Självdiciplin!!
Attans järnspikar, jag har inte vart på gymmet sedan i måndags och jag kommer inte kunna gå ikväll eller imorgon heller.....
Ikväll jobbar jag till 21:00 på grund av övertid som är rätt skönt betalt, dessutom beställer dom middag åt oss.
Imorgon kommer Mathias och Elisabeth (Pappas dam och hennes son) hem till oss på middag, så då måste jag också bege mig direkt hem efter jobbet..
På lördag ska jag och Emmi ha heldag men jag kan förvisso gå upp tidigt och träna på morgonen innan jag träffar henne.. Bra idé faktiskt.
I början när jag satte igång på allvar med min träning, för 1 år sedan så kändes det alltid bra efter jag hade tränat och helt okej när jag väl befann mig på gymmet.
Nu för tiden så brinner jag för att träna, hade jag haft tid och om det inte var skadligt så hade jag garanterat gått varje dag.
Jag ser alltid framemot att gå till gymmet och jag stormtrivs medans jag är där också.
Jag älskar att tänja på mina gränser för att se hur mycket jag fixar.
Dock är jag noga med att inte lyfta på tok för tungt, för det vet jag kan vara farligt men just det att pressa sig själv vid konditionsträning och antal upprepningar vid styrketräningen.
Och musiken är A till O för mig, jag skulle tappa fokusen helt och hållet utan min egen musik i öronen.
Det ska vara adrenalin-musik exempel Prodigy och på absolut högsta volym!
Förut var jag inte så jättenoga heller med vad jag åt, jag var nöjd så länge jag åt..
Det har jag haft problem med förut, att överhuvudtaget få i mig något.
Men nu har jag blivit nogrann med vad jag äter, och dessutom så har jag börjat få lite ångest efter jag ätit godis eller sötsaker, och det är jag faktiskt glad för!
Jag har syndat den senaste veckan, något onyttigt här och något där men eftersom jag har känt av det dåliga samvetet efter all skit så har jag nu bestämt mig för att göra mitt yttersta för att stå emot sötsuget.
EN dag i veckan får jag unna mig lite, typ en pizza eller en godisbit men absolut inget frossande och inte mer än en dag i veckan.
Det som helt klart kommer bli jobbigast är chai-latten...
Ikväll jobbar jag till 21:00 på grund av övertid som är rätt skönt betalt, dessutom beställer dom middag åt oss.
Imorgon kommer Mathias och Elisabeth (Pappas dam och hennes son) hem till oss på middag, så då måste jag också bege mig direkt hem efter jobbet..
På lördag ska jag och Emmi ha heldag men jag kan förvisso gå upp tidigt och träna på morgonen innan jag träffar henne.. Bra idé faktiskt.
I början när jag satte igång på allvar med min träning, för 1 år sedan så kändes det alltid bra efter jag hade tränat och helt okej när jag väl befann mig på gymmet.
Nu för tiden så brinner jag för att träna, hade jag haft tid och om det inte var skadligt så hade jag garanterat gått varje dag.
Jag ser alltid framemot att gå till gymmet och jag stormtrivs medans jag är där också.
Jag älskar att tänja på mina gränser för att se hur mycket jag fixar.
Dock är jag noga med att inte lyfta på tok för tungt, för det vet jag kan vara farligt men just det att pressa sig själv vid konditionsträning och antal upprepningar vid styrketräningen.
Och musiken är A till O för mig, jag skulle tappa fokusen helt och hållet utan min egen musik i öronen.
Det ska vara adrenalin-musik exempel Prodigy och på absolut högsta volym!
Förut var jag inte så jättenoga heller med vad jag åt, jag var nöjd så länge jag åt..
Det har jag haft problem med förut, att överhuvudtaget få i mig något.
Men nu har jag blivit nogrann med vad jag äter, och dessutom så har jag börjat få lite ångest efter jag ätit godis eller sötsaker, och det är jag faktiskt glad för!
Jag har syndat den senaste veckan, något onyttigt här och något där men eftersom jag har känt av det dåliga samvetet efter all skit så har jag nu bestämt mig för att göra mitt yttersta för att stå emot sötsuget.
EN dag i veckan får jag unna mig lite, typ en pizza eller en godisbit men absolut inget frossande och inte mer än en dag i veckan.
Det som helt klart kommer bli jobbigast är chai-latten...
Någon gång ibland bara.. :)
Kommentarer
Anna
Miki my love, man ska träna för att må bra, inte för att banna sig från livets goda! Inte ha ångest över mat, särskilt inte när du faktiskt tränar.. det är ju då man ska känna att man kan unna sig exakt vad man vill :)
Miki
Men jag mår enormt bra av att träna, DET är aldrig ångestbelagt.
Jag väljer att inte unna mig det goda eftersom jag har ett mål, och det målet når jag aldrig om jag äter onyttigt och sött, oavsett om jag tränar eller ej. :)
Anna
Bara du mår bra! Var rädd om dig :)
Trackback