Nej nu har jag bestämt mig! Jag ska trotsa min favorit Anette, och gå till en turkisk frisör. Jag vill inte vara blond, jag vill ha mörkt hår.. Det är mig själv. Jag har hittat en salong som heter Baby-face och det verkar vara väldigt bra kvalité på det stället, så jag kommer boka in en tid nu i dagarna. Ingen klippning men en rejäl färgning..
Det ser verkligen inte bra ut att vara fake-blond om man inte åtminstonde har en lätt solbränna.

Nu har jag vart på hotellet i några timmar, rensat upp lite i rummet, fixat med ansiktsmask och manikyr och tänkte kolla på en film och sedan försöka sova.. Är väldigt förväntansfull för morgondagen, men däremot enormt nervös för att jag ska försova mig.. Ska be receptionen ringa och väcka mig imorgon samt ställa alla alarm jag kan på mobilen.

Vet inte om jag nämnde det men jag fick tips av Louise om en sida som heter MyMerhaba där man kan hitta allt möjligt, bland annat lägenheter.. Håll tummarna för mig! Vill inte bo kvar på det här hotellt, vill ha ett 'hem'. Internet’et här är det segaste jag har vart med om.. Statusen för uppkopplingen är ’Excellent’, även så tar det cirka 3 minuter att ladda upp en 500kb bild!! Jag blir knäpp.. Och dessutom så hackar musiken på Spotify pga uppkopplingen. TUR att jag har musik på datorn som inte kräver internet... Aaarggh!

Laddade upp lite bilder som jag uppdaterade föregående inlägg med också. Ciao!

 

 

BLOND ELLER SVART?

 

Ok, sorry att jag spammar bloggen men jag var precis med om något väldigt sjukt.. Tre små turkungar kom precis fram till mitt bord från gatan och petade på min smörgås och frågade något? Och jag försökte skjutsa iväg dom, men dom fortsatte fråga något och tittade på maten så jag gjorde en uppgiven gest med armarna för att jag inte förstod.. Då dök ungjävlarna på min tallrik och tog massa chips!! Haha! Allihoppa i tur och ordning, och sedan gick dom lugnt iväg och log mot mig..? Eeeh? Jaa varsågoda... I guess?

Jag läste precis igenom alla kommentarer som har skrivits, och ni ska veta att det gör mig superglad att ni kommenterar! Det håller blogg-gnistan vid liv verkligen! Tusen tack alla, lämna mer spår efter er även om ni inte har något att säga. Jag uppskattar även ett litet "hej" :)

Fridens!

Nu sitter jag på ett ställe som heter Pepe Jeans och äter en lätt middag.
Dagen har verkligen rusat iväg.. Det var ingen pool för min del utan jag gick och mötte upp Louise och hennes vän Jane för en lunch på ett jättetrevlig ställe. Vi vart sittande där i säket 3 timmar pratandes om allt möjligt.. Jane är en tjeckisk tjej som är gift med en turkisk man som hon träffade i London då hon bodde där, och nu har dom bott här i Istanbul i 1 år och hon jobbar som engelska lärarinna.

Efter det hade jag tänkt att gå och sätta mig på någon servering och skriva lite blogg, dricka is-latte och spana på alla miljoner människor som passerar på Istiklar under dagen, men Louise som egentligen behövde gå hem beslutade sig för att följa med på en snabbkaffe för vi var mitt uppe i en intressant konversation.. Vi vart sittande i säkert 2 timmar. Det är som sagt det som är charmen med Turkiet, allt kan ändras på en sekund.. Planerna man gör är inte lika spikade som dom är i Sverige, det är mer go with the flow down here..
Nu har hon precis gått och jag beställde in en enorm toast. Det bränner i munnen, för den var aningen för stark för min smak..

Imorgon är det dags för skolstart och det är en blandad förväntan med nervositet. Det ska bli kul att äntligen börja det man är här för att göra, och få mer strukturerade dagar.. Jag har fått förvarningar om att jag inte kommer lära mig alltför mycket på 2 månader för det är otroligt mycket grammatik man går igenom, men vi får se som sagt.. Beror ju också på hur mycket jag övar och använder språket.

På onsdag ska jag, Louise och Jane åka till en stor bazar och kika runt.. Ska försöka att inte impulsshoppa något, så mycket smartare att spara det tills sista månaden så man vet på ett ungefär vilken ekonomi man har att röra sig med. Och det skulle ju inte heller skada om jag har kvar pengar på kontot då jag återvänder till Sverige.. Jag tog med mig rätt mycket höstkläder hit i och med att det tydligen är kyligare på kvällen, men det var inte ett så smart drag har jag insett.. Risken är ju större att man är hemma och pluggar och tar det lungt på kvällstid än dagtid.. Men men, förhoppningsvis blir det kyligare här snart.. 30 grader dagtid när man ska plugga och inte har tillgång till en pool eller strand känns rätt meningslöst.. Plus att jag vill börja använda min nya päls-väst ASAP :))

Idag vaknade jag upp i tid och gick upp på våning 9 och åt frukost. Visst, nu hann jag aldrig med Hotel Agan's frukost, men jag tvekar på att dom går att jämföra. Det här var toppklass frukost buffé, mycket nöjd och belåten!
Idag har jag tänkt att gå till ett närliggande hotel och utnyttja deras pool på takvåningen, men jag börjar tveka lite.. Louise undrade om jag ville äta lunch med henne och gå på stan idag. Känns som en bra dag för det.. Är förvisso varmt, 30 grader men det är några enstaka moln på himlen.. Fasst och andra sidan så är det enda chansen nu, för jag kommer sitta i skolbänken 4 dagar framåt. Har beslutsångest..

Mötet igår med Selman igår var trevligt, vi gick till en sjuk restaurang. Den var helt gömd från gatan, jag förstod inte vart vi var på väg när vi gick in på en skum bakgata och in i ett fallfärdigt hus och en risig hiss. När hissdörrarna öppnades ett x antal våningar senare så var det jag som stod med hakan nere vid knäskålarna... Wow!
Designen och inredningen var amazing och utsikten går inte att göra rättvis med ord. Jag tog ett glas vin och han en kaffe i och med att han fastar och ej får dricka alkhol.. Det vart en trevlig kväll och jag vart verkligen förundrad över hur fort saker och ting kunde vända. Från att känna sig ensam och inte alls veta vad man ska göra, till att en 'främling' messar och meddelar att han kommer till resturangen om 30 min.. Coolt! :)

Jahapp, nu är det dags för mig att make up my mind. Ska läsa en blogg jag precis vart rekomenderad av the snot eater, och sedan ut och se vad dagens äventyr har att erbjuda. Jag tar med mig datorn till poolen om det är dit jag går så vi hörs eventuellt strax igen.

Ha en toppendag alla! Jag uppdaterade gårdagens inlägg med bilder, så ta en titt där också om ni känner för det.

 

 

Igår när Nathalie skulle gena över grannens tomt så låg det en sovande gubbe vid skjulet på deras tomt.. Obehagligt.. Död? Nej, hon väckte honom och vart rädd och sprang hem när han log för att han hade för mycket tänder i munnen.. Eeh?

Fick precis sms av en 'vän' jag har pratat en del med på Facebook under dom senaste åren. En turk bosatt i Istanbul, han ska komma hit där jag sitter och ta ett glas vin med mig om 20 minuter. NICE!! I am not alone :D

Nu har jag kommit ut i vilmlet och hittat en fin restaurang. Tuncay som jag träffade på flygplanet på väg hit visade mig det här stället och sa att här kunde jag känna mig trygg i och med att stället anses som finare och inga slödder går hit och hänger.. Har beställt någon kötträtt och sippar på ett glas rött vin.

Jag var på dåligt humör när jag kom tillbaka till hotellet idag, jag visste inte vad jag skulle göra och svor över att jag inte har så mycket kontakter än så länge. Men så slog det mig att vad hade jag tänkt mig?
Jag hade inte ens räknat med att ha sällskap under helgen, och denna kväll var och kommer förmodligen bli den enda då jag känner mig ensam och uttråkad. Så jag höjde volymen på högtalarna och började göra mig fin med syfte att gå ut och äta på stan.. Det blir inte roligare än vad man gör det till!

Dagen har vart bra och väldigt impulsiv. Försov mig som sagt igen och vaknade på tok för sent..
Jag hade faktiskt övervägt tanken att inte byta hotel och stanna, för innerst inne trivdes jag där.
Det var aldrig tyst utanför fönstret och det fanns alltid något att sitta och titta på under rök-pauserna.
Hade jag fönstret öppet så kändes det nästan som om jag satt nere med alla andra, så jag stormtrivdes faktiskt känner jag nu i efterhand. Trots minibaren.

Anyway, jag tog upp det med grabbarna i receptionen och undrade om det fanns någon chans att jag kunde avboka min avbokning. Alltså stanna tills på fredag som det var sagt från början, men tyvärr var det fullbokat så jag fick snopet gå upp och packa ihop mina pinaler trots allt.. Lämnade in väskorna bakom receptionen och satte mig ner på kuddarna och beställde frukost. Fick sällskap av en av grabbarna som jobbar där vid namn Talat. Blev sittande där ett tag, lekte med kattungen och hundarna, drack té, pratade om allt möjligt och var allmänt o-stressad. Skillnaden från hekten och stressen i Sverige är verkligen märkbar.. Oavsett om man är ledig eller ej så är det alltid en slags omedveten stress, för det är inte ofta då man inte har något planerat och man känner verkligen bristen på fritid. Här, hittills så är det verkligen 'ta dagen som den kommer' och jag gillar det :)

Dagens plan vart hur som helst att jag och Talat skulle ta en taxi till mitt nya hotel, jag skulle upp och duscha och sedan skulle vi gå till en känd moské som jag ville se. I Turkiet ändras planer väldigt fort, och det slutade med att vi tog en taxi och mötte upp hans två vänner i ett nytt enormt köpcenter. Det var sååå fint! Och jag måste nog säga att utbudet är på snudd bättre än i Sverige.. Drack lite Starbucks kaffe och gick sedan på 3D bio. Häftigt!!
Fyllde magsäcken på McDonald's och började sedan knata runt i lite affärer..

