MYCKET VÄL GODKÄND!!!!!!
Jag firar ju min namsdag idag så dom två vinflaskorna som jag, Lina och Malin delade på vid lunchen var välförtjänta..
Och dessutom så klarade jag provet med galans!!!!
WOOOHOOO!!!! I did it!! Jag är så himla glad och lättad!
Jag gick och lade mig vid midnatt igår, somnade inte förrän efter klockan 1, och sedan vaknade jag upp med ett ryck helt 'utvilad' 02:13. Vad f?
Jag somnade om, och vaknade återigen som ett skott då klockan ringde vid 6.. Ingen vidare sömn.
Nervositeten var lagom påtalig och vi drog till Starbucks för frukost och ett sista ryck med pluggandet.
Klassrummet var fyllt av andra studenter från andra klassen och tystnaden låg tung i rummet, och på hela Dilmer då alla hade prov idag..
Efter 2,5 timmes prov-skrivande så inväntade alla sina lärare nere i receptionen och tillslut kom Meltem med en bunt certifikat.
ALLA klarade det! Grattis klassen, vi är kanonbra! :)
Jag kammade hem hela 90% och därmed ett MVG!
Och jag kan erkänna att jag var mäkta förvånad att det gick så pass bra för mig.. Men glad!!!
Från att ha haft en sådär helg, men rätt dämpade tankar och känslor angående en del saker så lyftes hela stenen från mitt hjärta och tillvaron är så himla ljus igen!
Jag är inte här för att bevisa för någon att jag ska lära mig turiska, jag gör detta helt för min egen skull.
Och det är faktiskt inte dödligt allvar, det skulle inte har vart hela världen om det gick mindre bra..
Jag tror det var det tänkandet som räddade mig, för hade jag haft panik när jag skulle skriva provet så hade jag förmodligen bara låst mig själv.
Nu ska jag hoppa in i en dusch och därefter kommer Onur och hämtar mig! Ha en trevlig kväll alla, nu är det semester för min del! Tjiiingepling!
det är dags nu.
Nu gäller det! Domedagen är kommen! Harmageddon är är!
Om 2 timmar sitter jag i skolbänken, förhoppningsvis tillåten att ha musik i öronen som maxar upp min koncentrationsförmåga, och skriver det stora provet..
Provet som avgör om jag får mitt certifikat och får gå vidare till nästa kurs, eller om jag fastnar i nybörjar-träsket för evigt.. Och aldrig blir en tvättäkta turk.. Hemska tanke!
Vi är på språng mot.. gissa? ... STARBUCKS såklart!
Ösa in fyrahundrasjuttonmiljoner övningar och ord vi bör kunna för att lyckas och därefter styr stegen mot Dilmer.
Planen efter skolan är att inleda våra sex lediga dagar med antingen ett firande med en sedvanlig vinlunch (dock enbart på fredagar, men detta är som en fredag) eller en väldigt nedstämd vin(?)lunch... Be för mig nu. Håll tummar och tår!
Panik yok! :)
Andra gången vi går dit, och vi är på lika bra humör när vi lämnar som senast..
Dom får oss att bli så glada!
Senast som sagt så började live-bandet spela Engin Nurşani för mig, vilket gjorde mig alldeles yr.
Denna gång så kom dom med en Engin Nurşani CD skiva till mig!!
Då hade dom rara människorna sprungit och köpt en eftersom dom såg hur såld jag var på honom!
Dessutom så fick vi absolut inte betala notan, utan detta tog managern hand om.
Som förövrigt satt och läste läxor med oss ett tag.. Haha.
Vilket gäng, vilket ställe! Jag är så tacksam att vi gick dit den där dagen, snacka om smultronställe.
Det var en del plugg, och Kevin och hans pojkvän kom förbi ett tag och snackade lite.
Nu är vi hemma, har precis ätit och ska återuppta pluggandet igen.
Det får gå som det gör, vi gör vårt bästa helt enkelt. Ingen idé att ha panik, man gör inte bättre ifrån sig då.
Insallah! :)
Vi passerade en gubbe som stod och hängde med en höna och två kaniner så vi köpte en varsin fortune cookie, som då hönan valde när han sa vårat namn. På min stod det;
"You got tired for the last days but you still don't perceive your own state. This exhausting work can put your health in danger. You're admired by two people, but you don't even notice them."
- hmm, man kanske ska passa på att ta lite semester nu när man har sex dagar ledigt från skolan? ;)
En kul notis också, och något som kan läggas till i 'only in Turkey' kategorin.
En man sitter med en tjej på någon slags date på Green Garden.
Dom lämnar restaurangen och tar avsked av varandra..
Max 15 minuter senare kommer han tillbaka, denna gång med en ny tjej som han sitter och smickrar?
Vad fan? Haha.
Vila i frid.
konstant hjärtklappning.
Imorgon har vi som sagt det stora provet.. Det är indelat i fem kategorier.
Läsa, lyssna, skriva av, grammatik samt att skriva två mindre uppsatser, då i formen av minst 10 meningar per uppsats. Detta kanske låter hur simpelt som helst, men det är det inte!! Turkiskan är SÅ svår!
Läsa, lyssna och skriva av kommer jag nog inte har sådana svårigheter med, för det känner jag mig bekväm i.
MEN att ha koll på grammatiken samt att skriva två uppsatser känns otroligt nervöst och ångestladdat.
Inte nog med att vi då ska kunna all grammatik vi hittills gått igenom utantill, vi ska utöver det kunna stava och formulera oss rätt..
Och tänk då att en mening i turkiskan kan låta som följande "Idag vi Taksim sprang, efter restaurang åt vi."
Man ska alltså tänka tvärtom svenskan och engelskan och så orealistiskt som möjligt, och där har vi det..
Kanske, för det finns en hel del undantag också som vi ska ha koll på!
När och var görs det undantag?
Positiv fråga nutid, negativt påstående dåtid, min, ditt, deras? Igår, nästa år, nu?
Det finns miljoner olika ändelser och böjningar på verben..
Dessutom så fick vi cirka 30 nya glosor idag som garanterat kommer på provet imorgon, så dessa ska också övas in så man har stenkoll på dom. Snälla, jag kan inte ens månaderna utantill än..?
JAG HÅLLER PÅ ATT FÅ ETT PSYKISKT NERVSAMMANBROTT!!!!
Det är som sagt fem kategorier, och om man misslyckas på EN av dom så har man chansen at göra om denna dagen innan nästa kursstart det vill säga nästa vecka på måndag.
MEN, om du har fel på två är du körd.. Finito! Yok!
Då måste man gå om 4-veckors nybörjarkurs..
Vart vi informerade om detta via SI? Nopé.
Då har man alltså betalat för två kurser, men måste alltså gå om samma bas-kurs igen om man ligger 1 poäng ifrån..
Tack och lov är jag inte den enda som är panikslagen av detta, alla är lika oroliga och nervösa..
Som Meltem rakt ut på ett ärligt sätt sa idag;
"Ja, om ni misslyckas på två kategorier så betyder det helt enkelt att eran turkiska är dålig!"
Haha.. Gud, vad ska jag ta mig till?
Jag och Malin sa att vi får sitta framför datorn i 45 minuter efter vi kommit hem från skolan medan vi äter, och däräfter beger vi oss till det mysiga cafét i Sultanahmet och rå-plugga.
Min hjärna ska bokstavligen talat koka när jag kommer hem igen.
Utöver det så väntar jag även på ett email från min kära chef.. :)
.. Om jag får tjänsteledigheten förlängd och kan stanna lite längre i mitt paradis, eller om det är dags att packa sina väskor om en månad och bege sig hem emot tystnaden, mörkret och svenskan....
Som sagt, panikdag. Jag skulle behöva Charlie, My och Micke här just nu för terapi. I miss you guys!
Snälla, be för mig. Jag behöver det verkligen!
Jag saknar SATS.
Undra hur fet man kommer vara efter tiden i Istanbul?
Seriöst överdrivet intag av choklad.. Varje dag.
Paniken över det stora avgörande provet på tisdag börja kännas vid.
Nu är klockan snart 3:00 turkisk tid, läge att sova i 4 timmar sedan skola!
iyi geçeler isveç ve türkiye.
The duck!
Det tackar vi Tayfun för.
Jag snubblade dessutom över en artikel på Anna Anka.. Herregud vilka skriverier det har vart om denna kvinna på senaste.
Det mesta är ju negativa saker och folks reaktioner på damen i fråga är inte heller så positiva, detta enligt min åsikt är att man just tycker att hon är och har ett intressant liv.
Personligen har inget emot henne.
Hon kläcker ur sig mycket provocerande och mindre igenomtänkt, men i det stora hela så backar jag upp henne.
Att hon dessutom skulle vara anorektiskt är jag också bara skitsnack, hon har en sjukt snygg kropp.
Förutom brösten då kanske..
Såg jag ut sådär när jag var 38 så skulle jag vara hur nöjd som helst!
Arkadaşlar!
Jag kollade igenom bilder och kommentarer från diverse tillställningar i deras sällskap, och vi hade det jämt så kul tillsammans!
Det var exakt 1 år sedan vi alla sågs, och detta var i Karlstad över en helg. Tiden går så oerhört fort!
Det blir till att styra upp en reunion när jag och Charlotte är tillbaka i Svea!
Vi lärde känna varandra på Malta då vi alla bodde där.. Dröm-tid! :)
En notis som kan läggas till att min kära Charlotte faktiskt kommer hit snart med sin karl, Daniel!
Den 15 Oktober kommer dom hit och göra Istanbul osäkert med mig! WOHO!
Dom flyttade till London inte långt innan jag drog till Istanbul, så vi kommer ha för mycket skvaller för vårat eget bästa. Ska bli riktigt kul att få höra hur Charlottes nya liv ser ut.
Vi lärde känna varandra när vi tillsammans bodde på Lindhovs gård.
Kärlek startar ofta med bråk, och så även i vårt fall.
Dom första 2 veckor stod vi inte ut att vara i varandras närhet, men det släppte och tiden efter det vart totala motsatsen.
Jag, Tess och Hedda kunde inte vara ifrån varandra, och vi fick nicknamnet 'trion'.
