Stackare, ni måste ha blivit oroliga för min hälsa igår när jag kläckte ur mig att jag inte lyssnade på turkisk musik.
Anyway, det varade bara under några dagar och nu är jag mig själv igen! :)

Sitter och lyssnar på Özcan Deniz och drömmer mig tillbaka till då jag och O var på Cypern och såg han live.
Och för att klargöra så drömmer jag mig tillbaka till just det, konserten, inte helgen eller sällskapet i helhet.

Han var fantastisk, den bästa jag någonsin lyssnat på live (Förlåt Engin Nurşani).
Och vilken utstrålning och utseende karln har.. :))
Och jag tror O märkte vad jag tyckte och satt mestadels och surade, bitterfitta som han är.