När jag kom tillbaka till hotellet så kände jag verkligen tomhet.. Jag saknade verkligen Hotel Agan! Visst, det var inte klass eller stil på det hotellet för 5 öre, men det var så familjärt och mysigt och jag kände mig verkligen som en student när jag satt i mitt rum och poppade musik och drömde mig bort i mitt fönster.. På det här nya känner jag mig anonym och instängd. Utsikten jag har är emot ett stort höghus som tydligen är där alla tv kanaler i Turkiet har sina kontor. Dom enda människorna jag ser är 2 beväpnade vakter som förmodligen driver varandra till vansinne. Kan verkligen inte sitta i fönstret och filosofera, för trillar jag ut så är det tack och hej leverpastej!

Anyway, deppade som sagt lite men rykte mig själv i kragen ganska fort.. Så nu sitter jag här på en mysig fransk balkong en liten bit över marken och gluttar på folk. Sååå underbar stad!
Imorgon måste jag gå och sola, jag ser hemskt ut! Som en ryss typ.. Ljust hår och ännu ljusare hy.. Fy!
Sitter och pratar med systeryster på msn, så jag rundar av nu så batterierna håller sig ett tag till.

Ha en god afton alla!

Jag ska ut och äta en bit mat och ta ett glas vin på ett ställe där det trådlösa internet förhoppningsvis fungerar bättre än här.. Återkommer strax med updates om dagens bravader. Tjing! :)

Jag har haft en riktigt bra dag, hur har ni haft det?
Mötte upp Louise strax innan 12 vid Gülhane och hoppade på spårvagnen till Taksim för en frukost och därefter shopping på Istiklar. Kan liknas vid Drottninggatan men längre och större.. :) Köpte bland annat en grymt snygg päls-väst för senare tillfällen i höst, när den nu kommer?
Kollade upp vad det kostade att använda poolen på ett hotel för en dag, och detta skulle kosta ca 150sek så ni kan ju gissa vart jag kommer befinna mig imorgon efter hotelbytet.
Inhandlade lite nödvändigheter inför skolstarten samt badrums-artiklar. Jag glömde min rakhyvel! Och det var så varmt idag så jag var tvungen att använda shorts, men det kändes som att jag hade långbyxor i och med min päls på benen... Haha!
Vi var förbi Tayfun och hälsade på han i hans juvelbutik som är belägen på ett lyxhotel. Man kan ju önska att man var miljonär ibland alltså.. What a place!
Gick efter det och åt middag vid vattnet och drack självklart té över en massa tjejsnack. Det är så kul att jag har haft Louise idag, hade inte vart lika kul att knata omkring utan någon att babbla med.

Alla varningar jag fick innan jag kom hit känns rätt överdrivna.. Jag fick absolut aldrig gå ensam, inte bära guld eller dyrbara saker, hålla väskan i ett järngrepp och vara allmänt misstänksam mot alla.. Sure, jag har bara vart här i 2 dagar än så länge, men det känns som vilken storstad som helst. Det är vanliga turkar som går på gatorna inga bonde-terorister som aldrig sett en utlänning förut. Dom är moderna här. Visst, man ska alltid vara försiktig men jag hade fått uppfattningen som om det vore värsta krigs-zonen. Känns förövrigt bra också att jag inte känner mig så vilsen längre, har mycket mer koll nu på lokaltrafik och namn samt områden.

Och det är hur mycket kattungar som helst här! Djur överhuvudtaget, men framförallt minimala kattbebisar, och tror ni jag kan hålla mig undan? Jag har våtservetter med mig i väskan så jag kan tvätta händerna efter jag har vart på och gosat, för dom är verkligen oemotståndliga! Jag hittade en annons om en en turkisk inrednings-arkitekt som letade efter en flat mate och hon hade katt! Jag mailade henne igår, men har tyvärr inte fått svar ännu så jag tvekar på att rummet fortfarande är available.. Fick ett tips om en sida av Louise så jag ska in och surfa lite där strax och se om turen är framme.

Tack för kommentarerna, det är kul att få respons från mina vänner :) Annika, hitta en Istanbul turk istället! Kom hit och leta, jag väntar med öppna armar!
Jenny, stort tack, jag hoppas allt är bra med er.

Nedan är random turist bilder från idag bland annat på ett galen tant som samlar duvorna på torget så att ingen vågar passera, omgivningen, jag, Louise och Tayfun samt en bild på mitt nya badrum..

Jag råkade försova mig idag.. Skulle upp klockan 9:00 och äta frukost men vart väckt av ett sms vid 11:00.. Då jag och Louise skulle mötas. Som tur var så hade hon inte gått hemifrån än så jag ska träffa henne om 15 minuter, och speedo som man är på att göra iordning sig så är det nemas problemas. Missade hur som helst frukosten, men jag kan lika gärna sätta mig vid ett mysigt café vid vattnet och mumsa frukost.
Är på språng nu, laddar upp turistbilder senare i eftermiddag vid hemkomst.

Simma lugnt!

Tayfun kom och hämtade upp mig på hotellet och vi åkte till någon restaurang vid Sultan Ahmet där vi mötte upp hans flickvän Louise.
Åt en mycket god turkisk middag och pratade massor. Hon har också pluggat på Dilmer så där kan vi säkert på lite tips..
Vi ska ut på stadstur imorgon vid 11, så det blir frukostbuffé för mig på hotellet runt 9, och nej jag har inte så höga förväntningar på den.. Därefter ska vi ut på stan och strosa. Måste hitta en pool!!!
Ska sätta på en film och somna till den tänkte jag.. God natt alla i Sverige, hoppas ni har det bra. Nedan följer några bilder av vad jag har pysslat med i brist på annat då bloggen låg nere på grund av driftunderhåll då jag kom 'hem'..

En kommentar på Nert, utsikten är faktiskt nice så den klagar jag inte på. Finns alltid något att kika på.. Men du såg ju rummet? Errrhh... Hej jag bor i en garderob och får klaustrofobi..

 

Vi tog en taxi in till Taksim för jag bodde tydligen inte alls i Taksim som jag trodde utan i Gülhöne eller vad det heter.. GUL HÖNA! Hahaha.. Knatade runt i Beyoglu bland miljoner av människor i kokande hetta.. Och det var sant som Malin sa, Starbucks överallt. Gick förbi Svenska ambassaden för att jag skulle ha koll på vart den låg, ska förbi dit på måndag och säga hej och meddela av ytterliggare en svensk har anländit till Istanbul. Vi fixade kontör till mitt turkiska nummer och letade rätt på skolan så jag kunde anmäla mig. På tisdag ska jag vara där klockan 09:00 för skolstart.. Pirrigt! :)

Utöver det så ansåg han att €30 för det hotellet jag bodde på var för mycket i och med att jag skulle behöva åka en bit varje morgon till skolan tills att jag hade hittat en lägenhet.. Han visste ett 4 stjärnigt hotel som låg 10 minuters gångavstånd från skolan som kostade €45 natten, så vi drog förbi där och reserverade ett rum för mig med start från Söndag så jag har precis meddelat hotellet att jag inte blir här i 7 nätter, utan 2. Deras trådlösa internet här är dessutom oerhört långsamt och det står jag inte ut med jag ser framemot flytten.

Nu är jag iaf på plats, har handlat det nödvändigaste, fixat iordning så gott som det går i mitt minimala rum och kopplat in högtalarna till datorn. Klunkar vatten och lite Efes, sitter i fönstret och spionerar på allt folk nedanför och poppar musik. Jag fick bara med mig min gamla kamera ut idag, så ni får ursäkta kvalitén på bilderna.
Klockan 22:00 ska jag möta Tayfun och Louise för en sen middag. Tayfun är en gammal vän från Alanya som har flyttat hit och för nuvarande bor med sin danska tjej Louise här.. Ska bli trevligt att träffa dom, är dock väldigt trött men ska nog lägga mig och vila lite och sedan hoppa in i en dusch..

Det var allt för mig just nu, men på återseende när jag är tillbaka.

JAG ÄR TURK NU!!!!

30 grader varmt och strålande sol! Vilket väder, jag måste hitta en pool tills imorgon. Storstadsliv i den här hettan känns inte aktuellt när man är 'ledig'.
Landade 15 minuter tidigare, passkontrollen och väskuthämtningen gick kanonbra. Hörde mitt ljuvliga namn i högtalarna och vart ombedd att gå till informationdisken, så jag och min nyfunna vän Tuncay begav oss dit och där stod en liten pojk med en Mikaela Karlsson skylt. Han åkte med mig till hotellet för planen var att bege sig ut med detsamma..
Hotellet är mysigt och ligger på en enormt charmig gata, men alltså... Rummen? What's up? Mitt första intryck av rummet var att en stolt springnisse öppnade minibaren för att visa att det vara bara att välja och vraka.. Av halvdruckna vatten och champagne flaskor.. Eehh... Han tog generat bort det och mumlade något, och efter min inspektion så beslutade jag mig på en gång att aldrig mer öppna den kylen. Jag har aldrig sett en så ostädad och äcklig minibar. Mina vattenflaskor ligger för tillfället på kylning i duschen.. Som när man är på kryssning :)

Hur som helst så begav vi oss ut på stan och skulle fixa lite nödvändiga grejjor som han kunde hjälpa mig med innan han skulle åka vidare till Antalya.
- Och jag forsätter alldeles strax, måste springa ner och fråga receptionisten om alla skumma SMS jag får av Turkcell som Google Translate inte fixar att översätta.. BE RIGHT BACK!

