Sådär ja, äntligen tog jag initiativet (??) till att ta med mig datorn till stranden.
Som tidigare nämnt så finns det inget trådlöst internet på vårat hotel, what's up with that??

Idag är det näst sista dagen och ångesten är hemsk.
Alanya är ett ställe där man ständigt känner rixångest när det börjar närma sig för avfärd, om jag inte missminner så har jag i mina tidigare dagar gråtit över att lämna, OBS OBS OBS då jag var yngre.

Våran vecka här nere har vart helt fantastisk!
Det tog oss cirka två dagar att förstå att vi verkligen var på plats, detta i och med att Alanya, för oss då vi är här tillsammans, är när det är så hett att man svettas bara man blinkar med ögonen.

Hur som, hotellet är kanonbra, all inclusive med en grym frukost, lunch och middag buffé, och för att inte bara tala om efterrättsbuffén..
Förvisso har vi vart väldig dåliga på att utnyttja gratis-kosten, men och andra sidan har vi inte gjort av med mycket pengar heller.

För att dra allt från början så hängde vi på flygplatsen i sex timmar, planet var försenat med cirka 3-4 timmar och vi var båda rätt sura över att vara tvungna att hänga på Arlanda så länge, tristess..
MEN i ett sådant grymt sällskap som Nattans kan man inte misslyckas med att roa sig!
Dom sex timmarna kändes som 45 minuter och vi var inte tysta eller uttråkade en sekund!
Shoppade massor i taxfreen, hängde i baren där vi även vart bjudna på en varsin 179 kronors macka av bartendern, haha.

Båda två sov oavbrutet hela flygresan och fick en glad chock då vi vart väckta på grund av landning.
Nattis sov hela två timmars-bussresan till hotellet medans jag låg och lyssnade på Engin Nurşani och var allmänt sentimental och kär.
Anlände klockan sex på morgonen, tvingade Nattan att vara vaken med mig för att gemensamt gå ner till frukosten vid åtta.
Standard är ju ett hamam-besök första dagen för att kunna maxxa brännan, så även denna gång.
Drog förvisso till ett annat ställe än vad vi brukar besöka och ingen av oss var speciellt nöjda.
Handlade dock om lathet på grund av utebliven sömn så vi fick skylla oss själva.
Drog efter detta tillbaka till hotellet som två lik, slängde oss i en varsin solstol vid poolen och däckade!

Körde lunch-buffé och därefter kom Kubilay och Tuncay och hämtade upp oss för att se på Fenerbahçe matchen uppe i borgen på en drömrestaurang.
Hängde där i några timmar med alla våra vänner från Damlatas och hade det grymt trevligt!

Kvällen startades hemma hos Onur (ingen kommentar) och rundades av med middag samt raj raj på rockstället The doors och därefter standard-Robin hood. Kul festkväll! :)

(Det kommer mera updates, kör dag för dag inlägg..)