Okej, för att först och främst varna alla känsliga läsare..
Jag vet att vi hittills har haft två 'husdjur', men att dessa katter föredragit livet på gatan istället för i våran hästlägenhet, men nu däremot, nu har vi ett riktigt husdjur!
Och återigen, vi vet vilket ansvar det krävs men beslutet är noga övervägt och vi är två (tre) om detta.

Minns ni inlägget "Malin; "Aj aj aj, jag har en klo i röven!" Från den 13 oktober?
Då träffade jag på en liten krabat i form av en svart fransk bulldog som var några veckor gammal.
Jag tyckte så synd om den hunden när vi lämnade för hans liv bestod av en pappkartong och att ibland bli upplyft att någon gäst för en liten stund..
Nu är han min! :) :)
Eller min och Onurs. Och allt mitt är Malins, så det är min, Malin och Onurs!
Det vore ju dumt att skaffa hund, bara jag och Malin i och med att vi ännu inte är lokalbefolkning i den bemärkelsen.
Därför är det ju himla bra att ha en turk med i bilden, och där kom Onur väl till behövs, hehe.
Alpaçino heter han, men vi kallar honom Paço (patsho) kort och gott.. :)
Han är cirka 8 veckor gammal och på fredag klockan 13:00 har jag tid hos veterinären för vaccinering och allmän hälsokontroll.

Vi tog en liten promenad med honom nu på kvällkvisten, och eftersom vi ännu inte hunnit införskaffa vissa nödvändigheter så vart det ett koppel i form av en chock-rosa tvättlina och mitt tränings-pannband runt hans lilla hals..
Om man inte har fått uppmärksamhet hittills, så kan ni bara tänka er vad vi fick när vi kom gående med en svart liten rulltantulltan i släptåg.
Eftersom han fortfarande är så liten så fick vi bära på honom en hel del, men det kommer väl med tiden.
Rätt bra också att han inte är i behov av så mycket motion i och med att den Europeiska sidan inte är exemplarisk när det kommer till att rasta hundar.
Tur då att Onur bor på den Asiatiska som är dröm för hundar med sina dussin parker och strandpromenader!