Jag trodde jag skulle ha tid att uppdatera från flygplatsen, men tidsoptimist som man är så fanns det naturligtvis viktigare saker att pyssla med..
Sov inte alltför många timmar, vaknade tack och lov upp i tid och kom iväg ungefär 05:45..
Jag kan erkänna på en gång att jag var riktigt nervös över mitt bagage, men det finns en Gud. 4 kilos övervikt på resväskan och 1,5 kilo på handbagaget + att jag hade 2 väskor, trots att man bara är tillåten att ha två.
Inte ett ord sas, och det pep inte ens om mig i säkerhetskontrollen som det alltid gör. Jag ska aldrig flyga med någon annat bolag än SAS, jag älskar er.

Glömde självklart en viktigt pinal, men den får skickas ner till mig eller så får jag helt enkelt köpa en ny..
Träffade gamla vänner som jag lärde känna i Alanya 2004 vid gate’n. Sanna och henns familj.. Världen är liten och alla vägar bär till Istanbul. Inte Rom.
Jag hade hur som helst förbokat en plats vid nögutgången för att få extra benutrymme och eftersom Sanna hade med sin knappt ettåriga Davie så var dom inte tillåtna att sitta här..
Men jag träffade en mycket trevlig man. Vi har pratat oavbrutet sedan vi satte oss ner och planen är att vi ska på sightseeing direkt vid ankomst. Hans ursprung är från Turkiet så han har full koll på Istanbul så det kan vara väldigt bra för mig att få lite tips om vart man ska gå och i vilka omården som är säkra och trygga att röra sig i.
Det är bra ibland att man har svårt att vara tyst och att inte prata med allt och alla, men skapar värdefulla kontakter och ibland vänner för livet. Jag hade nog förvisso aldrig dragit ut på dessa äventyr som jag har gjort dom senaste åren om jag inte hade vart social, men anyway man ska ta vara på sina bra sidor.

Det jag ville säga är att allt gick kanonsmidigt..
Incheck, frukost, shopping och boarding flöt på perfekt och vi lyfte i tid och landar strax i ett soligt, livligt Istanbul.. Och jo, vid skrivande stund sitter jag på flygplanet med ett glas vin men då detta postas så hänger jag på hotelrummet, men ni förstår ändå..  :)

Ett enormt stort tack och alla hjärteönskningar till Looptroop, jag skrattade verkligen ihjäl mig! Högt, så folk började undra vad det var för fel på mig.. Jag har aldrig, och då menar jag aldrig fått ett sånt underbart brev och det kommer jag spara för all framtid. Och presenten var SÅÅÅ klockren! Den kommer pryda mitt natthusbord under hela vistelsen i Turkiet. Du är en av dom bästa!!! Allt är ömsesidigt, det är en ära att få vara din vän.

Realtivt färdig.. Blir man någonsin färdig när man ska utomlands? Jag stressar alltid som en tok sista kvällen och kommer på massor av smågrejjer som jag inte har tänkt på..
Förmodligen onödiga grejjer eftersom man inte tänkt på det tidigare, men ändå..
Min väska väger över 20 kg och jag har försökt rensa lite, men nu kan jag inte ta ur fler saker. Ska försöka fyra av mitt allra charmigaste leende när jag ska checka in och diskret försöka påpeka att jag faktiskt ska vara borta i 9 veckor. Handbagaget är också något kilo övervikt men det tvekar jag på att dom kollar?
Planen är att ha på mig 7 tröjor, dubbla byxor, dubbla underkläder och ska försöka sätta på mig dubbla skor. Men det blir ett projekt för morgondagen, nu orkar jag inte lyfta ett enda finger..
I alla fall så ringer klockan 04:00 imorgon bitti. I skrivande stund om 5 timmar.
Jag var helt bombsäker på att jag skulle vara speedad som en raket när det var läggdags, men icke!
Jag är helt slut.. Har fort runt som en tok idag känns det som.

Hade frisörtid klockan 11, och ingen utskällning där inte. Jag vart som väntat väldigt nöjd (och väldigt blond)..
Anette är en gud, jag litar blint på henne.
Inhandlade sedan det sista och åt därefter en lunch med Annika, Helena och Philip. Kikade en sväng i affärerna sedan skildes vi åt. Drack en chai latte med Philip och sedan åkte jag hem för att få någon ordning på allt..
Hann hänga upp en tvätt med kläder och sedan kom min käraste pappa och hämtade mig för en sväng i ytterliggare ett x antal butiker.. Denna gång på jakt efter ett par högtalare till datorn samt en ny kamera. Köpte Nikon Coolpix kameran och ett par sjukt grymma högtalare som jag inte minns märket på. Många tusenlappar fattigare, men ack så nöjd.
Och sist men inte minst så kom Camilla och Daniel och hämtade upp mig för att åka och äta en avskedsmiddag, och efter det skjutsade dom hem mig och då var det bara att börja stressa igång med det sista.. Pust! Äntligen klar.. Tror jag.

Övervikt är jag beredd på att betala, men satan i gatan om dom ber mig att tömma väskan på något kilo. Det hände ju Beatriz när vi flög från London.. Vilken rix-ångest alltså!? Och det här med SMS check-in, what's up with that? Jag måste ju ändå checka in väskorna så vad är skillnaden? Pappa yrade något om att det är en speciell disk man checkar in resväskan på om man har checkat in via sms, och vart är det då minst risk att dom ska jävlas med mig? Ooohhh, jag skulle behöva ett glas vin.. Eller så hoppar jag helt enkelt i sängs och försöker samla tankarna under natten för att sedan vakna upp utvilad och knivskarp! Bra idé, vi hörs imorgon mina vänner. Good night.

Halleluljah, sista dagen i Sverige! Och vilken sabla tur med vädret man har också.. Ej.
Om 2 timmar och 20 minuter ska jag vara hos min frisör, misstänker att jag har en mindre utskällning att vänta mig.. Ringde nämligen och bokade min tid hos Anette när hon inte var på plats, detta på grund av att hon nog inte skulle ha gett mig en tid. Hon anser att håret bör vila under dom 2 månaderna jag befinner mig i Istanbul men det är otänkbart. Utväxten är ok, men underhåret måste ljusas upp. Återkommer later med resultat.. OM hon nu går med på att göra något.

Jag har fått ett brev och en present som jag dyrt och heligt lovade att inte öppna förrän jag sitter på planet, och så ska bli! Ska sitta med ett glas champagne och 'Timbaktu - Fort Europa' i öronen när jag läser det. Spännande.. :)

Nu ska jag äta gröt och dricka kaffe och sedan börja göra mig klar för en sista dag på stan.. En riktig uträttardag.
STORT tack igen för att jag fick ledigt.. Vet inte hur jag skulle hunnit med allt annars.
Klicka på länken och ta en titt på när Luke gör entre på kontoret och upptäcker sitt skrivbord..

Tjingeling! Ligger i sängen och garvar åt videon från pranket idag! Laddar upp den imorgon innan jag ska till frisören.. Har börjat bli hungrig igen, och jag orkar verkligen inte börja göra iordning något att äta så jag ska fatta mig kort och därefter släcka lampan och dansa vals med John Blund.
Var runt och letade efter en ny kamera och högtalare till datorn, och fann ett par bose högtalare som var rätt små och smidiga men med ett grymt ljud samt en Panasonic kamera. Det blir den eller en Nikon Coolpix, det visar sig under morgondagen vad jag blir lurad att köpa av alla onda försäljare som väntar på att få slå klorna i mig där ute i varuhusen..

Åt en trevlig middag med mamma, bror och syster på mitt gamla jobb K15 där jag rockade och hade det toppen under 2006. Alltid lika kul att träffa mina gamla kollegor, galningar hela bunten.. Satt och pratade och drack vin i säkert 3 timmar innan vi började runda av. Det är mysigt att sitta ner och umgås när alla har så hektiska liv och knappt har tid att träffas.. Kvalitét-tid helt enkelt, mycket trevligt och uppskattas enormt.

Hann förbi Villan för ytterliggare ett glas rosé och ett avsked innan jag och Nathalie begav oss hem. Sista 'normala' natten, så det fanns inget alternativ för henne - hon ska sova hos mig i min säng! Normalt sett så ligger vi och tisslar och tasslar innan vi släcker lampan, men hon började snarka och snora redan innan jag hade hunnit krypa ner.. Kul sällskap.

Anyway, imorgon är det sista rycket.. Sista tvätten, sista packningen, sista shoppingen, ja sista handen på allt innan avfärd helt enkelt.. 4 månaders väntan är snart över.. It's showtime baby!

God natt mina vänner och fiender, ha en god natt!

Nu är jag klar för dagen.. Och kommer inte se röken av kontoret på 68 dagar!
Jag tror jag har gjort allt jag har behövt göra idag så som att spara lösenord, skriva ut flygbiljett, halvhjärtat gjort fint i skåpet.. Ska snart stänga ner och ta farväl. Och till vissa lättare än till andra.

Ska ner på stan och inhandla en ny kamera, måste ha grym kvalité på bilderna inget jäkla trams.
Små men sinnessjukt bra högtalare till laptopen ska också köpas.. Detta görs med min käre bror, och därefter möter vi upp mamsen och Nathalie för en middag och lite mys på något trevligt ställe..

Nu är det nära.. Och det känns i hela kroppen. Vart ingen video idag, men förhoppningsvis imorgon. Peace out!! :)

Seriöst, vem vill inte ge bort en get? Bästa idéen någonsin.. Mindre kul att få, men sjukt kul att ge bort.

Har ni någon födelsedag som kommer upp inom kort eller vill vara allmänt givmilda och generösa, klicka på länken och köp en get.. Eller en flicktoalett.

VARNING!!! Uppdatering, min kollega upplyste mig precis om att getter blir våldsamma då dom blir sexuellt upphetsade så tänk över beslutet en gång till innan ni ger bort en get.

