bil och åkte upp till borgen för att promenera runt där.
Jag älskar dom små gatorna där uppe och känslan av att befinna sig i det gamla Turkiet, utan massa bekvämligheter och moderna prylar..
Och utan alla turister :)
Lugnet och tystnaden förutom alla syrsor är så härlig och jag känner verkligen sinnesfrid där uppe.

På kvällen var det återigen galej - på Crazy Horse :)

Onsdagen spenderas på La Porta Yacht club i gott sällskap.
Första halvan av dagen spenderades i poolen med tjejsnack och efter några timmar började det droppa in riktigt mycket folk så andra halvan av dagen spenderades med fest!
Dj'sar bytte av varandra i dj båset och rosén flödade..
Riktigt kul och när vi slutligen druckit upp den sista flaskan vid 20-tiden bar det av till Migros för storhandling.
Måste sett rätt kul ut med strandklädda människor som är snäppet gladare än alla andra rajjar in i butiken på kvällskvisten :)

Crazy Horse på natten och en snabb sista sväng på Latino där jag påmindes om varför jag inte går dit längre..
Ett trashigare ställe får man leta efter.
Dömmer förvisso majoriteten av ställerna i hamnen - white trash places!

Eftersom Lina är en dam som spenderat dom senaste somrarna i Bodrum ville jag självklart bara visa henne det bästa av Alanya..
Hängde på Palm beach, gick på hamam och intog middag i form av sushi på det i särklass bästa stället i Alanya - Sky Lounge bar.
Vad vi gjorde efter det har jag svårt att minnas såhär långt efter men det vart förmodligen en runda på Crazy Horse.
Vi var båda två rätt så mörbultade efter hamamen så jag tror inte det vart en hård festkväll..