Tess har inte laddat upp några bilder från bröllopet ännu, men jag uppdaterar detta inlägg så fort jag har fått tag i en bild. Grattis igen Tess, och lycka till med framtiden nu! :)
Utöver det så var nyss katten inne i lägenheten och knatade runt.. HON som jag tror att det är i och med att magen är enorm, blir mer och mer modig.
Jag längtar tills den dagen då hon vågar hänga här inne och chilla med oss, vore så mysigt att ha en liten katt och kanske ett gäng kattungar här hemma. Enda problemet är väl att hon kanske vänjer sig vid 2 måltider dagligen, och vad händer den dagen då vi flyttar? Well, det blir en senare problem.
Vi får adoptera bort henne, eller tvinga nästa personer som ska bo här att mata henne dagligen.
Rest in peace.
Jag är väldigt engagerad i detta och lusläser varje artikel, och det går upp och ner men jag måste nog säga att jag tvekar på att det var Mats som tog livet av henne?
Det finns mycket som talar för och emot, och det är svårt att avgöra genom att bara läsa tidningsartiklar men i det stora hela så får jag bara känslan av att någon annan ligger bakom denna grymma händelse..
Belly dancing!
Vi ringde Burger King home delivery för vi orkade inte ens lämna lägenheten..
Beställningen lät vi våran granne Levent sköta i och med att han är turk, och då i samma veva när jag var uppe där så vart vi medbjudna till födelsedageskalas.
Suget efter att gå på fest var inte riktigt närvarande så jag sa att vi skulle fundera på det.
Hur som helst så slutade det med att vi satt i en taxi på väg dit vid midnatt, vi kände att vi behövde göra något i alla fall. Vi var där i ca 1 timme, sen släpade våran granne Kjetil med oss på en belly-dancing nattklubb.
Det var inget inträde, men priserna väl inne i restaurangen/baren var rätt oblyga.
Showen var hur som helst riktigt bra och det var verkligen en annorlunda känsla att gå på den sortens ställe i Turkiet. Jag vet inte om det berodde på att Kjetil var överförfriskad eller om han är allmänt skön, men han drog i alla fall upp på scenen och dansade ringdans med turk-gubbarna! 10 points och respekt!
Idag är det plugg samt middag med min goa vän Louise.
Planen var att träffa Veli's kusin Nilufer också, men jag vet inte hur det kommer bli på den fronten.
Vi får nog skjuta på det..
Något som dessutom hände nyss var att en random snubbe ringde på dörren och frågade efter mig?
Det visade sig vara en kompis till våra grannar som var där när jag kom uppspringande i morgonrock och tofflor en dag och bad dom öppna en vinflaska..
Han undrade om jag ville hitta på något med honom..?
Nej tyvärr, jag måste skura badrummet idag. Och imorgon. Och alla andra dagar..
Chocolate breakfast..
Städerskan väckte mig runt 12, men jag somnade förvånansvärt om till ljudet av dammsugaren..
Gårdagen var trevlig. Vi var på 4 olika ställen och avslutade natten på Reina.
Meeen jag orkar faktiskt inte ord-bajsa just nu... Vi hörs.
Köfte och nya naglar!
Känslan på fredagen efter skolan, då man inte har några måsten såsom läxor eller sovdags tidigt är superskön!
Idag direkt efter skolan så åkte hela klassen till Sultanahmet för att gemensammt prova på en av dom bästa köfte-restaurangerna i Istanbul tillsammans med våran Meltem.
Hon är så underbar, hon engagerar sig verkligen i klassen och har vid flera tillfällen sagt att vi får ringa eller emaila henne när som helst om det skulle vara något.
Hon brinner verkligen för sitt jobb, det syns tydligt.
Efter det mötte jag upp Nazz och åkte till Asien för att styra upp mina naglar på ett ställe som hennes kusin rekomenderade starkt. Jag kom därifrån med nya fina naglar samt plockade ögonbryn.
Här nere gör dom det med tråd och inte pincett, och det var faktiskt första gången jag provade på det.
Mina ögonbryn är minimala och växer inget alls, detta har resulterat i att jag aldrig brytt mig om dom speciellt mycket men nu ser jag att det faktiskt ändå var mycket snyggare att ha en symmetrisk form på dom.
Jag åkte kommunalt hem för första gången och det var verkligen fint att åka båt över bosporen och se ett vackert mäktigt upplyst Istanbul. Med risk att låta tjatig, men älskade stad/land!!!
Väl framme på den Europeiska sidan slog vi oss ner på ett ställe och åt lite musslor och sedan handlade jag med mig mat hem till mig och Malin, och nu sitter vi här och poppar musik, dricker rosé och gör oss iordning.
Det blir en drink eller två och därefter ska jag träffa Onur. Ha en fortsatt trevlig kväll alla!
Kullersten och klackar!
10 poäng, jag är supernöjd med vårt intiativ att ta Metron till vart som helst som kändes lockande att kliva av..
Efter några stationer bestämde vi oss för att hoppa av vid Sultanahmet.
Planen från början var att åka till Ortaköy och sätta sig vid ett café vid Bosporen och plugga, men vi hittade inte dit..
I Sultanahmet så ligger den kända 'blåa' moskén, så självklart styrde vi stegen dit först.
Vi hann som tur var dit innan det var dags för bönestund, så vi klev in i den enorma byggnaden och beskådade mästerverket! Ögonen var som två tefat och hakan hängde någonstans under knäskålarna..
Efter det hittade vi ett underbart café/restaurang med livemusik och upphöjda soffor som man satt i skräddarställning i, typiskt turkiskt.
En turkmormor satt bredvid oss och bakade gözleme (turkiska pannkakor), livebandet spelade turkisk vacker folkmusik, servitörerna kikade nyfiket på vårt berg av plugg-böcker och insåg genast att oss tänker dom absolut inte prata engelska med - här ska det övas!
Böneutropen kombinerat med doften av vattenpipa gjorde att jag försvann i en annan värld och njöt till 1000 av tillvaron.. Detta underbara, älskade, ljuvliga land!
Jag är nykär! För varje gång jag befinner mig i Turkiet, avgudar jag det mer och mer..
Vi drack massor av cappuccino, färskpressad apelsinjuice samt turkisk choklad tårta och lime-cheesecake.
I Turkiet tänker man aldrig på vad och när man äter.. Att tänka på vikten och hälsan är så långt bort på något sätt.
MEN, jag har hittat ett annat gym i närheten av vårt neighbourhood, så jag ska ändå dit och kolla upp om dom är billigare än 1500sek i månaden.. Saknar verkligen träningen något enormt!!
Då jag insåg ambitionen hos musikerna så kommunicerade jag genast att min absoluta favorit genom tiderna är Engin Nursani, vem dom aldrig hade hört talas om. Inget ovanligt, knappt någon vet vem han är.
Dom lyssnade igenom en låt på min mobil och plinkade samtidigt på sina instrument och tjing sa det, sedan spelade dom en hel låt med honom helt klockrent!
Det kändes som att jag satt och lyssnade på Engin i egen hög person, och för den känslan är jag dom evigt tacksamma!
Jag var hel paff och dom fann detta mycket roande så vi vart presenterade inför hela personalstyrkan på stället och lovade att komma tillbaka snart igen.. OM vi kommer! Jag vill dit varje dag, ett riktigt turkiskt smultronställe dit jag kommer ta alla mina besökare!
Sedan skulle vi åka till Akmerkez shoppingcenter för att träffa Onur. En taxiresa dit går på MAX 100sek. Vi betalade nästan 500sek...
Taxichauffören var den största skojjaren genom tiden, han blåste skiten ur oss!
Han körde den välkända "Ursäkta du gav mig 5 lira, inte 50... ", och så ger man honom en ny sedel, fastän han har gömt den första under sätet och bytt ut den mot en 5 lira sedel..
Allt gick så fort, jag hann inte tänka klart och när vi var ute ur bilen och han brände iväg så insåg jag olyckan och svordommarna som sprutade ut ur min mun ska vi bara inte tala om............. (/¤&/"&¤("/#&¤(&¤¤#")
Myspys, läxläsning och några glas té senare var vi på hemmaplan, knatade iväg till vårt stammiskök och köpte take away och nu sitter vi här mätta som plättar framför varsin dator och lyssnar på detta lands underbara musik.
Besides from blåsningen så är jag i extas över att dagen har varit så himla klockren och bra!
Inatt sover jag gott, och det hoppas jag ni gör också! :) Ha det bäst!
(För att inte glömma dagens only in Turkey; Non-smoking skyltar i taxibilen, men chauffören har ändå en askkopp som han ger fram till sina passagerade ifall att dom skulle vilja röka... Tack då.)
och inte för att att jag är självkär och egoistisk.
Pizzaface :(
Vi började skoldagen med frukost nere vid Bosporen som våran kära lärare Meltem hade anordnat, hon är ju bara för go! Lite läxläsning och konversationer på turkiska.
På tisdag så har vi the big exam! Hjälp! Så idag blir det inga laterier, jag och Malin ska snart iväg och sätta oss i solen på något kaffe och plugga hårt och därefter eventuellet iväg och träffa Louise för att gå på Internations 2 års jubileum, en slags community för folk som bor utomlands. Hörs senare!
Halleluljah för ID Bare Minerals.
Hemmagjord delikat Börek.
Det vart världens spänning när karln med fiskespöt fick ett tungt napp.. Som visade sig vara en sko.
Jaha.. På fredag har jag vart här i en månad och självfallet så kommer ju tankarna på det med att återvända hem. Ångest-tankar! Det är nu jag måste börja dra i trådar om något ska ske..
Istiklal VS Jakobsbergs Centrum...
ADHD yok.
Några koppar högklassigt kaffe på Starbucks i sällskap med skolböckerna blir nog kvällens aktivitet..
Snart är det dags att börja gå på en annan Starbucks, personalen börjar nog undra då vi är där 2 gånger dagligen, innan skolan samt efter middagen..
destination unknown.
You can spend it any way you wish, but you only spend it once..
Dreams pass into the reality of action. From the actions stems the dream again; and this interdependence produces the highest form of living.