In that big house there are fifty beds and one of them leads to your soul. It's a bed of fear, a bed of threats, regrets and sheets so cold. There's a time for the good in life, a time to kill the pain in life. Fly away, farewell..

Ok, förberedelserna yesterday efter att jag slutat vart sjukt lyckade. Det var grädden på moset, top notch ala grand finale på mina och Luke's pranks! Jag, Jackie och Cynthia spenderade lite tid igår med att smycka ut Luke's skrivbord som en fin avskedsgåva i och med att tjejerna drar till Kroatien och semestrar i en vecka och jag ska bli plugghäst i Turkiet.
Jag missade tyvärr ögonblicket då Luke anlände till kontoret however allt finns dokumenterat på film..
Jag uppdaterar i eftermiddag då filmklippet finns i mina händer.. För att ge er en närmare förklaring så är allt intejpat i tidningspapper på skrivbordet.
Dels för att Luke är väldigt oallmänbildad och verkligen behöver läsa på om vad som sker i världen, och en aning på grund av att han jämt har det så dammigt och stökigt.
Skrivbordet, stolen, sladdarna, golvet, datorn, datorskärmarna, musen, musmattan, telefonen, papperskorgen, kaffekoppen etc etc etc.. ALLT är täckt i tidningspapper. Inklusive hans golfklubba.
Moahaha... So long!

Jag är på tok för förväntansfull för mitt eget bästa. Det här är inte nyttigt längre, dagarna måste gå fortare och jag måste komma iväg nu!! Pronto, pronto.. Jag åt tapas och drack gott till lunch. Och fick ett present :) Tack!

Ska springa ner lite fort till Waynes Coffee med Cynthia, min trogna chai-latte vän. 19:15 ska jag möta Maria utanför Betsson kontoret och därefter ska vi gå och äta, MEN planerna är något ändrade.. Måste tillbaka till kontoret och ordna en grej direkt efter det.. Jag och tjejerna ska busa! ;) Moahaha... Pranks var det ja! Jag uppdatera min trogna blogg-läsare imorgon med bilder och reaktioner.

Jag ska runda av, får jag gå loss på bloggen just nu så blir inlägget minst 10 A4 sidor långt, jag håller mig till muntligt pladder istället.. På återseende imorgon!

Jag bokade precis min flygbiljett hem från Istanbul. Köpte bara enkelbiljett ner, och detta var inte på grund av någon skum baktanke som att jag skulle stanna kvar där, utan enbart för att biljetten till Istanbul gick på 700sek medan biljetten hem till Stockholm på 2600sek.
En rar tjej vid namn Malin som är bosatt i Istanbul tillsammans med sin pojkvän rekomenderade mig om att inte vänta med att köpa flygbiljett hem för ju längre man väntade med reguljärflyg desto dyrare blir det.
Och det insåg jag ju, så igår tänkte jag boka biljett hem men insåg att min internetdosa inte fanns i väskan.
Då kostade biljetten 1400sek. Idag när jag skulle fixa det så hade priset sänkts till 700sek!!! WIIIE!
Men det visade sig att jag hade glömt internetdosan hemma i badrummet..
Hur som helst så har jag 24 timmar på mig att betala så det är lugna fisken. Då kommer jag alltså befinna mig i Istanbul mellan den 28 augusti - 30 Oktober. 9 underbara veckor!

Jag har styrt upp en middag på fredag med min gamle vän Tayfun från Alanya, tillsammans med hans flickvän Louise från Danmark.
Det ska bli supertrevligt! Kommer komma fram runt 13:00 till hotellet enligt mina beräkningar, då tänkte jag leta rätt på närmaste supermarket och inhandla nödvändigheter så som vatten, frukost och kanske festa till det lite med en drink eller två på balkongen! Frågan är bara om man har balkong i Istanbul?
Det visar sig, anyway efter det blir det en blygsam sightseeing. Jag kommer absolut inte dra ut på äventyr och riskera att inte hitta tillbaka till hotellet, så jag ska börja med att se till att jag lär känna omgivningarna till mitt hotel där jag spenderar mina första 7 nätter.

Japp, lite jobb som sagt.. Ska inte uppdatera bloggen förrän jag har svarat på minst 10 email!

God morgon Sverige! Sista dagen med hyffsat väder enligt Aftonbladets väderprognos. Man känner verkligen att hösten är på väg även att det är sol.. Brrr! Tack och lov att man inom 3 dagar är på ett ställe där det för nuvarande är 26 grader och en stor sol. Alldeles lagom :)

Gårdagen var väldigt trevlig, det är alltid lika mysigt när jag och Fräzer ses. En underbar vän som jag håller varmt om hjärtat!
Vi åt en mindre god middag på Hirschenkeller och drack lite vin. Efter ett glas slog det plötsligt mig att jag absolut inte får dricka alkohol i och med att jag går på antibiotika! Jag hade helt glömt bort det.. Snacka om att ha noll koll och huvudet under armen.. Det är lite för mycket hjärnkapacitet nu dagarna innan. Eller för lite kanske? Hur som helst, jag mådde in sämre av det och Elisabeth hade dessutom sagt till mig dagarna innan att det spelar nog inte så jättestor roll med ett glas vin eller två, så länge man inte börjar hinka i sig. Elisabeth är förövrigt min pappas käre dam, som jag tycker väldigt bra om.

Idag var jag på sjukhuset lite snabbt vid 8 tiden och därefter gick jag hem till Annika och åt frukost på hennes veranda, tillsammans med Jengis (vet inte hur man stavar det namnet) som också kom över. Trevligt trevligt, nu sitter jag på jobbet och lyssnar på Yahel och ska försöka få lite jobb gjort. Jag är väldigt glad idag också! Man kan väl inte vara annat, när man vet vad som väntar?

Idag efter jobbet ska jag träffa Maria från Malta, en av mina bästa vänner! Ser mycket fram emot det. Hörs!

Nu är arbetsdagen över och jag ska ut och möta Michaela för en bit mat och ett avsked. På återseende imorgon - en dag närmare Turkiet! Hasta la vista.

Jag var i Göteborg för några veckor sedan. En slags Alanya reunion kan man säga..

2006 bodde jag i Alanya och jobbade som festarrangör / servitris i en bar. (http://www.skyloungebar.com/) Kolla bilderna på baren, den är fantastisk! Anyway, där lärde jag självklart känna massor av människor.
Bland annat en del härliga människor från Göteborg och Danmark.
Man säger alltid att man ska hälsa på varandra igen inom kort, och man menar det verkligen men väl tillbaka i vardagen så är det oftast fullt upp och det är svårt att ta sig i kragen och komma iväg. Egentligen är det ju inte det, man gör det nog svårare än vad det är. Anyway, 3 år senare det vill säga för några veckor sedan så insåg jag att jag för en gångs skull hade en helg helt utan planer.. Vad passade inte bättre då en ett besök i Göteborg för en återförening? Ett sms senare var det bokat och biljetten beställdes samma kväll. Jag hade sjukt höga förhoppningar på helgen, och jag intalade mig själv att coola ner litegranna så jag inte skulle bli besviken. Innerst inne visste jag att denna helg omöjligen kunde slå fel.
Jag, Nina, Jocce och Tommy samt en annat massa skönt folk gjorde den helgen oförglömlig.. Fy tusan vad kul det var! Det är vänner som jag verkligen uppskattar och förhoppningsvis kommer ha kvar i många år till.

Jag uppskattar verkligen människor som klarar av att disskusioner! Som står för sina åsikter och är hundraprocentigt ärliga.
Det är en enormt viktigt egenskap, och det bör egentligen vara en självklarhet hos alla.

Människor som lever i lögn är fruktansvärt patetiska, hur står man ut med sig själv? Man lever i en bubbla som kan spricka vilken sekund som helst. En sådan person är den som i slutändan står tomhänt utan några riktiga vänner..
För om man gör det till en vanesak att ljuga för till exempel sin sambo/pojk eller flickvän/fru eller man så slinker det lätt ut en lögn till vänner också, och det kommer så småningom upp till ytan. Och vem vill ha med en sådan person att göra? Det finns så mycket annat intressant folk, så man klarar sig verkligen utan någon som inte kan hålla sig till sanningen.

Och sedan tycker jag det är fruktansvärt obehagligt med människor som till slut tror på sina egna lögner för att det går så långt.. Och nästan blir förbannade när man ifrågasätter och påpekar att man tror att personen ljuger. Det är läskigt.

Kom igen, det är 2009. Folk har mer insikt och erfarenhet nu än för några år sedan.. Man är inte född på trottoaren.
En trogen kvinna eller man nu för tiden är unikt. Det är vanligare med otrohet än vad det är med trohet.. Tragiskt. Man ska inte vara i ett förhållande om man inte kan hålla fingararna i styr och byxorna på!

Just därför bör man leva i celibat som jag gör! Man ska inte bli känslomässigt inblandat i något. Ensam är stark.

Problem solved!

Jag kommer till skolan utan smink, med smutsigt hår, min fula glasögon och sätter på mig det mest osmakliga jag kan hitta i garderoben. Pillar i näsan, pruttar och luktar allmänt illa då kommer ingen lägga märke till mig eller min nervositet.

Shit.. Tänk om man måste ställa sig upp och presentera och berätta lite om sig själv första dagen i skolan? Jag fixar inte sånt.. Nu börjar nervositeten på allvar kicka in. Jag ska komma till skolan med slöja/burka första dagen så ingen ser hur generad jag blir. Aaah....

Jag har hittar Luke's gengångare!! Gissa vem som är vem då....

Hjälp.. Jag är faktiskt sjukt nervös inför första skoldagen. Tänk om jag går vilse? Eller kommer försent? Eller inte förstår ett skit? Eller blir mobbad av mina klasskamrater? Tänk om dom kastar suddgummin och pappersflygplan med hotbrev på mig? Och slänger ner mig i en papperskorg på rasten? Hjälp...
Tänk om jag inte ens hittar till skolan??! Eller om jag kommer dit och ska skriva in mig och jag inte är registrerad och har blivit lurad?? Aaaahhh... Nu börjar det kännas.

