Det här nattpasset är jävligt nice, för jag är tillåten att poppa hög musik utan hörlurar.
Livet känns så mycket lättare då man slipper sladden osv.

Paradise Hotel varvas med jobb och Turkisk nostalgi-musik.

Ska jag vara ärlig och berätta en sak?
Jag vet inte om jag är så nöjd med mitt beslut om att stanna kvar här.
Jag är helt kluven just nu..
Men det är ju inte direkt något att fundera på längre..?
Och dessutom så vet jag att det är en yttre påverkan som gjort att jag svajjar i mitt beslut.
Dessutom så kan man ju inte direkt gå till chefen igen och säga att man ångrade sin ångran av uppsägning....? Eller?

Hjälp! Jag har en 8-filig motorväg där uppe just nu.
Men det är väl bara att stå fast vid sitt beslut nu antar jag..?

Eller?!

Hjäääääääälp, ge mig sinnesro!!