Gör det till verklighet, du lever bara en gång..
Varmt och soligt!
Så är det överallt här nere, och jag finner det så charmigt!
MVG?
Hon tyckte att det var kul att jag hade lagt upp en bild där jag låtsas plugga.. Låtsas?!
Vad fan..
Jag fick lite magknip när hon berättade det faktiskt. Hur ska man minnas alla regler, undantag, grammatiska former och alla miljoner ändelser utan sina anteckningar..? Det blir till att satsa 150% denna vecka både i skolan och på fritiden..
My wedding!
Så mäktigt!
Och då vill jag att alla får gåshud och tänker att det är ett av dom mest romantiska bröllop dom någonsin vart på.
Nu vet ni det. :)
Hur tänkte dom nu..?
- Vi går in i en Turkcell återförsäljare (typ som Sveriges comviq). Affärsbiträdet som hjälper mig med att fylla på mobilen samt att aktivera en kampanj där man får 10.000 fria sms till Turkcell tar intiativet att skicka ett sms från min mobil till sin för att visa att det var gratis..
Efter att vi lämnat affären och satt oss på Starbucks så börjar genast massa sms plinga upp på skärmen.. Proffesionellt.
- Det står ett gäng grabbar och dricker öl på gatan. Det visar sig att dom är undercover poliser som vill kolla folk så dom inte har på sig några droger. Även hur mycket pengar man har i plånboken... Eehmm..
- Jag och Malin är på väg hem, en snubbe passerar oss och passar på att grabba tag i Malins bakdel. Vi ryter något i stil med siktir git som betyder dra åt helvette ungefär. Vi fortsätter gå och efter inte så lång tid så dyker han upp igen! Han har alltså vänt om och gått efter oss för att få klämma Malin på stjärten en sista gång.. Den här gången blir jag totalt vansinning och börjar vråla dom fulaste orden på svenska som jag kan komma på. Malin verkar bli mer rädd för mig än för snubben som nyss hade antastat henne..
Därefter inhandlades det solglasögon, en portmonä samt Fenerbahce tofflor.
Malin ska därmed få tillbaka sina raggsockor... ;)
dün gece tuhaf bir düş gördüm..
Det var en blandning av min kära farmor som inte är vid liv samt min gamla dagisfröken Anita Johansson..
Jag fick en tankeställare av detta och jag måste verkligen ta reda på om Anita fortfarande är vid liv.
Vad jag minns så var hon rätt gammal då jag hade henne som dagisfröken?
Så är det någon som gick på Lundskolan i Viksjö och vet vem hon är, och eventuellt vet hur man kan få tag i henne eller har någon annan information, skriv ner det i en kommentar så är ni rara.
Detta fick mig att tänka på hur mycket man egentligen bör värdesätta och ta vara på dom man bryr sig om.
Jag är glad att jag och Ann, min gudmor har fått upp kontakten igen.
Hon har alltid varit en förebild för mig och alla minnen med henne och Stefan är fyllda av värme och kärlek.
Det har gått flera år då vi inte har pratat och det är verkligen så onödigt att låta åren passera utan att höra av sig till varandra.
Man behöver inte umgås intensivt eller uppdatera varandra om varje skede av sitt liv, men man kan åtminstonde visa att man tänker och bryr sig om varandra.
Jag ska träffa Ann när jag kommer hem från Turkiet, och detta blir då första gången på flera år.
Jag ser verkligen fram emot det. Ann, jag har verkligen saknat dig! Stefan också!
För att återgå till drömmen jag hade inatt så var den att jag kontaktade min farmor och ville lära känna henne innan det var för sent, men vissa inslag i drömmen gjorde så att farmor-gestalten vart Anita istället?
Det är så konstigt, jag drömmer fortfarande om min farmor och att hon egentligen är vid liv, även då hon gick bort när jag var 6 år gammal..
Natten innan dess hade jag också en sjukt realistisk dröm om att jag var gravid med W, vaknade upp med ångest och en väldigt konstig känsla i kroppen som höll i nästa hela dagen.
Fy, jag blir så enormt påverkad av drömmar och väldigt ofta är dom oerhört trovärdiga så jag nästan ifrågasätter mig själv vid uppvaknandet om det var dröm eller verklighet.
Nog om det, igår var det ju utgång med Selman.
Men det vart faktiskt inte heller party enligt min benämning ;)
Två drinkar senare kände både jag och Malin för att äta en kebab och därefter hem till vår kära lägenhet.
Förvisso så var klockan redan runt 4-5 då.
Idag kom jag faktiskt upp 12:00! Eftersom skolan börjar igen imorgon så känner jag inte för att vara superpigg ikväll då man ska försöka komma i sängs på ett någorlunda hyffsat klockslag.
Malin den lata ligger fortfarande och sover.. Funderar på att höja volymen på musiken några varv så det blir fart på henne.. Muahaha...
Tänker ni då att han är lite halv-rasistisk och väldigt patriotisk?
Eller anser ni att det är helt normalt?
Det bör var helt normalt i Sverige, men det är det inte..
Herregud, vi får knappt sjunga svenska nationalsången längre,
medan i Turkiet där man inleder varje
skoldag med att i kör säga "Jag är stolt över att vara Turk".
(Vi gör inte detta i vår skola då vi inte är turkar,
men generellt så gör man det i skolorna.)
Ser ni skillnaden?
Farmville, say what?
Vi kom precis hem och upptäckte till våran förtjusning att hemligheten bakom att få tvätten att torka snabbare än på 3 dagar är att ha korsdrag i lägenheten!
Stackars Gustav Atatürk Vasa var jättehungrig och vi glömde köpa kattmat, men som tur är hade vi en del tonfisk på lager så nu verkar han/hon belåten..
- Det är även jag och Malin då vi sitter med en varsin redbull-vodka. Ikväll är det utgång!
Jag har vart i Istanbul i 3 veckor och inte riktigt vart ute ännu.. (!!)
Sure, en gång var vi på Reina med Onur och Eren men det vart inte riktigt fest som jag är van vid.
Och sedan var jag ute efter mustash-festen men det var inte heller riktigt fest enligt min bedömning..
Det kanske det förvisso inte blir ikväll heller, men utgång blir det i alla fall.
Vi satt på Starbucks och öste kaffe efter en välbehövlig middag på vårt stammishak, och helt plötsligt dök Selman upp. Andra gången jag springer in i honom av slump vid just den Starbucks'en och det måste jag säga är ovanligt i och med att Istanbul är enormt och att han inte ens bor i närheten.
Han bjöd hur som helst med oss till Nuteras, så vi pluggade klart och nu är vi hemma för att styra om, dricka en drink, hänga upp andra satsen med tvätt och därefter stryra våra steg ut igen.
Bredvid oss satt en turkiskt par som fann det väldigt roande att vi pluggade turkiska så dom satt helt ogenerat med näsorna över våra böcker och anteckningar som låg utspridda på bordet och diskuterade turkiskans grammatik. Dom pratade ingen engelska men vi lyckades konversera med dom ändå.
Dessutom så vart vi 55 lira rikare av att sitta där!
Två överförfriskade svenskar gav oss pengar för att köpa mat åt den hemlösa hunden som alltid ligger utanför det Starbucks stället. Vad dom inte visste var att förmodligen just denna hund är den lyckligaste hemlösa hunden i hela Taksim då personalen på Starbucks ständigt ger den hundmat samt vatten, så vi behöll dom pengarna :)
55 lira är ca 300sek, wooho!
Designers..
Jag ställde klockan på 11:00, men vaknade upp 14:30... Jag förstår verkligen inte hur jag kan lyckas sova så mycket som jag gör här nere på helgerna.
Läge att inhandla en till alarmklocka, jag kan uppenbarligen inte lita på att mobilen får upp mig ur sängen på mornarna. Ska passa på att köpa en till Katja aka Woldemort / Golum också.
Jag sitter fortfarande i min rosa fluffiga morgonrock med Malins stickade ragg-sockor framför datorn och dricker äppelte.
Jag har fastnat i design-träsket, så jag har suttit hela förmiddagen och försökt lära mig Photoshop samt hur man designar bloggen..
Som ni ser så är den något fräshare nu, men inte på långa vägar så som jag vill ha den.
Tack Gabbi för tipset, jag har vart inne på den sidan halva dagen och kikat.
Planen är att styra upp ett liv, så vi ska strax hänga upp tvätten och därefter bege oss mot en café/restaurang och äta samt plugga.. Så intressant ser min måndag ut, däremot vet man aldrig hur kvällen artar sig!
Undra hur många svart pumps jag redan har? Samt hur många med en rosett där framme?
GOSH, så jag saknar mina skor i Sverige...
Bayramınız kutlu olsun!
Inflyttningsfesten var trevlig, och det var desto trevligare att vakna upp till en städad lägenhet. Tack Malin och Nazz för det!
Här i Turkiet finns det något som heter yemeksepeti vilket är en hemsida som har ett samarbete med ca 90% av alla matställen i Istanbul.
Därifrån klickar du hem allting du vill ha och det blir levererat till din dörr inom 30 minuter - 1 timme. Milkshake från Starbucks, en hamburgare från Burger king, pizzasallad från Pizza Hut samt Oxfilé från någon finare restaurang..
Ungefär så fungerar det för att dra en jämförelse. Den människan som kom på den idéen går jag faktiskt ner på knä för.
Så med andra ord, inte långt efter att jag hade klivit upp så stod maten på vardagsrumsbordet.. :)
Inte långt efter det kom Onur och hämtade mig, vrålhungrig som alltid vid denna tid i och med att Ramadam fastan snart lidit mot sitt slut.
En enormt fin fem-rätters middag på en resturang i Canyon, och jag rörde knappt maten..... Kändes sådär.
Jag försökte förklara innan han beställde att jag var proppmätt, men det var som att prata inför döva öron.
Turkar alltså..
Idag har det var turkiskt Bayram firande, och vilken upplevelse! Det kändes lite som julafton måste jag säga..
Både jag och Malin hade bombarderat Nazz med frågor om alltifrån klädsel till uppförande och traditioner dom har inom Islam/Bayram.
