God morgon Sverige!

Vilken resa säger jag bara...

Ni vet ju att min morgon startade mindre bra med allt från el-chocker till biljett-nojja?
Jag borde ha insett redan då att oturen inte skulle få för sig att vända helt var det var..

Det här blir tyvärr är långt inlägg i och med att jag inte lyckades koppla upp mig på internet igår.

Det sista ni hörde av turken Miki var att hon skulle duscha och varmvattnet strulade, jag lyckades dock tillslut bli någorlunda ren bakom öronen och gjorde mig iordning lite snabbt för en promenad med min saknade lilla bebis Paço.
Jag var medveten om att jag var under tidspress så det var inte på kartan att jag kunde vara ute så länge med honom..
Väl i parken träffade vi dock en annan valp och dom fann varandra med det samma, och jag hade inte hjärta att avbryta deras stojjande så jag fick prioritera bort sminkning och hårföning, och blev kvar där ett bra tag..
Strunt samma, vem behöver göra sig fin för att mellanlanda i Riga?!

Väl hemma så stressar jag iordning det sista och stämmer av med Adem att han är på väg..
Mitt i skiten så knackar städerskan och en jävla bitch på dörren och börjar gapa om att hunden inte får bo kvar för att han smutsar ner sängkläderna!
Eeh, hur ofta är Paço i sängarna?
Dom måste syfta på Malins säng, för hon duschar nästan aldrig så den är skitig av andra anledningar..

Hur som helst så stod dom där och gapade ett bra tag och jag sneglade på klockan flera gånger.
Till slut så tände jag till och bad henne käft och låt mig få en syl i vädret, pladdrade på om att jag redan mailat hyresvärden om detta och att vi har redan denna disskussion öppen bla bla bla.
Det slutade med att jag bad dom återkomma om 1 timme för jag hade lite att stå i..
Ringde Adem och bad han lägga på ett kol och 20 minuter senare stängde jag dörren och lämnade kvar nycklarna.. Muahahaha!
Hundproblemet är dock nästan löst, vi håller tummarna.. Lilla hjärtat! :(

However så kom jag slutligen iväg till flygplatsen, nojjorna att något skulle gå fel hängde fortfarande kvar i luften och när jag skulle checka in min feta resväska så fick jag det bekräftat - this is not my fucking day!!
Det började med att en ful ryss helt oblygt trängde sig förbi mig och 5 andra i kön, och jag önskade verkligen att hon satte en nöt i halsen i den sekunden.. (jag fick lite hämnd senare..)
20 kg är ju gränsen som alla vet, även på Air-skit-Baltic.
När jag slutligen lyckats lyfta upp min väska på vågen/bandet så stannade inte vågen förrän det visade 29.9 kg...
Jag försökte flina lite dumt och påpeka att det måste vara fel på vågen..
Ej uppskattad kommentar.
Hon stirrade bistert på mig och sa att 22 kg kunde hon gå med på, så det var bara att ta ett steg åt sidan och riva upp hela packningen för att på något sätt försöka om-organisera skiten.

Svettig, stressad, förbannad och frustrerad står jag där i mina höga stövlar och försöker sparka och stampa på hand-bagaget för att det på något sätt ska bli lite mer kompakt så jag kan klämma in mer saker.
Fick slänga ett mindre antal saker, men väskans vikt slutade slutligen på 23.2 kg och det var OKEJ! TAAAACK!

Möttes av nästa överaskning, planet var försenad med 20 minuter.
Inga problem, desto längre tid att spendera i taxfreen..
När min flight ändrar skyltning och det står 'boarding' så skyndar jag iväg till min gate men ser att ingen har börjat boarda ännu. Folk står i kö, men that's it.
Sätter mig ner på cafét och beställer ett glas vin för att lugna mina psykiskt överansträngda nerver.
Plötsligt så ändras skyltningen till 'last call'!
Vad faaan?? Jag måste vara på helt fel ställe så jag börja flaxxa runt helt hysteriskt för att hitta den rätta kön medans en finne sitter och vaktar min handbagage..
Sen ser jag henne.. Trängsel-ryssen.. Ok, vi är på rätt plats, skyltningen är dock fel och planet är uppenbarligen försenat i mer än 20 minuter i och med att ingen har fått gå ombord på planet ännu.

(Den så kallade hämnden på ryssen fick jag då hon var tvungen att slänga all sprit hon köpt i taxfreen i Istanbul, i och med att det var andra tullregler om man bara skulle mellanlanda something, something.. MUAHAHAHA!!!!)

Hur som, återvänder till finnen och konstaterar att informationen är pung samt att vi blir mer försenade än bara 20 minuter..
Ni som känner mig vet att jag tycker om att prata. So did he.
Det resulterar i att vi blir bundisar och beställer in mer vin.
Inser rätt snart att vi båda två kommer missa våra anknytningsflyg i Riga, om dom inte väntar in oss..
När vi nu anländer.

TRE timmar efter utsatt tid lyfter vi från Istanbul..
Jag hade EN timme i Riga så jag förstår att något Sverige inom dom närmsta timmarna är icke aktuellt.
Kommer fram och får informationen om att nästa plan till Stockholm lyfter klockan 7 på morgonen, alltså 10 timmar senare.. Suck.. Suck.. Suck..
Finnen hade tur, han behövde bara vänta i 3 timmar på nästa flyg till Helsingfors.
Vi bestämmer oss för att äta middag tillsammans på Friday's som fanns på den öde flygplatsen, så jag spenderade 1 timme där innan jag åkte till mitt hotel.

Ok, jag har aldrig vart i något balt-land tidigare så jag hade föreställt mig att dom skulle sätta mig i en betongbyggnad i slummen med ryska prostitutes runt om knuten och hallicks i fejk skinnjackor som försökte värva mig till deras verksamhet..
Så var tack och lov inte fallet, utan jag hamnade på ett helt ok fyrstjärnigt hotel!

Jag vet inte riktigt vilket land Riga ligger i, men hur som helst så har dom limegröna taxi's där vilket jag tyckte var fint.
Och så har dom Swedbank, SEB och Nordea. Och Lindex och NCC bygg. Och Statoil!! :)

Blir ni förvånade om jag säger att jag inte kunde sova när jag låg i sängen?
Dom senaste 3-4 nätterna har vart omöjliga..
Anyway, min poäng är att klockan 00:30 kikade jag ut mot en stor lägenhets-byggnad som låg mitt emot hotellet, och det var tänt i nästan ALLA fönster.
Jobbar inte Riga-bor eller vad?

Sov ca 3 timmar och sedan skulle jag upp till transfern mot flygplatsen, fick med mig ett liten frukost-bag och sedan bar det av!
Allt gick tack och lov smooth denna gång..
4 visitkort har jag samlat på mig under resan från Istanbul till Stockholm.. Översociala Miki i farten! ;)
Piloten ska ha fett credd för att ha lyckats med den skönaste landningen jag någonsin vart med om.
Han gled ner så sjukt långsamt och mjukt så jag kände verkligen ingenting i öronen, vilket jag normalt sett lider av. Tummar och tår upp!

Pappa hämtade mig på Arlanda och nu sitter jag här hemma i köket med tända ljus och en kopp bryggkaffe.
Får se hur dagen artar sig, I keep you posted ;)