Jag är så HYPER och GLAD idag! Jag har verkligen motorväg i hjärnan, jag har så mycket tankar och funderingar så det istället står helt still för att hjärnan blir överbelastad! Idag är det Måndag, jobbar till 19:00 och därefter ska jag på date med min käre barndomsvän Michaela aka Fräzer. Blir en fika och massa babbel.
Imorgon ska jag en snabbis till sjukhuset innan jag börjar jobba klockan 11, och efter jobbet ska jag antingen träffa Therese som jag lärde känna i Alanya eller min kära Maria som är en av mina bästa vänner och bosatt i Malta, men för tillfället i Sverige via jobbet. På onsdag är det garanterat gym innan jobbet och efter jobbet antingen Maria eller Therese, beroende på vem jag träffar imorgon. Och på torsdag är jag ledig! Tack Luke, du är bäst! Hur skulle jag klara min stress utan dig som lugnar ner mig? Det finns ingen som du, 10000 points! (Jag lovar, Luke bad mig absolut inte skriva sådär, utan det var på eget intiativ..) I alla fall, på torsdag ska jag till frisören och efter det ta bort resterna av mina älskade naglar.. Alltså gelé naglarna, jag ska inte rycka ut mina egna naglar. På torsdag packar jag även klart och röjjer undan efter mig för att sen ta en citadon eller två för att kunna sova..

Och på fredag morgon kl 04:30 ringer min väckarklocka för då är det dags att hoppa in i duschen!!!! WIIIIE!!!
Alarmet ringer alltså om 3 dagar, 16 timmar och 9 minuter!! OMG. Snart är det dags...... :)

Nu ska jag försöka jobba lite! På återseende.

Som sagt så var det ju lite raj raj igår.. Coldplay-DRÖM-konsert-ala-EXTAS samt en mycket lyckad inflyttningsfest. Och jag tänkte bjuda herrskapet på lite bilder. Observera dock att kvalitén är HEMSK på grund av min sämsta nya kamera.

OKOKOK HEJ! Jag har fått så sjukt mycket uträttat idag trots att jag inte har vart utanför dörren! Packningen är så gott som klar, bara lite smådetaljer kvar.. Misstänker dock att väskan väger en bra bit över 20kg.. Eeeww..
Ska fixa med mina naglar nu innan sängdags och därefter förebereda gymväskan inför imorgon bitti.
Börjar klockan 11 men drar till gymmet vid 7 och gör mig av med all choklad jag har vräkt i mig under dagen.

Denna blogg ska eventuellt döpas till 'bloggen om Luke'. Han påpekade att hans namn kom upp i oroväckande många gånger bland mina inlägg och ansåg att det var stalker-varning på mig.. Sååå, vi kör på det konceptet i och med att läsar-skaran växer, och det kanske helt och hållet är Luke's förtjänst? Det kanske är han ni är intresserade av, och inte mig och mitt liv? Anyway, nedanför ett spionbild på... hmm gissa.. LUKE!! :D

Jag åkte med pappa till graven igår. Planterade blodröda rosor på Roffes grav.. Det var faktiskt jobbigt att vara där.
Jag har inte vart där på 1 år. Trodde inte att hans gravplats skulle påverka mig så speciellt mycket, men det gjorde den..
Jag har blockerat den bearbetnings-processen sedan länge..
Bara några dagar efter hans bortgång så beslutade jag mig för att stänga in den sorgen och ta tag i det när jag var starkare. Ett antal terapeuter har försökt starta den processen men utan resultat.
Det gör ont att tänka på.. Hjärtat, jag saknar dig så..

Kom hem klockan 5 och nu är jag äntligen vid liv. Vaknade förvisso ett för ett tag sedan, men har inte orkat göra någonting förrän nu. Camilla kom precis hit för lite fika och mysigt umgänge.. Har kollat igenom bilderna och videofilmerna från Coldplay konserten igår och jag fick bokstavligen gåshud överallt. Det var helt fantastiskt, jag var i extas! Det var en ofattbart grym konsert, och jag ger dom högsta möjliga poäng! Vilken kväll alltså... :)

Vidare efter det drog jag, Quinton och Sidiqa vidare till Alexandra på inflyttningsfest på Söder. Vi var helt döda, och jag var inte så super taggad i och med att jag går på pencilin och inte får dricka alkhol, men så fort vi steg innanför tröskeln så lyftes humöret! Alla var glada och på partyhumör så natten vart kanontrevlig verkligen. Man kan verkligen ha lika kul utan att vara 'full'. Det vart som sagt rätt sent, men eftersom det inte var någon bakfylla när jag vaknade så kändes det hel-lugnt.

Ska börja packa lite nu och ge Camilla lite uppmärksamhet, återkommer senare med lite bilder från igår samt lite uppdateringar om LUKE.

Jag är på fest med Luke. Och jag har massor av bilder.... Woooow.... 8)

Ok, jag har haft fejknaglar i 2 år nu.. Jag älskar det. Jag tycker det ser kvinnligt, elegant och allmänt skitsnyggt ut! Och nu pratar vi inte om massa fula pråliga dekorationer, utan enkel och klassisk fransk manikyr.

Jag tog bort dom för ca 1 vecka sedan och jag håller på att få panik. Jag känner mig handikappad..
Jag kan knappt peta mig i nästa längre :( :(
- Vilket typ är min favoritsysselsättning.. (där rök imagen som kvinnlig och elegant.. ) Haha..
Fina och välvårdade naglar gör så mycket. Jag tycker det är riktigt ofräsht med folk som inte bryr sig om sådant och går omkring med smuts och äckel på naglarna..

11 timmars sömn! Vaknade förvisso upp och kände mig bakfull (?) men tanden däremot mår prima! :)
Spöregn så mina planer idag är att inte gå utanför dörren förrän det är dags för Coldplay. Ska fixa med låtar och bilder och lite sådant. Packa kanske man ska ta tag i också, har sagt det i flera dagar nu..

Överför som sagt bilder och dylikt från den 'gamla' datorn till min nya, och vilka underbara minnen man får när man tittar på gamla bilder :) mys!

Tanden känns som sagt bra, undra om man ska fortsätta med hela pencelinkuren eller om man kan lägga ner efter några dagar? Hmm..

HEJ HOPP! Nu är sitter jag hemma i mjukiskläder framför datorn med levande ljus.
Citadon är inte bra för prestation eller aktiviteter av olika slag, jag är helt däckad.
Planen var ju som sagt lite dryck efter jobbet och därefter middag med damerna. Tjena!
Gick upp, drack några klunkar ramlösa och insåg omedelbart att jag knappt orkade hålla ögonen öppna.
Drog mig mot tåget, meddelade Eija att jag hoppade middagen. Fick sällskap av Markus hem, han skulle till sin bror som nästan bor granne med mig.

.. Och nu sitter jag här hemma, ensam och faktiskt njuter av lugnet och den icke-existerande stressen som jag alltid känner i ryggmärgen.. Utöver tandläkar-traumat så är jag nöjd med dagen i helhet. Tjing så länge!

.. Det var hemskt. Värre än vad jag trodde.
Dom skar upp tandköttet som täckte tanden UTAN bedövning. Det var tydligen för infekterat, så det skulle inte gå..
Och det tog en evighet. Och jag grät som ett barn.. Fy farao.. Jag fick två sorters pensilin och citadon utskrivet.
Ingen alkohol på 10 dagar vilket innebär att det blir ingen friday beer ala beach party tema för mig idag. Ingen drink till middagen som jag nu eventuellt kommer gå på med tjejerna. Ingen alkhol imorgon på Coldplay konserten.. Ingen dricka på Alexandras inflyttningsfest efter konserten. Inget party för mig första helgen i Istanbul..

Tillåt mig att svära. Fan.

Nu ska jag gå på lunch och försöka äta något, och därefter till Cityakuten's tandläkarmottagning.. Fick en akuttid till 12:30. Den här satans visdomstanden tar livet av mig. Dom måste snitta upp tandköttet så att den får plats....

Jag är enormt skräckslagen inför tandläkarbesök. Jag har panik!!! :(

EIJA KLARADE UPPKÖRNINGEN PRECIS!!!! Jag är så jäkla stolt!!! :) :) :)

Jag vill volontär arbeta! Det är något jag alltid har velat göra, men jag fick en sådan kick nu av att jag slumpmässigt råkade hamna på Emma's sida och se vad hon pysslar med för tillfället.. Jag har inte riktigt på klarhet i det hela men planen för henne var att volontärarbeta på barnhem och skola i 5 månader med start från Januari detta år, men kände efter den perioden att hon inte på långa vägar var klar med Thailand. Så nu pluggar hon på universitet i Bangkok och har 4 år framför sig. Hur coolt är inte det? Jag dör! Det är absolut något jag ska göra innan jag stadgar mig och blir mamma. Förstå vad man utvecklas som människa av att göra en sådan osjälvisk sak? Att göra allt man kan för att hjälpa andra utsatta som inte har det lika bra som oss bortskämda svenskar? Jag blir varm i hjärtat bara av att tänka på dessa människor som engagerar sig i sådant.. Dessutom anser jag att ALLA bör skänka pengar. Som den där reklamen i radio, där han ber dig tänka efter hur det skulle kännas att vakna upp och vara 50 kronor fattigare. Där snackar vi wake up call.

Så nu tycker jag att alla ska googla runt och hitta en organisation eller två och skänka en hundring till. Här är några förslag..