Klädseln var inget problem då Nazz familj inte är så jättereligösa.
En sed dom har är att man kysser äldre personers hand och därefter för handen mot sin panna för att visa respekt, och därefter det sedvanliga turkiska kindpussandet.
Det var lite nervöst i början i och med att det absolut inte är något vi är vana vid i Sverige, men det släppte rätt fort..
Vi fick öva på Nazz föräldrar innan vi begav oss mot släkten vilket reducerade stressen en del.
Seden är även att dom yngre som gör detta får godis eller pengar, och det hade varken jag eller Malin i åtanke men det hade uppenbarligen Nazz pappa som sträckte fram en varsin sedel till oss. :)
Han bidrog alltså till mina skor som jag köpte när vi rymde iväg till köpcentret.. Hoho :)
Efter en lång väntan bar det äntligen av till morföräldrarna och jag vart genast kär i Nazz mormor! Vilken mysig tant, en riktig dröm-mormor! Fika och småprat och därefter smet vi iväg till köpcentret för att kika runt lite i väntan på att den övriga släkten skulle anlända.
Två timmar senare var det dags för middag, och det var också en upplevelse. Man hade inte den blekaste om vad något skulle smaka så det var verkligen spännande att prova på alla delikatesser.
Och ni som känner mig vet att jag kan vara lite petig ibland, men det existerade inte denna afton.
En superhelg kort och gott! Jag känner mig lite mer turkisk nu efter att få ha tagit del i denna högtid. :)
Nu är klockan snart 03:00 turkisk tid och sängen kallar.. Nedan några bilder från helgen.
Sista Ramadam middagen.
Observera 'non-smoking' skylten i taxi'n. Only in Turkey.
Förmodligen den enda osthyveln i hela Turkiet..
Hemma hos Naz.
Bayramfirande hemma hos Nazz mormor och morfar.
Förmiddagsfikan.. Observera mixen med kaffebröd och grönsaker/dolmar :)
Jag och super-mormor!
En äkta traditionell turkisk Bayram middag!
Merry Christmas?
IYI BAYRAMLAR!
Vi har blivit medbjudna att fira detta med Nazz och hennes familj, så snart bär det av till dem.
Första ska vi till hennes farmor & farfar och fira och äta, därefter till mormor och morfar vars sida av familjen är mycket större, ska bli superspännande!
Återkommer senare med updates om hur helgen har varit, samt hur man firar Bayram på det turkiska traditionella sättet! :)
Golum eller Woldemort?
Den traditionella vinlunchen avnjöts vid Taksim Square och därefter inhandlades blommor, alkohol, pryttlar till hemmet samt snacks och en rosa super mjuk morgonrock till mig!
Det är rätt kallt i våran lägenhet, kanske för att den ligger längst ner i byggnaden så det är välbehövligt under mornarna.
50 lira ville blomm-tanten ha för EN orkidé. Jag fick två orkidéer samt ett knippe liljor för 50 lira efter lite förhandling på turkiska.. Det är cirka 250 kronor. KAP säger jag bara!
Jag tror jag har ärvt mina egenskaper i att pruta efter min kära far.
Nu har jag precis skapat en spellista på Spotify på 6 timmar, bör räcka?
Dessutom så kommer min vän Kemal hit som är en känd DJ så han kommer nog styra upp lite drag också.
Ska plocka lite i lägenheten, väcka Malin som ligger och sover och sedan hoppa in i en lång dusch!
Ha en toppenkväll alla :)
RAJ RAJ
Sedan är det en del inhandling som behövs göras inför inflyttningsfesten ikväll...
Vi hörs senare i eftermiddag, ha en bra fredag alla! :)
PS. Fenerbahce förlorade..
Åk hem Woldemort!
Grand Bazar är en av världens största inomhusbasarer, den täcker 58 gator med sina 1200 affärer/stånd och lockar ca 250.000-400.000 besökare dagligen.
Och försäljarna är, som alla vet som är bekanta med Turkiet, galna. Det finns inte en enda nationalitet som dom inte tror att du är från och du får höra allt från "älskling, du är kvinnan i mina drömmar" till "kom in och titta så får vi lura av dig dina pengar"..
Efter ca två timmars promenerande var båda två bokstavligen talat döda.
Man bara gick rakt fram stirrande med en tom likgiltig blick och önskade livet ur alla som försökte pocka på ens uppmärksamhet..
Dessutom så fick jag för första gången erfara en äkta turkisk toalett.. Jag har alltid undvikit dessa och föredragit att hålla mig, men nu var jag så illa tvungen.. Ett hål i marken samt en skål med vatten istället för papper. HMM.
Rusningstrafiken i Istanbul är inget skämt, så vi satte oss ner på trottoaren och funderade på snabbast sättet att komma hem sittande efter våran runda i bazarkvarteren.. Det var gassande sol och verkligen varmt idag, så ingen av oss kände för att stå och trängas.
Tunnelbanan (fast ovan mark) var överfull så vi struntade i att kliva på den och hoppade på en buss istället, och den tog oss tack och lov hem fortare än vad 'tunnelbanan' skulle ha gjort.
Spårvagn kan man kanske kalla det, men det låter så gammalmodigt..
Nu har vi pluggat hårt i två timmar och ska snart iväg och äta samt titta på Fenerbahce matchen!
Förresten så har vi döpt katten utanför mitt fönster också! Gustav Atatürk Vasa.
Vi fick rådet av våran lärarinna att inte säga till någon turk att vi 'har' en katt som vi döpt efter Mustafa Kemal Atatürk..
För er som inte vet vem denna man är så var han Turkiets första president och symbol för det moderna Turkiet. Man kan inte gå en enda meter utan att se bilder och flaggor på denna man, han finns överallt.
Han gjorde tydligen underverk för Turkiet och kämpade för att omvandla landet i en västlig och sekulär riktning.
Anyway, vi tycker snarare att det är en hedring att vi döper katten till Atatürk.
kahvaltı.
Eftersom han fastar så var middag prioritet nummer 1 då vi träffades.
Vi skulle till det enorma köpcentret Canyon och äta middag med hans bror och vän, och dom normala 20 minuterna som det tar att åka dit förvandlades till 1,5 timme på grund av den extremt tunga traffiken i Istanbul.
En trevlig turkisk middag samt efterrätter som såg väldigt osmakliga ut, men som till min förvåning faktiskt smakade väldigt bra!
Efter mat och fika åkte vi hem tills hans vän som bodde i en av dom fetaste våningarna jag någonsin sett.
Han hade till och med en hushållerska som passade upp på oss! Sånt kan man ju vänja sig vid.. Hehe ;)
Idag skulle vi mötas 30 minuter tidigare i skolan för att tillsammans äta frukost vid Bosporen. Det var hur trevligt som helst, och det kändes som att man var tillbaka i grundskolan då man var iväg på studiedagar och hade med sig pannkakor som matsäck. :)
Dom sista tre lektionerna avklarades i skolan och både jag och M vart helt döda när skolan slutade, undra om det kan ha att göra med havsluften som man inte är van vid i en stad med massa avgaser?
Hur som helst så vart 2 timmars filmtittande till 5 timmars powernap, och nu sitter jag här mätt och belåten med fossingarna i ett välbehövligt fotbad.
Lägenheten är nu helt färdig och alla möbler som ska in har anlänt och jag måste faktiskt säga att våran lägenhet utan tvekan är den mysigaste i hela Silver Building. Den är mest personlig och har trevligast och smartast möblering, vi är båda två supernöjda! :)
TV'n var påslagen när vi kom hem, så den kommer vi nog låta stå på non-stop, förvisso på ljudlöst då vi sover och detta på grund av att vi ett otaligen antal gånger försökt sätta på den utan att ha lyckats..
Dessutom så har vi en katt utanför mitt fönster som ständigt ligger och sover så vi har laddat med kattmat i skafferiet så vi kan ge den frukost och middag.
Förhoppningsvis är katten ren, då kanske man kan börja ha öppet fönster så den kan komma in och mysa då och då.. :)
Våran hyresvärd var inne i lägenheten igår och skrattade åt vår tvättlina..
Han sa att alla andra i huset antingen hade fått tag i en tvättställning eller hängt upp kläderna på stolar och dörrar, men att våran idé helt klart var mest turkisk. Cred till oss! :)
Kläderna är fortfarande inte, efter två dagar, torra.. Suck.
Har vi tur är det torrt tills på fredag då våran inflyttningsfest tar plats..
Ska göra klart pedikyren och därefter påbörja läxorna.
Hoppas alla har haft en kanonbra dag!
Skönhetssömn..
Omedelbart det vill säga 14:00 slocknade jag.. Vaknade upp nu och muttrade till Malin som också sov att hon är värdelös. Båda är vrålhungriga så vi ska iväg till vårt stammiskök och köpa hem kyckling, ris och sallad.
Så med andra ord uppdaterar jag bloggen med dagens bravader och bilder om ca 1 timme! Håll ut gott folk :)
Det blir nog inget gymmande i Istanbul trots allt..
Efter skolan gick vi förbi Marmara hotel och skulle kolla upp vad det kostade för en månads medlemskap på gymmet. 1500sek. Vi hörs!
Lunch med Louise och Malin, därefter en snabbis i solariumet. Inhandlade produkter för en välbehövlig pedikyr, och nu är jag hemmavid med 3 turkiska män i lägenheten som borrar ihop mitt skrivbord.
Dom verkar ha vart här ett tag för dom har stenkoll på när dom behöver ducka i och med våran tvättlina som hänger tvärs över lägenheten.. Dom måste ha haft väldigt roligt åt våra underkläder när dom gjorde entré. Haha.
Ska göra läxorna och sedan iväg och träffa Onur! Hej så länge..
Charmika, ett stort lol på dig!
Klockrent, hoppas du njöt av varje droppe! Eller körde du 10.000 kronors sprutet? ;)
Fräzer, tack för tipsen om försäkringen, ska kolla upp det.
Angående lägenheten så har vi hyrt det, det stämmer.
Jag och min klasskamrat Malin bor tillsammans, och det fungerar jättebra!
