Idag var planen att sova i fyra timmar efter nattpasset, det vill säga gå upp runt 15:00 för att gå och träna, plugga turkiska samt plocka lite i garderoben som är utspridd på två våningar.
Tanken på att ha hela kvällen på mig att göra allt detta kändes superbra, och när jag var färdig skulle jag åka hem till Emmi och sova där.

Ni kanske vid det här laget förstått att min framförhållning inte alla gånger är den bästa?
Neeej juste, vaknar upp vid 20:00 (efter att Nathalie väckt mig vid 15:00 och dragit upp mina mörkläggnings-gardiner) och ligger och har ångest för att klockan är så mycket ända till 20:30, går därefter upp och äter mackor med smält ost och oboy.
Blir sittande i köket i ytterliggare 30 minuter, stirrande tomt framför mig, ångest över att klockan är så mycket.

Nu är klockan en timme innan midnatt och det vart varken träning, turkiska eller Emmi.
Lite plockande har jag lyckats åstadkomma men that's it.

Imorgon blir det en bättre och mer produktiv dag! :)
Trots att jag sovit från 11:00-20:00 kommer jag utan problem kunna sova för natten, tacka vet jag min sömn-älskande hjärna!

Ska packa min träningsväska, måla naglarna samt sätta på en film.
Om två timmar ska jag ut och möta systeryster vid busshållsplatsen, behöver verkligen frisk luft!

Hej.