Idag var planen att åka direkt hem efter en snabbis på gymmet och börja packa och förbereda resan. Det börjar bli dags och jag avskyr att må dåligt av stress pga av brist på framförhållning dagarna innan.
Kort och gott så somnar jag på tåget och vaknar tack och lov upp precis då jag ska av, har ett mindre sug efter gymmet och bestämmer mig för att svänga förbi Annika på en fika för att piggna till och samla lite motivation.
Där var jag minst 3 gånger i veckan för bara någon månad sedan och bakåt, men nu på sistone har det vart mycket jobb, träning och allmänt fullspäckat schema. Och ja jag vet, man ska inte försumma sina vänner.
Hur som helst så kom hela gänget dit så det vart en sedvanlig fikakväll på terassen medan hennes alldeles underbara barn låg och sussade. Gud vad jag har saknat dom! Älsklingar!!
Det var i alla fall väldigt trevligt och jag insåg genast hur mycket jag hade saknat hela gänget.
Imorgon ska vi ut och äta middag och ta farväl.. Eija och Eva åker till Barcelona i 2 veckor, och jag drar paralellt med dom.
Får se hur kvällen slutar.. Den börjar i alla fall med friday beer ala beach party tema på jobbet efter klockan 17:00!

Vad sker sen då? Efter att man har kommit hem igen och vardagen tar start och mörkret kryper sig inpå.. Fy..
Jag har hösten förknippat med sorg. Jag älskar hösten, jag tycker det är underbart mysigt att få börja klä sig i halsdukar, tjockare strumpbyxor, tända ljus och bara se att färgglada träd men trots det så är hösten förknippat med sorg.. Hjärtesorg.

Jag tror att det är lite som placebo effekten, man vart sårad för länge sedan under hösten och känslan sitter i så stark så man förknippar omedvetet och automatiskt nästkommande höstar med den känslan. Och utöver det kanske man omedvetet dras till sådana situationer igen just under hösten? Jag vet att det har vart ett upprepat mönster för mig när jag  har befunnit mig i Sverige, för det är bara här som jag har blivit 'utsatt' för det. Eller tillåtit mig själv? Hur säger man..?

Jag är som en mur nu för tiden, som inte många kommer klara av att riva. Det är både en för och nackdel.. Det är inget jag själv styr över, jag har helt enkelt bara blivit sån allt efter att tiden har gått och erfarenheterna växt. Och nu pratar vi verkligen inte en mur inför vänner eller familj. Vi pratar om det överskattade, kallat kärlek..

Inatt drömde Luke att en häst red honom.. Utan tröja.. Skrämmande, det känns bra att ta en paus från mina kollegor, dom är lite knasiga ibland. Tur att man själv är normal.

Undra om jag kommer förändras och komma hem som en annan person efter Istanbul? 2 månader är ju inte så jättelång tid, men med tanke på att jag kommer helt och hållet ha en annan vardag och vara omgiven av massor av nytt  folk så kanske jag ändras på något sätt? Om inte växer och utvecklas som människa. Spännande.. Sådant märker man inte själv..
I skrivande stund är det 7 dagar, 22 timmar och 26 minuter kvar tills jag sitter på planet. Snart är det dags... Iiih.

Gymmet gick superbra igår! Förstår dock inte när det ska börja ge resultat, har sprungit på gymmet nu sedan i Januari.. Errh. Skulle behöva en personlig kock som styrde upp min kost, det är nog där problemet ligger. Förstå vad dröm det vore om man hade en dag i veckan, att oavsett vad man åt så hände det ingenting i eller på kroppen. Typ söndagar. DRÖM!
Nu ska jag inte sitta och påstå att jag lätt lägger på mig, tvärtom jag har en enormt hög ämnesomsättning MEN jag läste höromdagen i en tidning att den nya farliga hälsofaran kallas pommes frites-människan.... Ok scary, det menas att man är smal på utsidan men ett FETTO på insidan! Hjälp, det är jag upp i dagen! Jag kan dra i mig vad som helst och hur mycket som helst utan att det händer något.. Well, förvisso så har jag en dubbelhaka i ett flertal vinklar och magen kanske inte är sååå platt som man kan önska, men utöver det så finns det inte mycket fett. Och förstå vad obehagligt? När vet man att man har tränat bort skiten och är sund innuti? Det går ju inte att se? Och jag med min värdelösa självdiciplin vet att jag har väldigt svårt att stå emot skräpmat och godsaker när suget kickar in..

Så om det finns någon därute som har en krona eller två för mycket i portmonän och känner för att sponsra mig så jag kan anställa en personlig kock, please feel free to do that. Over and out for now, ciao!

Nu ska jag möta Eija på Wayne's coffee och ta en chai latte över lite småprat och därefter köra ett riktigt hårdpass på gymmet! Simma lungt så länge.

- fortsättning på föregående inlägg.

Hur som helst så började paniken spridas och jag fick kalla fötter.. Charlotte som förmodligen inte hade alltför goda tankar om mig tänkte jag inte kontakta, utan den kommunikationen sköttes via Bea och eftersom hon var ute ur bilden så var det bara att stryka den idéen. Tusan.
Anyway, jag beslutade mig för att köra på ändå. Det här skulle inte få hindra mig, och det kunde inte bli värre än att jag fick åka hem och inse att det inte hade varit så lyckat, men som sagt och säger det igen - skam den som ger sig!

Den 6 februari 2007 bar det av mot Arlanda där jag fann en Bea med på tok för mycket och för tunga väskor.
Vi insåg rätt fort att vi borde hålla ihop under resans gång med tanke på mellanlandingen etc.
På Arlanda gick allt som smort, väskorna checkades in utan problem, förvisso med några ögonbryns-höjningar.
På flygresan till Heathrow skålades det i champagne och alla bekymmer var som bortblåsta! Nu var vi äntligen på väg till Malta och framförallt mina problem kändes obefintliga i och med att boende problemet hade blivit löst.
I Heathrow skulle vi byta plan, så vi tog bussen till Gatwick och det var där problemen började..
För att göra en väldigt lång historia kort så var först en Bea's väskor borta så hon skulle ner i källarutrymmen för att leta och skriva på massa papper. Medan klockan tickade.. Efter mycket om och men så dök väskan upp och då var det bokstavligen bara att springa till incheckningen till planet som slutligen skulle ta oss till Malta.
Man är bara tillåten att ha en väska och vikten var inte bara att tala om..
Vi började att rota och slita i sakerna för att på något sätt försöka sortera ut det som var mindre viktigt och kunde slängas. Klockan tickade och jag tror vi vägde väskan säkert 10 gånger innan det slutligen verkade var godkänt.
Tillbaka för att gå igenom säkerhetskontrollen där vi får kalla handen - vart hade ni tänkt göra av väskan där borta? Den kan ni inte bara lämna där... AAAARRRGGGHHH!! Vad gör man? Vad säger man? "Last call" blinkade det på våran flight med röda bokstäver.. Jag minns inte vad som hände efter det förutom att båda sjönk ner på golvet och gav upp.. Resten är en dimma..

29 timmar spenderade vi på Gatwick, snäppet onyktrare. När vi FINALLY kom fram till Malta så kändes det bara overkligt.. Mötet mellan mig och Charlotte kändes inte konstigt på något sätt och vi klickade genast. En varm dusch och att få återberätta resan för någon som inte vart med om helvettet kändes lättande och till slut skrattade vi bara åt det.

Nu skulle det här inlägget handla om Charlotte och när jag läser igenom det så inser jag att jag totalt snöade bort på att beskriva själva resan till Charlotte. Anyway, jag får be om att få återuppta berättandet imorgon.

Tjingeling!

En av mina absolut bästa vänner har nyligen flyttat till London med sin kärlek.
Charlotte, min ex-sambo. Det var vi som gjorde Malta tillsammans min första tid där nere, och vilka minnen jag har med denna tjej.

Våran historia är lite speciell, vi hade nämligen en gemensam vän när vi gick på högstadiet, men kände inte personligen varandra.. När jag gick i högstadiet var jag som alla andra det vill säga fruktansvärt omogen. Och det är förvisso inget konstigt med det för ingen kan kräva av en att man som 14 åring ska tänka 'som man bör'. Hur som helst så hade vi denna gemensamma vän som vid det tillfället hade någon tvist med Charlotte och bad mig följa med och göra upp.
I brist på spänning i vardagen så tackade jag inte nej utan följde med henne in till stan för att möta upp Charlotte.
Där stod vi som tre småbarn och skrek och snurrade med nyckelband i ansikterna på varandra... Inget vidare bra första intryck va?

En herrans massa år senare så beslutade jag och min vän Beatriz som jag då bodde med, att vi skulle flytta till Malta och jobba inom gambling. Mina planer var att åka tillbaka till Alanya och jobba ytterliggare än säsong, men i och med att det bara var januari så ansåg jag att det kunde vänta. Körde då hellre några månader på medelhavsön Malta än att stanna kvar i ett slaskig Sverige. Vi sa upp våran underbara lägenhet, bokade biljetterna och började skicka ut våra CV'n till alla pokerbolag vi visste hade sina support-kontor nere på ön.

Bea hade en vän som bodde på ön, och det var hos henne vi skulle bo hos den första tiden tills vi hittade en lägenhet och självklart tills vi hade fått ett jobb. Vi var dock inte oroliga över den delen, då det var så många företag där nere och tydligen så lätt att få tag i ett jobb. Allt eftersom pusslet började klarna så insåg jag att det var denna Charlotte som jag en gång för väldigt många år sen stått och knuffats med... Jag personligen är så långt ifrån långsint man kan komma så jag tänkte inte mycket mer på det än att det skulle bli lite obekvämt när båda insåg det om man skulle försöka skratta bort det på något sett.. Vad Charlotte tänkte är nog en annan historia. ;) Haha.

Hur som helst cirka 2 veckor innan avfärd så blir jag och Bea väldigt osams och jag flyttar på momangen ut ur lägenheten. Ta mig inte för vem som helst nu, för jag är ingen drama queen till den graden men det här bråket spårade ur helt och det var inte en engångsförteelse. Ingen ont om Bea, vi hade det väldigt bra tillsammans och jag tänker tillbaka på den tiden med lycka och glädje, men ibland kunde det slå slint, och denna gång så rann bägaren över.