(Föruom då hon smyger in till mig på nätterna och försöker skeda..)
Skolan går bättre nu, börjar förstå mer och mer även om det är otroligt svårt!
Grammatiken är inte ens i närheten den svenska eller engelska..
Jag fick 80% på första provet och 85% på den andra så en liten förbättring är det.
Vad är det för utbildning du har sökt?
Kör på! Om du känner att du kan fixa 3.5 år och att det i slutändan kommer det dig något gott så tycker jag du satsar!
Luke, screw you.
Maluttan, det är inte kyligt i Istanbul men vi har klinkergolv i våran lägenhet vilken gör mig lite småfrusen. :)
Hur har du det i Alanya?
Kvinnor kan!
Idag som grädden på moset så installerades även tvättstugan i Silver Buildings!
Jag har med andra ord vart i Istanbul i 2 och en halv vecka utan att tvätta kläder.. Tack och lov så löste sig det problemet idag, så inga mer impulsköp behövs göras.
Efter att en enorm svart-tvätt hade kastats in och föda intagits så kom vi på att vi har ingenstans att hänga upp kläderna..
Fyra par stolar och fem dörrar fanns till vårt förfogande men vi insåg att det inte skulle räcka långt.
En tvättlina och två smarta skallar som slogs ihop gjorde susen!
Får slutligen upp knuten, observera hur nöjd jag ser ut!
Knyter fast ena änden i lampan..
.. och den andra i en vattenledning.
Poserar stolt vid mitt mästerverk!
Hämtar tvätten för att testa om uppfinningen fungerar..
Hänger och slänger..
TAAADAAA!!!! Kreativitet säger jag då bara! :)
NEJ.
Det känns som det åtminstonde.. Nu kan man äntligen börja köpa hem saker till lägenheten så som blommor och mindre inredningsartiklar. Samt få packa upp!! Jag har halvt som halvt levt i min resväska sedan jag kom..
Förvisso så har inte jag fått in en garderob i mitt rum än, men det skulle komma imorgon.. Hmmm..
Man kan jämföra turkar med malteser! Lika mycket (lite) go i dom..
Jag skulle vilja ta bilder och lägga upp, men det ser så anonymt och sterilt ut än så länge så jag avvaktar med det.
Jag fick svar av SI att dom inte tänker bekosta min flygbiljett. På hemsidan stod det att kursen skulle vara i 8 veckor, men väl på plats så fick vi information om att dom lediga dagarna som kommer inträffa under denna period tar vi igen vid ett senare tillfälle, så allt som allt blir kursen 9 veckor. Vilket betyder att flygbiljetten hem är oanvändbar för mig.. Blir det så att jag stannar längre än till November så kvittar ju det, men blir jag tvungen att åka hem så känns det rätt surt.. Jag mailade en gång till om bad dom överväga det, får se vad svaret blir..
Jag anser att jag har rätt. Informationen på hemsidan var inte så pass tydlig.
Update: Svaret vart nej. Och hon trodde desstuom att svaret från CSN skulle bli nej i och med att jag ej har högskolebehörighet...
Eeh...
Snälla, snälla, snälla CSN..
SVAR: JAAAA, vi håller på just nu!! Jippie, äntligen!! :)
Vi stötte av en slump på Hakan och Gerd som är ansvariga för Silver Buildings då vi skulle äta lunch efter skolan, och dom gav oss klartecken till att börja bära ner alla våra saker till våran lägenhet.
Det första jag känner för att göra efter att alla saker har kommit på plats är att springa ut och köpa krukväxter samt några fina snittblommor.
Lina var ju så rar och köpte lite grejjor till oss från IKEA som vi antecknat på en lista, så vi har 2 fina krukor och en vas som väntar på blommor!
Skolan gick bra, dom senaste dagarna har faktiskt känns lite lättare så det kanske börjar släppa lite nu.. Gäller bara att öva, öva, öva och öva. Idag har jag ett strikt schema efter flytten, - PLUGG!
Dessutom så har emailat SI angående lite studierelaterade saker samt CSN med förfrågan om det är möjligt att jag kan få studiebidrag/lån om jag beslutade mig för att stanna längre i denna underbara stad.
Det är beroende på CSN's svar om jag kan börja överväga tanken på att stanna på allvar..
Jag är på helspänn, vill bara få deras svar. Snälla alla som läser detta, be för mig! :)
Blir det ett ja så är steg nummer två att kontakta mitt kära jobb och höra efter vad dom tycker och hur man kan gå vidare med detta..
Man lever bara en gång, och man ska följa sina drömmar. Min dröm är att stanna längre här! Det gör ont att tänka på att jag ska hem i början på November, jag vill verkligen inte det. The drama queen has spoken!
Nu ska jag fortsätta bära ner saker till vårt hem, kära hem. Hörs senare!
Blogg designer, anyone?
Please, pip till om du som läser detta har lite tid över för att ge mig ett handtag :)
På min gata i stan..
Jag njuter verkligen av att vara här! Ett litet smakprov av hur omgivningen ser ut..
Och för eran information så finns det lite mer än 2800 moskéer i denna stad. Enjoy! :)
Asia
Idag var det planerat att tvätta och köra råplugg. Jag vet inte om det är för att jag är tidsoptimist eller om det är för att Onur jämt ska dra runt mig på massa saker, men någon tvätt kommer inte bli av. Plugg är ett måste, men det kommer ju inte heller bli på samma nivå som det var tänkt.
Jag och O gick och åt en sen lunch på något ställe vid vattnet, och efter inte så lång tid dök hans pappa och hans styvmamma upp.. Jag kände mig inte så passande klädd för det sällskapet så jag spenderade hela lunchen med att förbanna mitt klädval samt att hoppas på att dom skulle gå innan oss så jag slapp ställa mig upp och visa längden på min klänning.
Ta mig inte fel nu, klänningen är inte så kort som det låter, men den är på tok för kort för att man ska känna sig bekväm i en turkpappas sällskap.
Min böner hördes tydligen inte för efter lunchen då jag hoppades på att jag skulle få åka hem till min Malin, så reste vi oss alla tillsammans och hoppade in i O's bil för att åka och hälsa på hans bror med familj.. Vad fan?
Samma visa igen, förbannade klänningen och lovade mig själv att aldrig bära den igen. I alla fall inte i Istanbul.
Gårdagen för hur som helst lyckad, fest nere hos grannarna och därefter drog jag och några från festen och mötte upp Selman och hans vän för att gå på nattklubb. Vi kom rätt sent så det fanns inga lediga bord, och det kanske är för att jag har blivit gammal men jag tycker inte om att stå upp när jag är ute i svängen. Har gärna ett bord där man kan sitta och drinka samt iakta folk.
@ Laura, jag vet inte varför vi åkte så långt. Två förvirrade tjejer som inte vet bättre, vi fick rådet att åka dit och i och med att vi inte vet vart det finns en stor supermarket närmare så tog vi vårt pick och pack och åkte dit :)
Malin ser ut som Hitler!
Historia!
Vi började dagen med en varsin kebab för 10 kronor styck, helt ok... ;)
Efter cirka två timmars omkringyrande i Aksaray så hittade vi till slut shoppingcentret Historia! Där jag förövrigt var på 3D bio under mina första dagar i Istanbul.
Vi frågade kanske sammanlagt 15 olika människor på gatan om vart Migros fanns, och utan att överdriva så fanns det inte en människa som sa samma sak. Antingen fanns det inte över huvudtaget, eller så var det åt vänster, åt höger, rakt fram, bakåt eller extremt långt bort..
Malin gav upp hoppet efter att vi fått 3 olika svar, men jag var envis. Och det gav minsann resultat!
Jag var i extas när vi slutligen såg shoppingcentret torna upp framför oss så jag var tvungen att springa i affärer och dricka Starbucks innan vi kunde påbörja matshoppingen. Två par skor, ett par jeans, en tröja samt en sjal fick jag med mig hem utöver 4 fullproppade påsar med mat..
Nu är vi hemma och båda är på extremt bra humör! Jag vet inte om det är på grund av vinet som ligger på kylning eller helt enkelt bara för att vi vart ute på äventyr och tillslut kom fram till vårat mål som ett tag kändes som en omöjlighet..
Som sagt, ett glas vin och en dusch sedan ska jag träffa Onur för en drink eller liknande.
Våra grannar har fest igen och är på oss om att vi ska skynda oss och sedan komma ner, men vi får se hur vi gör där..
Vad ska alla andra göra en lördagskväll som denna?
Svar på tal.
Skål min käre bror!
Malin, hälsa tillbaka till Levent! Och jag förstår vad du menar med kvalitén på fotbollarna.. Haha. Sköt om dig.
Papsen, du behöver inte vara orolig. Området där jag bor samt där min skola är ligger på en kulle så vi klarar oss så länge vi håller oss i den här delen av staden. Hälsa tillbaka till Bettan!
Mamma, hoppas träningsvärken gått över. Men du vet att bästa botningskuren är att fortsätta träna ;)
Fräzer, om jag skulle försöka göra en sammanfattning på vad vi lär oss så skulle det ta minst en timme. Jag kan ge dig privatlektioner när (om) jag kommer hem ;)
Emmi, Axel, Luke, Nattan, Charlotte, Lina, Jenny & Anton och övriga - tack för alla spontana kommentarer! :)
Puss!
Sovmorgon.
Gårdagen såg ut som följande.
- Enligt våran fredags-tradition så inkluderade lunchen några glas vin, mycket trevligt. En utmärkt belöning efter en veckas hårt slit med turkiska glosor och grammatik-övningar.
- Jag vart förbannad då jag insåg att fläckarna i pannan var svart bebis-hår som förmodligen inte skulle försvinna på ett bra tag så jag tog fram rakhyveln..
- 8 år sedan WTF-händelsen. Vila i frid alla. Man fick sig en tankeställare om hur fort tiden går..
- Jag kom äntligen iväg till ett solarium, och jag känner mig genast mycket fräshare. Ett solarium där man stog upp.. Hm.
- Middag med Louise, därefter en drink på The House café och sedan kycklingkebab och hemgång.
