Något som jag tänkte på när jag kom hit var att turkar alltid ställer sig upp på flygplanet och börjar plocka ner sina väskor precis när planet har nuddat marken, det finns inget som heter att vänta tills planet står still eller liknande.
Man kan ju komma ut fortare liksom..

Och så en grej som jag glömde skriva om var pappas sköna reaktion på mina presenter till O.
Man var ju redan lagom nervös inför både mötet och överlämnadet av presnterna, och hans reaktion när jag hade slagit in paketen gjorde ju inte saken bättre..
"Herregud Mickis, det där var dom fulaste paketen jag sett.. En femåring hade ju gjort det där bättre!"

Eehm, tack. Haha.

Och sedan den sista grejjen, incidenten på pendeltåget på väg hem från jobbet i söndags.
Jag hade tretusen påsar och väskor och skulle organisera om lite bland mina saker, så jag förflyttade pepparsprayen från väskan till fickan där det känns tryggast och lättåtkomligast att ha den, och tror ni inte jag råkade komma åt knappen så det kom en liten pust.
Och en liten pust minns vi ju vad det åstadkom när jag råkade spruta O rätt i ansiktet och jag fick lyssna på den värsta och längsta hostattack jag någonsin hört.. Haha.
Hur som så började folk klia sig i näsan och ögonen, men förstod tack och lov inte varför luften plötsligt vart så stickande och irreterande..
OJSAN HOPPSAN! :D