Alright, 2 veckor innan avgång och jag är på väg till ett land som jag aldrig vart i förut och knappt hört om, känner ingen där och har ingenstans att bo. Och vi kan ju inte heller skryta om att jag hade obegränsat med pengar så jag skulle kunna ta in på hotel tills saker och ting ordnade upp sig med jobb och lägenhet.. Nu var man i valet och kvalet kan man säga..

(måste fortsätta jobba - fortsätter strax.)

En ny dag och nya möjligheter. Dagen började med en extrem tandvärk, jag har nämligen en visdomstand som försöker kriga sig igenom tandköttet och det går inte så bra som tänkt. Jag förstår verkligen inte heller hur tanden ska få plats för det finns verkligen inget space at all där.. Pratade med min tandläkare som tack och lov lugnade ner mig med att det bara är att avvakta.. Jag såg direkt ett skräckscenario framför mig när jag vaknade, jag antar att alla har sett filmen där den sjuka tandläkaren går loss på sina patienter? Tack och lov så kan det vänta.. Överväger faktiskt att fixa det i Turkiet. Vara nedsövd medan dom drar ut alla visdomständer.. Ja, mycket möjligt faktiskt.

Och alla dessa practical jokes. Luke pissade på mitt skrivbord idag!! (Eller det är åtminstonde det jag kommer få Human Resources att tro efter mitt lilla email.. Muahahaa.)

Läggdags. Jag hoppas drömmarna skiljer sig från vad dom har varit dom senaste dygnen.

God natt!

By the way så vart det inge slökväll på grund av incidenten på gymmet, skam den som ger sig. Jag tog bussen hem fast besluten om att åka tillbaka till gymmet, förvisso med ett extremt kasst humör.
Kom hem och insåg till min förtjusning att mina kläder som jag har beställt från forever21 hade anländit. Och allt satt som gjutet! Det gråa regnmolnet ovanför mitt huvud försvann genast! :)
Beslutade mig dock för att skippa idéen om att åka tillbaka till gymmet, utan stack ut och sprang i 30 minuter för att sedan göra lite övningar hemma. Imorgon däremot blir det hårdpass!!

Och just nu lagar jag mat, för tillfället steker kyckling och kokar min egna speciella tomatsås. Man får passa på att äta hemlagat medans man är i Sverige, för känner jag mig själv rätt så blir det överkonsumtion i restaurangkäk väl nere på plats.

Aaah! Förstå att jag har vart hyperaktiv hela dagen och verkligen vart i behov av att göra av med väldigt mycket överskottsenergi på gymmet.. Ställer in diverse planer i och med att jag börjat känna stress med anledning av den kommande resan. Planen var att gymma och sedan hem och laga iordning några matlådor för att därefter börja packa lite smått.. Kommer till gymmet, byter om, fyller vattenflaskan och drar igång musiken i hörlurarna..
Börjat rota runt i väskan efter strumpor.. Hittar inga. Svär inombords över det och inser att jag är tvungen att svettas ner mina träningsskor barfota.. Träningsskor... VART. ÄR. MINA. TRÄNINGSSKOOOOOOR????

#&%¤(%"(%¤(%¤%&&#>#.7!

Sjunker ner på bänken och inser att jag måste byta om igen och dra på mig dom vidriga pumpsen som mina fötter vid det här laget blivit väldigt trötta av.

("¤&"(&"#&¤)"¤/="//¤///#>&"&

Jag kan verkligen inte sitta still längre, jag måste till gymmet!!!!! 20 minuter kvar... Aaaaaoooww!!

Usch jag har verkligen ingen som helst motivitation att arbeta just nu.
Jag åker snart, jobba varje dag förutom helgen. Det känns som om jag har miljoner saker att göra innan jag åker..
Jag beställde precis ett nytt kort från banken, med bild på. Det kanske inte var så smart, för jag misstänker att man måste aktivera kortet i en svensk bankomat när man fått det? Och om jag inte får det innan så blir det lite onödigt arbete för att skicka ner skiten. Jag har typ tusen låtar som jag måste ladda ner och framförallt hitta! Det ska packas. Jag måste försöka klämma in en ansiktsbehandling samt manikyr. Och jag behöver gå till läkaren. Vissa böcker behöver även inhandlas på svensk mark.. What else? Det poppar upp nya saker hela tiden..

Undra om man ska ansöka om 1 dags semester så man kan köra ett uträttar-race..

9 dagar, 15 timmar och 17 minuter kvar i skrivande stund. Sen sitter jag på planet som ska ta mig till mitt älskade Turkiet. <3

Om 4 dagar, 5 timmar och 20 minuter står jag i publivhavet med en ivrig förväntan över att få se ett av mina absoluta favoritband spela live!
Gissa om man har räknat ner dagar? Nu är det snart dags... Iiiihh. Det kommer bli helt sjukt! Jag kan knappt bärga mig!

Jag var på landet i helgen och hade det tokbra!
I våras när vi var där och rajjade runt i skogarna och på åkrarna med fyrhjulingen och crossarna så pratade vi hela tiden om hur kul vi skulle ha det under sommaren på landet! Och man uppskattar verkligen naturen mer i äldre dagar. Jag och syrran såg verkligen framemot att spendera massor av sköna helger därute..

Den 15:e Augusti åkte vi ut för första gången denna sommar. Vilken skam!! Båda har vart upptagna på varsinna håll, mestadels med jobb men nu när helgerna blev färre och färre innan avresa för min del så tog vi oss i kragen och bokade in en helg. Som vanligt så är det verkligen kanon där ute! Folket i krokarna är helt underbara, och stämningen ligger alltid på topp.
Som yngre när man var ute på landet så fann man det svårt att sysselsätta sig, men nu så finns det inte många sekunder då man inte hittar på något.. Jag bjuder på lite bilder från diverse tillfällen. :)

Nu ska jag och Cynthia gå på lunch och skvallra.
Brukar normalt sett gå senare, men eftersom jag har börjat med mina protein-shake's nu så går jag tidigare så jag orkar smälla i mig en sådan runt 15:00 tiden.

It is pancakes for me today!! :) Får köra extra hårt på gymmet ikväll..

Undra vad det är som sker i kroppen när man sover egentligen..
Ibland vaknar man upp på ett strålande humör och ibland vaknar man upp med ett riktigt risigt humör, och vad beror det på? Vad är det för faktorer som spelar in? Är det dom första sekundernas tankar? Eller drömmarna? Eller det undermedvetna? Weird det där.. Jag tycker sånt är intressant. Samma är det med drömmar. Undra om man styr sina drömmar under drömmens gång? Om det är redan är en bestämd handling i drömmen eller om saker och ting händer utifrån ens egen fantasi? Tänker man på natten? Ibland så drömmer man ju, och kan i drömmen vara medveten om att det är en dröm, är man halvvaken då? Och sen kan ju även drömmar påverka en så djupt.. Jag har ett flertal tillfällen drömt om någon som jag aldrig har uppmärksammat, och sedan efter drömmen så börjar man se den personen med nya ögon..
Som sagt, det är rätt intressant det där..

Och en grej till!! Fladdermöss? Deras sätt att kommunicera är på en så pass hög ljudnivå att människo-öron inte kan uppfatta det ljudet på grund av att ljudnivån är för hög. Vad sker om en fladdermus är förkyld någon dag, och blir hes? Då sänks ju uppenbarligen ljudnivån? Skumt...

Jag insåg precis att jag måste börja packa! Det är 10 dagar kvar och jag vet att det kommer vara fullt upp dom sista dagarna så det är lika bra att börja med detsamma, medan jag fortfarande har lite fritid kvar efter jobbet..

Alltså.. Om jag nu har problem med att packa väskan och behålla vikten under 20kg när jag ska på en 2 veckors charter, hur ska jag då lyckas packa väskan för 9 veckor? På max 20kg? Det man får göra är väl att packa det nödvändigaste och sedan shoppa på plats? Och skicka hem saker då det är dags för hemresa..
Puuh, varmt på dagarna och lite svalare på kvällarna, det blir liksom dubbelt upp. Damn it.

Jag är väldigt tacksam för mitt liv. Att jag är frisk, mår bra, har goda vänner, ett jobb där jag trivs, en god ekonomi, alla möjligheter framför mig samt ett förflutet som har gett mig enormt mycket erfarenhet och format den jag är idag.
Utan allting som ligger bakom dig, som du har upplevet - negativt och positivt - har du ingen livserfarenhet. Desto mer erfarenhet, desto lättare är det att inte göra misstag idag.
Dom enda svagheterna jag är medveten om att jag har i nuläget är mina impulsiva ryck samt W.
Impulserna är fortfarande väldigt svåra att styra i och med att dom är så verkliga för mig. Jag försöker tänka ett steg längre, men sammanfattningen blir ändå densamma. Väntar jag däremot någon dag så brukar jag oftast fånga mitt sunda förnuft. Detta har väldigt ofta med resor att göra. Samt shopping.
Med W så vet jag exakt hur jag ska tygla mig. Noll-tolerans. Det är inte svårare än så, så länge det inte är närvarande så kan jag hålla det på avstånd och motarbeta det, eller helt enkelt bara låta det vara en väldigt absurd hemlig längtan.
För innerst inne vill jag inte. Men innerst inne vill jag. Det är en svår en som jag hoppas så småningom förintas. 

Jag vet att det går, jag har gjort det förr och kan göra det igen.

Det var kvällens poetiska inslag, nu ska jag återgå till Camilla för en kopp te samt lite tv-tittande och småprat. Jag sover här inatt, min pappa var så underbar och skjutsade mig så jag slapp släpa både övernattningsväska och gym-bag. Pappa är den absolut bästa i alla lägen! Du finns alltid där och jag älskar dig villkorslöst för det.