Idag sov jag 13,5 timme. Jag ställde klockan på 09:00, men jag hade verkligen inte diciplinen att kliva upp ur sängen.. Behövdes väl kanske i och med att jag har sovit 3 respektive 5 timmar dom två senase nätterna. Känns förvisso inte så frestande att bege sig ut på äventyr i detta väder. Tror att det är en perfekt dag för mat-shopping!
Dagens update.
Hur som helst, detta gör jag för min egen skull så jag får helt enkelt acceptera att jag lär mig i min egen takt. Jag köpte en bok idag på skolan som är en självhjälpsbok med förklaringar på engelska vilket är toppen.
Det har vi inte i läroboken som vi pluggar med så ibland när man ska göra en övning så förstår man ingenting, i och med att förklaring står på turkiska och det inte alltid går att hitta ordet pga att grundordet nästan aldrig används i Turkiskan, utan med en massa ändelser.
Vi får se om framgången blir bättre efter att den nya boken har börjats använts på hemmaplan.
Snacka om att väskan är tung.. En helturkisk lärobok, en turkisk-engelsk lärobok, en turkisk-svensk lärobok, ett turkiskt-engelskt lexikon, två stycken skrivböcker samt en mapp med lösa papper.
Det har som alla kanske förstår inte blivit en tanke på gym här nere, så jag kompletterar den uteblivna träningen med min bly-väska.
Igår vart det väldigt sent.. Jag hade meddelat Onur om att M&M (Miki och Malin) behövde vara i sängs till senast klockan 01:00, så det fick bli en 'snabb-middag' (2 timmar i Turkiet). Hans plan från Milano var försenat, så han hämtade inte upp oss förrän klockan 23:00. Strax innan 04:00 somnade vi.. 3 timmar sömn sedan skola.
Jag fick hur som helst presenter! En parfym och sen så hade han köpt två Italien tröjor som vi kan ha på oss samtidigt så vi matchar varanda, haha. Tack och bock!
M&M var döende idag i skolan och försökte kvickna till med Redbull, tack och lov så var det en riktigt bra skoldag. Normalt sett så lär hon oss 43523 nya saker per dag, men idag så hade vi bara en stor genomgång av allt vilket var enormt uppskattat!
Efter skolan så åkte jag och Onur och käkade kinesiskt och drog en sväng i ett av Istanbuls alla enorma shoppingcenter, därefter åkte vi till ett ställe som hette Kitchenette och drack té etc etc. Vi vart ett rätt stort gäng på slutet, men jag kände mig stressad över alla läxor så krävde att bli hemskjutsad.
Försökte plugga lite där, men alla blir så till sig och gör i princip klart hela läxan utan att förklara så det är inte mycket till hjälp..
Igår när våran klasskamrat Kevin satt på bussen på väg hem från skolan så var det en man som ryckte åt sig en dams väska och skulle springa av bussen, då sköt en av passagerarna honom i benet.
Det är så man löser problem i Turkiet.. Eeh.
Dagens fråga: Har M&M flyttat ner till sin lägenhet ännu.......?
Jag ska springa ner till våran stammisrestaurang nu och hämta mat sedan ta itu med plugget, jag återkommer till bloggen om en timme eller två. En bild på min och Onurs tröjor samt från dagens lektion kan jag också stå till tjänst med.
Gatubarn?
Vilken skillnad man ser på turkarnas uppväxt och svenskarnas.
Vi ska självfallet inte dra alla över samma kant, men av vad det jag har sett samt det jag vet i Sverige så är det en enorm skillnad.
I vårt område så springer barn mellan åldern 3 och 12 på gatan tills klockan är över 22:00.. Vad dom leker med och hur dom leker är ett mysterium, det ser mest ut som om dom skriker och springer runt i cirklar. Vi har också ett gäng framtida fotbolls-proffs här, det är ett gäng 6 åriga knattar som spelar fotboll med en gammal smutsig necessär..
I och med att jag och Malin köper kattmat till gatukatterna så har vi nu beslutat oss för att köpa en fotboll att skänka till pojkarna. Chansen finns ju att dom börjar spela i Fenerbahce om några år. Om någon är sugen på att skänka pengar till våra volontär-projekt så är det bara att höra av er så ska jag maila konto-nummer. ;)
090909
Idag har vädret vart relativt stabilt, växlat mellan att ha en sjal över axlarna och att snabbt slita av sig den och försöka fläkta sig med den istället.
I förrgår samt igår har vi haft växlande REGN. Jag klagar inte, det är faktiskt rätt häftigt, för det här regnet känns inte likadant som det gör i Sverige.. Det är fortfarande varmt, men ibland så öser det ner, och då menar vi öser.
Blixtar och åska och en rejäl dusch så fort man stack ut huvudet. Jag läste precis att 23 människor har hittills dött i Istanbul på grund av ovädret, och det känns rätt overkligt men förvisso så är denna stad enorm så det måste vara långt härifrån. På min gata i stan så har vi inga problem med översvämningar.
Det har tydlien inte regnat så här mycket i Turkiet på 80 år.. Och dessutom så väntas ännu kraftigare regn imorgon samt på lördag. Passa på att skriva snälla kommentarer nu, i fall att det blir det sista jag läser.
Turkiskan är katastrof-svår! Nu är andra veckan kommen och jag är sååå förvirrad.
Rena rama grekiskan! Som vi förövrigt försökte förklara för våran lärare vad det var för slags uttryck, men hon såg ut som ett frågetecken. I Tyskland så har man ett liknande uttryck vilket lyder "Jag förstår tågstation"... Tyskar alltså..
Jag och Malin försöker förtvivlat förstå våra läxor och vänder och vrider på verben och grammatiken men det finns ingen logik, det känns som om den här kursen är en aning för intensiv faktiskt.. Men vi gör vårt bästa!
Idag efter skolan gick jag och Malin (enbart ordet jag kommer förmodligen inte synas många gånger hedanefter, utan det blir snarare jag och Malin i och med att hon vägrar lämna mig ifred ;) ) och träffade Louise på ett av våra stammis-cafén Gloria Jeans och drack milkshake och uppdaterade varandra om dom senaste dagarnas aktiviteter samt händelser. Därefter gick vi (jag & Malin) hem till oss och åt tonfisksallad samt började plugga. Nu har vi frustrerat slitit med, ursäkta, skiten i 4 timmar och båda känner att det räcker och blir över för idag.
Om 2 timmar kommer Onur och Eren och hämtar upp oss för en bit mat, så jag tänkte bege mig in i badrummet för en uppfräshning. Jag ser verkligen framemot tills fläckarna i pannan försvinner, just nu ser det ut som om jag har en svart hjälm. Eller slöja.
På tal om slöja så är det förbjudet att bära slöja i universiteten i Turkiet, det är rätt otippat faktiskt..
Dagens fråga: Har M&M flyttat ner till sin lägenhet ännu..?
Ledtråd: Inflyttningsfest var ju planerad tills på fredag, men vi har beslutat oss för att skjuta på den tills nästa helg (INSALLAH). Lina och Aras har vart på IKEA idag och köpt lite grejjer åt oss som vi skrev ner på en lista, så våran lägenhet kommer snart bli kanonmysig :) Då pratar vi inte om den temporära.
Ok, simma lungt alla!
Paparazzi Miki i farten!
Och det är tur att inte turkar plockar sina ögonbryn....
***
Rykande hårfönar och ett dussin borstar i håret.
Efter skolan så gick jag och drog på det rätt länge och kom på alla möjliga saker jag behövde uträtta innan jag skulle till frisören men till slut insåg jag att det nog var dags.. Dom kom självklart på alla möjliga saker som skulle göras, som jag trodde ingick i det hela men så var inte fallet när notan kom.
Håret är i alla fall kolsvart, dock diverse fläckar i pannan men jag överlever det i några dagar.
Några klasskamrater samt Onur försökte desperat övertala mig att inte göra det, men jag var fast besluten att bli turk. Får se hur kommentarerna lyder kommande dagar..
Jag och Malin var på jakt efter blanka visitkort för att skriva ner turkiska ord på baksidan av dom och det engelska på framsidan i övnings-syfte och när vi äntligen hittade de så var det nära att vi knappt kom ut ur affären. Tanten försökte tvinga i oss mat, men vi tackade artigt nej och halvsprang ut. Only in Turkey!
I "Only in Turkey" kategorin ingår även en kedjerökande nagelteknolog medan hon gör sina kunders naglar. Att få röka medans man sitter hos frisören. Att istället för att använda pappiljotter (stavas det så?) så rullar man upp massa borstar i håret. Att bli inrullad i plastfolie med färg i håret.. Bokstavligen talat inrullad.
Det finns dussin av saker, något värt att nämnas som bör tänkas på är att även om bilisterna vinkar över dig över gatan, vilket menas att dom väntar medan man går över så kan dom i vissa fall trampa gasen i botten ändå.
Dagens fråga: Har Miki och Malin flyttat ner till sin lägenhet än?
20090908
Nu sitter jag i lugn och ro framför datorn och äter frukost, det är så en dag ska starta. I lugn och ro.. Och sedan en coffee to go på Starbucks.
Idag verker vädret vara likadannt som igår, det vill säga ostabilt. Något som känns tryggt är dock att man alltid kan lita på värmen, det vill säga oavsett om det är mulet eller regn så är det fortfarande varmt.
Idag är det skola som vanligt, därefter ska jag tillbaka till spånet som gjorde mina naglar och be henne gör om en av dom, och sedan ska jag möta Louise för shopping/fika/lunch what so ever :)
Återkommer i eftermiddag med hur min dag har vart. Ha det toppen alla!
Ps, det är väl ingen av mina närstående som missat att jag har bytt nummer? Har inte orkat sms'a någon, utan skrev ut det här. Hmm, brist på sms är anledningen till att jag påpekar detta faktiskt ;) HEJ!
cok zor!
Den turkiska grammatiken är helt sannslös. Regler, undantag, mjuka vokaler, runda vokaler, konsonanter och jag vet inte vad.. För att välja ett lätt ord, gel vilket betyder kom.
