a fairytale in Istanbul.
Idag anlände Malins kusin samt bihang i form av pojkvän för att turista runt i Istanbul under 1 vecka.
Att först gå på Istiklal var ju givet i och med att vi i princip bor på Istiklal..
Min besatthet av kina-mat sedan min dröm för någon vecka sedan håller envist i sig, så det vart kinamat för hela slanten, och därefter mötte vi upp Murat för en kaffe på Starbucks.
Murat träffade jag i lördags då jag var ute med Nilufer, han vart mitt röksällskap under den kvällen och visade sig vara väldigt trevlig och fruktansvärt smart och allmänbildad så nummer byttes och planen på en fika uppkom rätt fort.
Hur som helst så vart det en trevlig kväll, och Murat ska garanterat träffas igen.
Människor som honom är sådana som jag uppskattar att ha som vänner.
Han jobbar med human rights någonting och studerar samtidigt communication something, samtidigt som han har bott och rest i hela världen..
Ta mig inte fel nu, som vän ska vi fortsätta ses.
Jag har ju som ni säkert redan förstått funnit min kära.. :)
Naz och Murat upplyste oss om att det är väldigt vanligt i Turkiet att alla skolor håller stängt och att man är automatiskt ledig då det faller snö första dagen (i varje omgång som det snöar)..
Detta på grund av att dom inte riktigt vet hur det ska hanteras, så det blir oftast en väldigt kaos under första dagen med vit mark.
Vilken skillnad mot Sverige - snöstormarnas förlovade land!
Jag satt precis och funderade på vad jag saknade i Sverige då jag googlade snö-bilder..
Inget så värst mycket ännu, men det som skulle uppskattas mest just nu är att få umgås med min familj samt svensk frukost.. Utöver det så är det inget som lockar mig att vilja återvända till Sverige.
Återigen så är jag evigt tacksam att jag fick min tjänsteledighet förlängd för jag blir deprimerad av bara tanken på att åka hem..
Nu är det läxläsning och därefter sängdags för min älskade Charmika kommer imorgon, så jag måste vara utvilad! :)
God natt alla!
Att först gå på Istiklal var ju givet i och med att vi i princip bor på Istiklal..
Min besatthet av kina-mat sedan min dröm för någon vecka sedan håller envist i sig, så det vart kinamat för hela slanten, och därefter mötte vi upp Murat för en kaffe på Starbucks.
Murat träffade jag i lördags då jag var ute med Nilufer, han vart mitt röksällskap under den kvällen och visade sig vara väldigt trevlig och fruktansvärt smart och allmänbildad så nummer byttes och planen på en fika uppkom rätt fort.
Hur som helst så vart det en trevlig kväll, och Murat ska garanterat träffas igen.
Människor som honom är sådana som jag uppskattar att ha som vänner.
Han jobbar med human rights någonting och studerar samtidigt communication something, samtidigt som han har bott och rest i hela världen..
Ta mig inte fel nu, som vän ska vi fortsätta ses.
Jag har ju som ni säkert redan förstått funnit min kära.. :)
Naz och Murat upplyste oss om att det är väldigt vanligt i Turkiet att alla skolor håller stängt och att man är automatiskt ledig då det faller snö första dagen (i varje omgång som det snöar)..
Detta på grund av att dom inte riktigt vet hur det ska hanteras, så det blir oftast en väldigt kaos under första dagen med vit mark.
Vilken skillnad mot Sverige - snöstormarnas förlovade land!
Jag satt precis och funderade på vad jag saknade i Sverige då jag googlade snö-bilder..
Inget så värst mycket ännu, men det som skulle uppskattas mest just nu är att få umgås med min familj samt svensk frukost.. Utöver det så är det inget som lockar mig att vilja återvända till Sverige.
Återigen så är jag evigt tacksam att jag fick min tjänsteledighet förlängd för jag blir deprimerad av bara tanken på att åka hem..
Nu är det läxläsning och därefter sängdags för min älskade Charmika kommer imorgon, så jag måste vara utvilad! :)
God natt alla!
Kommentarer
Trackback