God natt folket!

Nu är klockan 17:42 och jag är fri från kontorets käftar.
Planen ikväll var att träffa min barndomdsvän Michaela aka Fräzer, men jag var tvungen att ställa in.
Jag kör en snabbis på gymmet och därefter åker jag hem till Camilla och pysslar om henne. Det behöver vi alla ibland när tillvaron inte känns så ljus.

Och ett snabbt tillägg med tanke på föregående inlägg. Bad sound kills good music.
Att lyssna på musik med risiga högtalare eller hörlurar är som att våldta låten.

Dessa hörlurar önskar jag att alla ägde.. Vi kan kalla det.. Öron-orgasm?

.. Min vardag hänger inte ihop utan att ha lyssnat på denna låt minst 4 gånger innan jag går upp ur sängen, även på repeat under tågresan till jobbet vilket blir en sisådär 8 gånger. Röker en ciggarett innan jag tar hissen upp till kontoret, brukar hinna lyssna ytterliggare 2 gånger. Och sen när jag väl är framme så är den det ända som spelas i mina hörlurar under mitt 9 timmar skift.. Så har det vart i några månader nu. Var det någon som sa beroende-personlighet?

Enjoy!

http://www.youtube.com/watch?v=7TehTwbsZfs

Det verkar säkert som om att jag har fruktansvärt lite att göra på jobbet men så är inte fallet. OM mot all förmodan någon på mitt kontor skulle läsa det här så får jag ursäkta mig med att jag faktiskt skriver väldigt fort och att jag inte har tagit så många rökpauser idag... Eeerr.

Jag satt som sagt och läste igenom min gamla blogg och fastnade för ett annat inlägg.
Min enda hobby är att träna. Jag älskar att vara på gymmet! Det syns inte på min kropp, men så är i alla fall fallet. Jag har börjat dricka 3 protein-shake'ar per dag för att så småningom få lite muskler, får se hur det går.
Hur som helst, det jag vill komma till är skillnaden gymmen i Sverige och dom på Malta.

Här tränar jag på S.A.T.S och jag är supernöjd! Jag tycker det är fräscht och det finns det mesta man kan önska sig, och även ett stort plus till att det finns mycket valmöjligheter i och med att jag kan välja att gå till vilken anläggning jag vill i Sverige.

Men så såg jag ett inlägg där jag skrev om gymmet jag tränade på när jag bodde på Malta. Le Méridien hette det, och bara namnet klingar ju bra.. Fasiken, jag saknar Malta en del ibland alltså.

Haha. Jag läste igenom min andra blogg och hittade ett gammalt inlägg som handlar om en chat jag hade med en kund då jag jobbade på Betsson i Malta.

2008-03-26 01:47:50 Mikaela Välkommen till Betsson Kundtjänst, mitt namn är Mikaela. Hur kan jag hjälpa till?
2008-03-26 01:48:01 XXX Jag vill öppna mitt konto
2008-03-26 01:48:27 Mikaela Nej, jag kommer inte återöppna ditt konto sedan vår senaste konversation.
2008-03-26 01:48:47 XXX förlåt
2008-03-26 01:49:12 Mikaela Nej, tyvärr.
2008-03-26 01:49:19 XXX Kära Mikaela .....jag menade inget av det jag skrev
2008-03-26 01:49:40 Mikaela Det är oacceptabelt att bete sig sådär mot kundtjänst.
2008-03-26 01:50:14 XXX OK.......men du tror att det går att öppna i morgon
2008-03-26 01:50:34 Mikaela Vi kan överväga att öppna upp ditt konto om 24 timmar om detta aldrig upprepas.
2008-03-26 01:52:01 XXX åk tack ska du SLÖKORVSFITTA..........TACK FÖR ATT JAG INTE FÅ VARA KUND MER HOS ER 2008-03-26 01:52:26 XXX ÄR DU SNYGG?
2008-03-26 01:52:42 Mikaela Du är inte välkommen hos oss mer, glöm det jag skrev i denna chat.
2008-03-26 01:52:49 Mikaela God natt, hej då.
2008-03-26 01:52:58 XXX SKÄMT?
2008-03-26 01:53:18 XXX JAG KONTAKTAR NGN ANNAN PÅ ERAN CHAT
2008-03-26 01:53:23 XXX I MORGON DÅ
2008-03-26 01:53:35 Mikaela Lycka till. Hej då.

Såhär roande kunde ett nattpass var emellanåt.. Observera att denna kund samtalde jag med på chatten ca 4 timmar tidigare då han inte hade tålamod att vänta 19 sekunder på svar och då lät det ungefär liknande..

2008-03-25 22:13:57 XXX hur lång tid tar détta
2008-03-25 22:14:16 XXX Jag ställde en fråga men jag fick inget svar
2008-03-25 22:14:49 XXX Hallå ..

Och därefter kom liknande svordomar, bland annat 'slökorvsfitta'. Slökorvsfitta? Vem fan kommer på ett sådant ord? Och vem använder det? Alltså det måste ju vara ett skämt?

Jag vart utsatt för ovanstående idag. Fan.

För att göra en längre historia något kortare så har jag och min kollega Luke spenderat sista tiden med att göra livet något surare för varandra under arbetstid. Luke har dock ett visst advantage över mig då han är min team-leader och har diverse fördelar i hur långt han kan sträcka sig i dessa pranks..

Jag har vid något/några tillfällen belamrat hans skrivbord med allt skit jag kan hitta på kontoret så som tomburkar, kaffekoppar, godisburkar etc etc etc. I gengäld super-gluade han fasst 2 pennor samt min internetdosa på min fina kalender! Observera fina kalender som jag avgudade högt! Om man limmar fast ett föremål i ett annat så blir det sällan omärkt.. Det vill säga, som den gången förra veckan då jag limmade fast en kaffemugg på mitt finger. Självklart följde mitt fingeravtryck med på muggen när jag skruvade/rev/slet loss den då jag insåg att det var svårt att arbeta med en mugg fastklistrad på fingret.

Det jag vill komma till är att min kalender är inte lika fin längre... Tack vare Luke... Detta kräver hämnd...

Jag och en annan kollega kom på det perfekta skämtet. En bild säger mer än tusen ord, se bild 4. Hur bra är inte det?
Hur som helst så krävs det planering innan våran plan kan skrida till verket.

Jag vart hur som helst utsatt för ett prank innan dess, dvs idag!!

I fredags skickade jag ut ett email på Luke's bekostnad. Se nedan.

With the upcoming yearly review, we have decided to implement several changes to the bwin conduct policy. Please respect and adhere to the new guidelines, as they are set up for everyone's wellbeing.

- Employees will now receive 59 minutes for lunch instead of the regular 60. This cost saving measure will allow the company to save enough money to get new pens for all the staff next year. Please note that this new policy will be monitored with the new video surveillance that has been installed in the lunch room.

- Due to the number of personal calls being made at work we are now allowing friends to visit you while you are working between 14:55 PM and 15:00 PM.

- Since there have been so many accusations of sexual harassment it is now our policy not to make eye contact while at work. Employees should look down and to the left while speaking to each other. If you need to look up at a computer screen or a report please ensure to cover your eyes to avoid any accidental eye contact.

Detta email skickades ut från våran avdelnings emailadress, dvs inte min personliga adress. Så ingen kunde egentligen veta vem det var som hade sänt det om man inte valde att lita på signaturen 'Luke's father'. Det gjorde ingen.

Min chef Quinton misstänke mig på momangen men jag blånekade. Han påpekade även att han kunde spåra vem det var som hade skickat det och att han skulle kalla till möte med den personen på måndagen, så vidare det inte var jag och jag erkände. Jag vart lite smånervös men stolt som jag är så fortsatte jag neka.
På lördagen talades jag och Quinton vid på telefon,  han var inte sig själv och jag misstänkte direkt att något inte stod rätt till.
Idag när jag kom in till kontoret så fann jag ett email där han meddelade att han visste att jag var den skyldige och att vi senare på dagen skulle ha ett möte. Min reaktion på det emailet var att jag vart förbannad och riktigt sur.
Arg som ett bi drog jag på mig hörlurarna och började jobba.. I nästan 5 timmar satt jag och svor över emailet och överreaktionen från Quintons sida. När det väl var dags för möte så höll jag på att explodera. Det var jag, Quinton, Luke och min delaktiga kollega Mojca närvarande i rummet, och det startades med småprat som jag knappt gav tilltal på och jag kände att jag knöt knogarna hårdare och hårdare. Bla bla bla why did you do it etc etc, till slut så skickades ett papper fram till mig som dom bad mig att läsa. Jag trodde på en gång att det var en företagets policy angående sådana saker eller en skriftlig varning och jag vägrade att titta på det, utan vände obstinat bort huvudet som en 14 åring.. När jag slutligen tittade ner så var där ett vitt A4 där det stod "WE LOVE YOU"... Och yes, jag fattar hur DUM jag måste ha sett ut!! Nu är det HÄMND.. Kom med förslag.

Om 10 dagar, 16 timmar och 30 minuter lyfter mitt plan från Arlanda. Och om 10 dagar, 20 timmar och 53 minuter landar jag på turkisk mark.. Jag har inte förstått att jag ska åka än, vilket resulterar i en utebliven resfeber. Och detta är ingen vanlig resa. Jag ska åka till Istanbul i mer än 2 månader för att plugga turkiska! Min absolut högsta, största dröm håller på att gå i uppfyllelse och det är helt fantastiskt! Detta är anledningen till att jag åter har tagit upp bloggandet :)
Jag har 2 äldre bloggar, först vart jag lite sugen på att klistra in dom få inläggen i denna blogg men det känns rätt b. Att klistra in inlägg från när jag bodde på Malta känns något passé.

Vi hörs! :)