Gelmek är grundformen vilket betyder "att komma". Att det avslutas på mek beror på att den sista vokalen (och enda i just det här ordet) är ett e (i, ü, ö ingår i just den här regeln). Hade det vart a, ı, o eller u så hade det blivit mak.
Jag kommer blir geliyorum. gel - i - yor - um (i för att sista vokalen är ett e, yor vilket det alltid ska vara om det handlar om personer, och um eftersom det är jag form).
Är det du form så blir det geliyoursun, samma regler fast man lägger till sun istället för um eftersom det är du form.
O står för han eller hon, och avslutet sker då redan vid yor. Alltså geliyor.
Biz betyder 'oss' och där blir alltid avslutningen uz. Geliyouruz.
Siz är 'ni', då lyder ordet geliyoursunuz, och onlar är dom och då säger man geliyorlar.
Detta var alltså en liten lektion i hur ett ord kan vara uppbyggt. Och utan att vara sådan, men detta är ett väldigt enkelt ord..
Det finns även 456 undantag och regler, som till exempel att ibland ska man ta bort a och e om dessa är sista bokstaven och gå rakt på vokal harmonin istället, som till exempel dinlemek vilket betyder att lyssna.
Då ska man helt plötsligt ta bort e, så det blir dinliyorum. Alltså dinle - i - yorum.
Och alla dessa sjuka mängder med regler och undantag ska man hålla reda på.. Jag börjar tveka på om jag någonsin kommer lära mig detta språk, haha..
Nu är det midnatt och jag borde inte alls sitta vaken. God natt alla!
Svenne (turk) banan!
Vi firade med en varsin Efes samt massa kinder-choklad då vi upptäckte att vårt internet fungerade, men nu är det hur som helst dags att slita sig och göra iordning en middag samt doppa näsan i skol-böckerna. Vi får eventuellet besök ikväll av Caner så vi har proffesionell läxläsar-hjälp.
Fåfänga.
Välskötta naglar tycker jag är viktigt, speciellt som kvinna.
Efter två år så beslutade jag mig för att ta bort mina gelénaglar för att låta dom vila under min vistelse i Turkiet och förhoppningsvis avvänja mig själv med den dyra vanan..
Ungefär 2 veckor höll det.
Idag kilade jag in till min frisör som ska göra mig svarthårig på Torsdag och bad dom styra upp mina naglar.
Det jag borde haft i åtanke innan jag påbörjade den behandligen var att förmodligen ingen slår min nagel-teknolog i Sverige, men jag hade inte en tanke på det. Förrän jag såg resultatet..
Jag fann inga ord. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta.. Jag kan inte bestämma mig om detta är bättre än mina stumpar jag hade innan jag gick dit, men proffsigt gjort är det i alla fall inte. Jag försökte på väldigt knagglig turkiska förklara vad jag inte var nöjd med, det vill säga allt, men budskapet gick inte fram..
Så 500sek fattigare gick jag därifrån sur som ett bi.
Hoppas frisörerna på den salongen är bättre än nagel-teknologen..
Alla turkar äter gris i smyg..
Jag och Malin var på väg hem och promenerade på Istiklal i duggregn, och helt plötsligt öppnar sig himlen och det bara vräker ner! Man hör en ljudvåg av "Iiiiiih" på gatan och allt folk skingras så som vattnet skingrades när Jesus öppnade någon flod! Det var så coolt, haha! Så alla turkar stod utmed sidorna för att ta skydd, medans jag och Malin knatade på i lugn takt i mitten.. Vi är ju trots allt från Sverige och vana med regn. Det tog cirka 2 minuter innan vi var dyngsura. Till och med underkläderna var blöta! Aldrig vart med om något liknande..
Lägenheten visade sig (surprise surprise) inte vara klar.. Det är ju trots allt turkar vi har att göra med.
Från början så skulle det vara inflytt i fredags. Sedan ändrades det till absolut senast måndag. Jaaa.. Det blir väl någon gång den här veckan. Hur som helst så spelar det inte så jättestor roll i och med att vi har två lägenheter nu.. En på vardera våning, varav den vi håller till mest i är helt tom, det är bara vi två här.
Internet däremot vart fixat idag! Vi har inte sagt ett ord till varandra sedan vi loggade in på våra laptops..
Idag fick vi provresultaten och jag fick 80%.. Är inte så jättenöjd, men det är väl mitt eget fel att jag inte pluggat mer hemma. Ändrig på det denna vecka! Vi fick även två nya elever idag, en från Tyskland samt en från Belgien. Båda unga och energiska, så det var verkligen en tillskott.
Jag, Malin, Lina och Charlotte gick och åt äkta turkisk lunch idag efter skolan och kom fram till att förmodligen 90% av den turkiska befolkningen lider av Aspergers syndrom. Ironi och sarkasm är något dom verkligen inte hajjar här.. Hur uppenbart man än gör det att det är ironi, så sitter dom där med ett förvirrat uttryck och förmodligen dumförklarar en i sin egen hjärna. Så glöm alla skämt så som att alla turkar säkert smygäter under Ramadan, att det är bäst att dricka ren sprit på fastande mage etc etc..
Türkiye cok seviyorum!
Nu har jag ju bara vart här 10 dagar, men ändå.. Känslan och harmonion av att vara här och leva ett helt annorlunda liv än vad man har i Sverige är så vackert. Jag är så lycklig i Turkiet! :)
Det finns självklart negativa saker överallt, och just nu tycker jag det är jobbigt med värmen här nere i och med bristen på stränder och pool-områden. Om det vart ca 10 dagar svalare så skulle jag vara nöjd!
Hur har ni det i Sverige? Moahhaha..
New number: +905343928717.
Helgen har vart bra. Fredagen som sagt spenderades i gott sällskap på Reina, och lördagen var väldigt lat.. Vi tog oss ut och käkade och gick sedan tillbaka till huset där våra grannar hade fest. Ingen av oss var dock särskillt sugen på fest så vi vart inte så långvariga, men det var trevligt i alla fall.
Idag har vi haft uträttardag! Ställde klockan på 9:00 och latade oss ett tag i lägenheten för att sedan gå till Turkcell för att lösa mysteriet med min mobil. Telefonen är svensk och oregistrerad så dom var tvungna att låsa upp den, men för att den inte skulle stängas igen så var jag tvungen att registrera mitt simkort till telefonen och mitt kontrakt ligger hemma i Sverige så jag var tvungen att byta nummer (+905343928717).
Vi var förbi en supermarket och handlade frukost och kattmatt, och sedan förbi den enorma marknaden som håller till på gatan bredvid oss varje söndag. Inhandlade sjuka mängder av frukt och grönt för att helt enkelt bli nyttigare människor och reducera restaurangbesöken något.. Vi hade tänkt att äta hemma idag, men båda somnade efter vi kom hem och vaknade upp 1 timme senare vrålhungriga och i behov av internet, så här sitter vi nu och väntar på kycklingpasta. Imorgon är det skola så det blir en hel del plugg ikväll också.. Det är så sjukt mycket vi har gått igenom så vi måste försöka pränta in det i huvudet också..
Det var allt från mig just nu, men på återseende imorgon!
welcome back!
För att summerna ihop dom senaste två dagarna så var det ju som sagt flytt i torsdags.
Alptekin kom och hämtade upp mig och Malin efter skolan, vi mötte upp Naz och gick till Istiklal och åt kebab och sedan var det dags för transport av mina saker till nya temporära lägenheten.
Tur att vi hade Alptekin med oss så man slapp bli blåst av alla dodgy taxi-chaufförer här nere.
Under helgen så är det sagt att jag ska bo i mittenlägenheten där två tyska tjejer bor i väntan på att min och Malins lägenhet ska bli färdig. Det som är kul med byggnaden är det bara bor unga studenter där, så det kommer troligtvis bli massa spring mellan lägenheterna när alla är på plats. Ikväll till exempel så ska vi till en av grannarna på fest, blir dock lungt för oss då vi hade vårt roliga igår och inte riktigt är fit for fight today.
När jag hade lastat in allt i lägenheten så gick jag ut och drack milkshake, shoppade lite nödvändigheter till lägenheten samt åt middag och därefter hem för lite plugg.. Vi hade vårt första prov i fredags, och jag var så nervös!
Under lektionerna så ger jag sken av att jag kan en hel del, men så är kanske inte riktigt fallet. Tror det är mest tillfälligheter, och speciellt nu i början när hon går igenom grunderna som jag redan kan.. Nästa vecka blir det nog andra bullar! Vi får även provresultatet på måndag, så det blir spännande..
I fredags efter skolan så gick jag, Malin och Lina och åt lunch och drack lite vitt vin som en belöning efter en vecka med enormt mycket plugg.. Vi är redan på sida 40 någonting i läroboken, och i anteckningsblocket så har jag 25-30 sidor fyllda med text, så ni kan ju tänka er hur fort det går..
Efter lunchen som varade i några timmar så åkte jag och Malin hem till Naz där Malin har bott under sin första vecka, vi skulle hämta hennes saker så hon också kunde flytta in i lägenheten ovanför våran och bo där över helgen..
Klockan 20:00 så kom Onur och Eren och hämtade upp oss, åkte till Reina (kolla in länken, drömställe! http://www.reina.com.tr/2008/111) och åt middag samt drinkade lite.. Gissa vem som satt vid bordet bredvid oss?! Serdar Ortac! Och min kamera hade jag glömt hemma.. Serdar Ortack för er, förmodligen dom flesta, som inte vet det så är han en känd artist i Turkiet och gör sjukt bra musik.
Jag och Jackie brukar jämt på jobbet sitta och skicka Serdar låtar till varandra, så ni kan ju gissa vem som var den första jag messade? ;)
Idag vaknade vi upp sent.. Vill inte ens skriva klockslaget.
Har degat hemma hela dagen, var för varmt för att gå ut. Låg och kollade på 'män som hatar kvinnor' på min dator i sängen med 300 kuddar, cola och chokladmuffins. Hur slappt och mysigt som helst..
Det var allt för mig just nu, men vi hörs imorgon igen :)
Ha en bra helg alla!
TGIF?
Jag har ju flyttat och har haft fullt upp, och det trådlösa internet'et kommer inte igång förrän i eftermiddag, därför har jag vart passiv här. Jag sitter för närvarande på Starbucks och äter frukost med syfte för att plugga inför provet vi ska ha idag. Jag uppdaterar er om föregående dagar efter skolan, måste öva på grammatik nu.. Gissa vad? Jag hade rix-ångest över att det skulle vara så mycket grammatik, och ja det är det. Konstig och mycket grammatik, men jag förstår faktiskt! Allt hänger ihop.. Det jag har svårt för är att glosorna ska fastna i huvudet. Så jag ändrar mitt uttalande - jag ska plugga glosor nu.
Vi hörs om några timmar :) Ha en bra fredag!
I am moving tomorrow!!
Jag trodde som tidigare sagt att den lägenheten jag fann var för bra för att vara sann..
Satelit TV med över 1000 internationella kanaler, trådlöst bredband (8 Mbit wi-fi broadband, är det bra eller dåligt?), städerska 1 gång i veckan och alla kostnader så som varmvatten, gas och el fixat och klart. Lägenheten ligger centralt i området Beyoglu som har nära till exakt allt.
20 minuters gångavstånd till skolan, och då passerar man ett X antal Starbucks så det blir nog en trevlig promenad. Jag och Malin ska hyra den tillsammans med inflytt redan imorgon.. €700 i månaden betalar vi för allt detta. Hur grymt är inte det? Den är stor, och sovrummen är också stora!
Allt är totalt nyrenoverat, vi blir dom första som bor där.. Det är helt fantastiskt!!! :)
Det känns så bra i magen! Och skönt också att landlorden/hyresvären/mäklaren pratar klockren engelska, så det blir inga kommunikations-svårigheter..
Så mina vänner (arkadaşlar), nu har jag precis överfört pengar till mitt konto, ska gå ner och betala för mig i receptionen och imorgon eftermiddag bär det av till mitt nya turkiska hem! Jag är så glad! :)
Jag uppdaterade precis föregående inlägg med bilder från våran 'studie-cirkel' idag för eran information. Ha en toppenkväll, jag ska plugga lite och sedan är det dags för en sista skönhetssömn i sängen..
Silver buildings.
Jag har sökt lägenheter som en tok, och jag meddelade Malin att det trots allt är enklare att söka för sig själv..
Hur som helst så har vi hittat en lägenhet nu som faktiskt verkar lite för bra för att vara sann, men vi ska gå och kolla på den snart så vi får se vart spärren är. Förhoppningsvis är det ingen? Insallah!
Ska börja samla ihop alla tusen block, böcker och datorer som är utspridda på bordet och bege oss mot mäklarfirman nu. Jag uppdaterar så fort jag är 'hemma'.
Ha det toppen så länge!
På utflykt i fina områden.
Igår så skulle jag möta upp en bekant på en té, så jag antog att vi skulle sitta och fika i 1, kanske 2 timmar och sedan skulle jag återvända hem till hotellet och påbörja mina läxor.. (Vi är redan på sidan 22 i läroboken, snacka om att det går undan..)
Anyway, vi möttes upp och åkte en ganska bra bit till en riktigt fin restaurang precis vid vattnet, eller Bosporen som det heter. Utsikten över vattnet och på den asiatiska sidan var fantistiskt..
Vi började prata om ett shoppingcenter som tydligen var väldigt storslaget, så dom vara ju självklart bara tvungna att visa mig det, och jag kan erkänna att jag vart impad. Bibloteksgatan, släng dig i väggen.
(Vi besökte bland annat en affär som hetter SEPHORA... haha).
Slog oss ner på ytterliggare en fin restaurang/café och drack mer té och kaffe..
Jag insåg att klockan började ticka iväg och att jag faktiskt hade en hel del läxor (ev ödevi på turkiska) att göra så jag påpekade det, men vad vore inte bättre än en turkisk läx-läsare?!
Vi blev sittande ett bra tag till och gjorde läxor. Hans vän/chaufför eller vad tusan det var, var måttligt road.. ;)
Efter det så började vi röra på oss och i och med att Istanbul är gigantiskt så var det en liten bit till mitt hotel, så jag gjorde mig bekväm i baksätet och njöt av musiken och kände hur tröttheten kom sig smygande..
Hepp, nu ska vi stanna på en annan restaurang och äta soppa (çorba)!!
Soppa och té för Turkarna är som knäckebröd och kaffe för svenskarna..
Jag var hemma efter midnatt och jag var på tok för trött för att börja gå igenom vad vi hade lärt oss i skolan, så jag bäddade ner mig själv ganska omgående.
Gick igenom läxorna medans jag åt frukost, och hade faktiskt full koll väl i skolan.
Jag hänger med under lektionerna, jag förstår allt hon säger men som sagt så krävs det sjukt mycket övning och repetation för att allt ska fastna och för att man ska kunna använda det i vardagen..
FYI
I Istanbul har dom vattenbilar som kommer åkande med en signal för att meddela att dom är där, medan vi i Sverige har glassbilar..
Och detta är Lina's blogg : http://longblondinistanbul.blogspot.com/
Tack & hej.
FYI
I Istanbul har dom vattenbilar som kommer åkande med en signal för att meddela att dom är där, medan vi i Sverige har glassbilar..
Och detta är Lina's blogg : http://longblondinistanbul.blogspot.com/
Tack & hej.
Class mates
Det visade sig att Malin också letade efter en lägenhet och en flat-mate - där stod jag! Vi har bestämt oss att leta tillsammans, så vi fick massor av tips på hemsidor där vi kunde söka och det fanns faktiskt hur mycket som helst.. Det verkar dock lättare att leta separat då det är vanligare med att ett rum uthyres, men vi får helt enkelt ha tålamod. Jag behöver inte längre bo kvar på hotellet, då Malins turkiska vän som jag inte kan komma ihåg namnet på sa att jag kunde flytta in hos henne under tiden vi letade lägehet.
Dröm-folk! Liknar inte svenskar för fem öre, dessa är så hjälpsamma och öppna.
Jag, Malin och Lina bestämde oss för att gå och äta lunch tillsammans med den turkiska tjejen, sedan sätta oss på ett café med våra datorer och leta lägenheter samt plugga. Pluggandet gick kanske inte så bra, utan prioritet 1 var lägenhets-sökande.. Ska leta lite lägenheter ikväll samt göra min läxor, så det blir en lugn kväll.
Kort intruktion av min klass.. Hmm, jag är ju här för att jag älskar allt som har med Türkiye att göra. Lina är här i 6 månader för att leva sambo med sin karl, och passar på att starta dom första två månaderna med språkstudier.
Malin ska plugga i 6 månader och även hon har en turkisk pojkvän.
Sen har vi Charlotte, också svensk som ska plugga i fyra månader och hennes anledning verkade mest vara för skojs skull. Georg/Jorg eller hur hans namn stavas är en tysk författare som stannar i 2 veckor och vill lära sig Turkiska för att det finns så mycket turkar i Tyskland och speciellt där han bor. Katja, även hon tysk vart tillsagd av sin chef att lära sig turkiska, så hon packade ihop sina pinaler och kom till Istanbul för att lyda den ordern..
Sen har vi en dam från Schweiz som jag inte kommer ihåg namnet på, hennes syster är gift med en turkisk man så hon tog två veckors semester för att åka hit och plugga lite turkiska.
Nu sitter jag i alla fall på hotellet, och förhoppningsvis sista eftermiddagen här också. Ska leta efter lite lägenheter och sen börja plugga.. Blir eventuellet en middag eller liknande med Onur ikväll, vi får se om jag känner att jag hinner det. Studierna i första hand, alltid! :)
Dilmer!
Jag hade på ett sätt hoppats på att det inte var några svenskar i min klass, så att man på något sätt skulle bli tvingad att prata turkiska. Förvisso så hade det väl då blivit engelska, men ändå. Och på ett sätt så hade det vart en slags trygghet att ha någon lands(kvinnna)man i klassen.
När jag kommer till klassrummet så är dom två första klasskamraterna blonda. Går fram och ska presentera mig, och vart är dom ifrån? Malmö och Karlstad! Det kändes faktiskt underbart om jag ska vara helt ärlig..
En äldre man, en äldre kvinna samt två tjejer i våran ålder dyker upp.
Vi är sju personer i klassen, tre tysktalande och fyra svensktalande! SKRÄLL! Samtliga fyra är blonda..
Hello my name is Inga and I am from Sweden!
Våran lärarinna är relativt ung och har verkligen en sprudlande personlighet, jag fattade tycke för henne på henne gång. Pluggandet börjades med detsamma, och det är nästan enbart muntliga övningar vilket jag var nervös för innan, men våran klass är verkligen avslappnad så det är inga som helst problem.
Några av oss har lite förkunskaper och några är totalt nybörjare. Jag hade trott att jag var den som skulle prata minst turkiska av alla, men det visade sig vara tvärtom.. Hur som helst så ska man inte ropa hej förrän man är över bron, så om säkert en vecka kommer jag vara lika lost som alla andra.
Det var mycket grammatik som Louise hade förvarnat mig för, men det känns som om jag förstår hur allt hänger ihop ändå. Självklart är det inget jag kan utantill utan det krävs nog sjukt mycket ältande för att det ska fastna.
Dom har så många olika regler i den turkiska grammatiken så det krävs alltid att man tänker efter hur ordet stavas för att man ska kunna uttala det rätt och i rätt form. Vi gick igenom väldigt mycket idag under fyra timmar så man kan verkligen kalla det intensivkurs. Men och andra sidan så lär man sig inte ett språk flytande på två månader, men man kommer förhoppningsvis en bra bit på vägen :)
First day in school!
Har precis duschat och klätt på mig, ska göra den sista kicken och sen upp och äta frukost i lugn och ro.
Jag är fortfarande inte så nervös, utan mest förväntansfull. Kommer väl bli nervös när jag börjar promenera mot skolan.. Spännande! Klockan 9:00 ska jag vara där.
Mamma, jag lovar att jag ska meddela dig om dom andra klasskamraterna kastar suddgummin på mig eller snor min lunchlåda. ;)
I högtalarna poppas Jeremih - Birthday sex (Up tempo)..